Gå till huvudinnehållet

Stoppa utrotningen

Både människor och djur drabbas av klimatkrisen

 

BLI FADDER

 

DE DÖR I TYSTHET.

Just nu värms Arktis upp snabbast av alla platser på jorden. Sommarisens yta har nästan halverats sedan 1978 och volymen har minskat med ofattbara 75 procent. Den tjockare isen finns inte kvar alls.

Det finns djur vars hela liv präglas av livsfarliga problem som människan skapat. Arter har svårt att överleva, eftersom allt från klimatförändringar till föroreningar förstör deras livsmiljö.

Hur vi agerar idag är avgörande för vårt framtida liv på jorden. Tillsammans kan vi lösa problemen. Naturen och ekosystemen kan återhämta sig och planetens balans bli återställd.

Bli fadder

 

VI MÅSTE AGERA NU

Budskapet i FNs klimatpanels (IPCCs) rapport är tydligt: vi måste agera nu för att snabbt minska utsläppen och stärka den biologiska mångfalden! Och forskarna är eniga – om inget drastiskt görs för att minska utsläppen av växthusgaser och stoppa artutrotningen riskerar vi mänsklighetens framtid.

Vi står inför den största utmaningen i vår tid. För första gången i mänsklighetens historia kan naturens ekosystem – och alla tjänster de ger oss – inte tas för givna. Hur vi hanterar klimatförändringarna under de närmaste åren är avgörande för vårt framtida liv på jorden.

Tillsammans kan vi stoppa utrotningen och skapa en hållbar framtid.

BLI FADDER

hero-jaguar-avskogning-1920×960

BLI PLANETFADDER

Bli månadsgivare och stöd oss i kampen för djur och natur!

Välj månadsbelopp

Valfritt belopp (minst 50 kr)
WWF_GK2025_Omslag
Just nu får du en kalender som tack för att du blir månadsgivare. OBS! Sista datum för anmälan är 8/12, för att få kalendern till jul.
Bli Planetfadder nu

Välj månadsbelopp

Valfritt belopp (minst 50 kr)
WWF_GK2025_Omslag
Just nu får du en kalender som tack för att du blir månadsgivare. OBS! Sista datum för anmälan är 8/12, för att få kalendern till jul.
Bli Planetfadder nu

 

Havssköldpaddans
fortplantning är i fara

I våra allt varmare hav kämpar hungrande havssköldpaddor för att komma loss från plastskräp och drivande fiskenät.  

 Havssköldpaddans reproduktion är långsam och lättstörd. Det tar mellan 10-30 år innan den är könsmogen, beroende på art, och äggen läggs ofta på den strand där havssköldpaddan själv kläcktes.

Här spelar klimatförändringarna en obehaglig roll. Vilket kön havssköldpaddans ungar får beror nämligen på temperaturen i marken där de kläcks. Ju varmare klimat desto fler honor. De populationer där balansen mellan hanar och honor rubbas riskerar att dö ut. Det händer redan nu i Australien.

Havssköldpaddorna hittar sin föda i korallrev och sjögräsängar – miljöer som påverkas kraftigt av klimatförändringar och miljöförstörelse. Många havssköldpaddor fastnar i nät avsedda för fisk, drabbas av tjuvjakt och trängs undan av exempelvis hotellbyggen på deras stränder.

De hotas även av oljeutsläpp och nedskräpade hav. Kringflytande plastpåsar ser ut som maneter och slukas av havssköldpaddan. Plasten fastnar i matspjälkningsorganen och de svälter ihjäl.

WWF hjälper havssköldpaddan

WWF arbetar bland annat för reglering av turism och infrastruktur för att skydda havssköldpaddorna. Andra åtgärder är uppfödning av sköldpaddsungar och skydd av äggen och de kläckta ungarna när de sedan tar sig ut i havet. Vi arbetar också för att skapa marina reservat, stoppa illegal handel med hotade arter, minska plastskräpet och att färre sköldpaddor ska dö i nät och fisketrålar.
 

Tillsammans kan vi stoppa utrotningen.

BLI FADDER

WWF GÖR SKILLNAD

Genom tusentals projekt i över 100 länder – inom allt från naturvård till klimatsmarta energilösningar – kämpar vi för arter, livsmiljöer och en hållbar användning av jordens resurser. Vi förhandlar med regeringar och pressar politiker. Vi gör det tillsammans med miljontals människor över hela planeten – och vi blir allt fler som agerar.

Som månadsgivare stöder du WWFs intensiva arbete. Ditt engagemang gör skillnad.
STOPPA UTROTNINGEN.

Bli fadder

DJUREN BEHÖVER DIN HJÄLP

Livet på planeten hotas. De flesta djur påverkas på flera sätt av människans framfart – av förstörda livsmiljöer, klimatförändringar, föroreningar, tjuvjakt och rovfiske.

havssköldpadda
Klimatkrisen
Havssköldpaddor föder färre hanar i värme

Läs här

flodhäst
Överexploatering
”Det nya elfenbenet”

Läs här

sumatranoshörning
Förstörda livsmiljöer
Nu hotas sumatranoshörningarnas skogar

Läs här

Tillsammans kan vi stoppa utrotningen – för en levande planet.

BLI FADDER SKÄNK EN GÅVA Läs mer

Dela gärna:

Senast ändrad 10/10/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se