Vattenvägar
Kategorier
Hållbarhetsmålen
Syfte
Få upp ögonen för vattnets egen sökande och fria färd genom landskapet och att lära mer om vad ett avrinningsområde är genom praktiskt arbete.
Det här behövs
- Glasskiva
- Vatten
- Papper och färgpennor
- Sprayflaska
- Vattenkanna med stril
- En plats för att skapa ett förenklat landskap, till exempel en sandlåda eller ute i naturen.
- Plastpåsar
- Karta över området där ni bor
Gör så här
- Häll vatten på en glasskiva. Se hur vattnet rör sig när man lutar skivan försiktigt. Vilken form av mönster blir det?
- Hur ser vattenvägarna ut på en karta? Studera någon av Sveriges älvar. Jämför de två mönstren. Vilka likheter och skillnader finns det. Vad kan det bero på?
- Ta sedan med eleverna ut på skolgården. Häll försiktigt ut en hink med vatten på marken och studera hur vattnet söker sig till den lägsta punkten. Detta är en modell av ett verkligt skeende och illustrerar hur ett vattenavrinningsområde fungerar.
- Låt nu eleverna skapa egna landskap i en sandlåda på skolgården eller ute i naturen med höjder och sänkor. Be dem forma en sjö i mitten (grunda med en plastpåse så att inte vattnet rinner bort) och bygg sluttningar runt sjön med träd och en tätort med bostäder och affärer. Placera också ut naturföremål som ska symbolisera viktiga delar i ett samhälle, exempelvis jordbruksmark, vägar, industrier och bensinmack. En modell över ett avrinningsområde är skapat!
- Vad händer med landskapet då det faller ett stilla sommarregn, alternativt ett häftigt och långvarigt skyfall? Skapa ett regn över landskapet med hjälp av en sprayflaska och en vattenkanna med stril och låt eleverna notera vad som händer.
- Hur ser skolans avrinningsområde ut? Studera verkligheten och jämför med en lokal karta.
- Ta reda på vilka positiva och negativa effekter vattnets fria färd kan ha och vad som händer då vi rätar ut slingrande åar och diken. Varför har människan försökt styra vattnets väg? Går det att se spår av det i skolans närhet?
Naturlig vattenrening
Vatten renas under sin färd genom landskapet. Olika näringsämnen tas upp av vattenväxter, lerpartiklar sedimenterar, musslor filtrerar vattnet, vattnet syresätts. Ju längre tid som vattnet söker sig genom landskapet desto bättre är det för vattnets kvalitet. De bäckar, åar och älvar som bildas av regn och smält snö, rinner ofta samman till större och större vattendrag. Hela det område som vattnet kommit ifrån kallas flodens avrinningsområde. Ett avrinningsområde avgränsas av topografin som skapar vattendelare gentemot andra avrinningsområden. Sverige är indelat i fem stora avrinningsområden, så kallade vattendistrikt. På Vattenmyndigheternas hemsida finns information om våra gemensamma vattenresurser.
