Gå till huvudinnehållet

Stöd / Bli fadder / Fjällräv – bli Naturfadder

Fjällräv

fjällräven: ETT AV SVERIGES MEST HOTADE DÄGGDJUR

Hjälp oss i vårt arbete för att rädda fjällräven – Bli Naturfadder!

Välj månadsbelopp

Valfritt belopp (minst 50 kr)
WWF_GK2025_Omslag
Just nu får du en kalender som tack för att du blir månadsgivare. OBS! Sista datum för anmälan är 13/12, för att få kalendern till jul.
Bli Naturfadder nu

Välj månadsbelopp

Valfritt belopp (minst 50 kr)
WWF_GK2025_Omslag
Just nu får du en kalender som tack för att du blir månadsgivare. OBS! Sista datum för anmälan är 13/12, för att få kalendern till jul.
Bli Naturfadder nu

För drygt 100 år sedan fanns flera tusen fjällrävar i Sverige och de jagades hårt. I slutet av 1990-talet var fjällräven nära att utrotas helt. När det var som värst fanns endast ett 30-tal kvar. WWF stödjer sedan länge projekt för att rädda fjällräven. Utan dessa insatser hade fjällräven troligen varit utrotad i Sverige. I Finland är den nästan helt borta. I Sverige har stammen långsamt börjat återhämta sig från den spillra som fanns kvar.

Som Naturfadder bidrar du till projekt som hjälper fjällrävarna och andra hotade svenska arter. Nu behöver vi din hjälp.

Exempel på vad sitt stöd kan bidra till:

        • 50 kr  – Provtagningsutrustning för en fjällräv
        • 250 kr – Genetisk analys för en fjällräv
        • 1000 kr – Inventering av en fjällrävslya
        • 3000 kr – Viltkamera till foderautomater vid fjällrävslyor
        • 8000 kr – GPS-halsband till en fjällräv

BLI NATURFADDER

Hoten mot fjällräven

I början av 1900-talet var fjällräven fortfarande vanlig i Sverige men redan 1928 var stammen hårt reducerad, varför den blev fridlyst. Trots det skydd som fridlysningen innebar har fjällrävstammen fortfarande inte återhämtat sig.

Fjällräv

Klimatförändringarna

Det allvarligaste hotet mot fjällrävens existens är klimatförändringarna som påverkar fjällmiljön på flera olika sätt. Ökad frekvens av vinterregn orsakar hård skare och isbark, en tunn ishinna, som medför att gnagare och ripor får det mycket svårare att komma åt maten. Det behövs också ökat skydd från störningar som turism och skotertrafik för att fjällräven ska kunna vara i sin naturliga miljö: trädlös tundra.

Fjällräv och lämmel

Brist på mat

Bristen på smågnagare under de senaste 20 åren har gjort att arten inte återhämtar sig, trots att den är fridlyst.  År med god tillgång på gnagare har uteblivit under längre perioder, exempelvis mellan år 1983 och år 2000. Sedan 2001 har det varit flera gnagarår, bland annat 2015.

Rödräv (Vulpes vulpes)

Rödräven

En effekt av klimatförändringarna är att rödräven tar sig upp ovanför trädgränsen där den normalt inte finns. Rödräven är nästan dubbelt så stor som fjällräven och utgör ett hot den på många vis – både som konkurrent om mat, men också för att rödrävar faktiskt dödar fjällrävar.

Fjällräv

Geografiskt utspridd

Fjällrävsstammen är idag liten och geografiskt splittrad. De cirka 560 fjällrävarna är utspridda över ett stort område i framförallt norra Sverige och Norge, vilket gör det svårt för dem att hitta varandra för att para sig.

Märkning av fjällräv

Vad gör WWF

WWF stödjer Svenska Fjällrävsprojektet, en forskningsgrupp vid Stockholms universitet som bedriver forskning om fjällrävens samspel med andra arter i ekosystemet, samt dess överlevnad, demografi och genetik.

En viktig del i projektet är att få fjällrävarna att flytta till nya områden i närheten, där de sen kan sprida sig vidare. WWF stödjer forskarnas inventeringar för att hitta etablerade fjällrävspar och därefter sätter länsstyrelsens naturbevakare upp foderautomater för att hjälpa fler valpar att överleva vintern och vuxna individer att vara i bättre kondition inför kommande förökningssäsongen.

Utan Svenska Fjällrävsprojektet hade vi troligen inte haft några fjällrävar i Sverige idag. Nu ser framtiden mycket ljusare ut!

Fjällrävsarbetet behöver pågå länge än och fjällrävarna behöver få tid att återhämta sig till en rejäl fjällrävspopulation som knyts ihop över hela fjällkedjan. Hjälp oss fortsätta arbeta för att bevara våra svenska arter genom att bli Naturfadder!

VAR MED OCH RÄDDA FJÄLLRÄVEN

Som Naturfadder bidrar du bland annat till att:

        • Skydda minst 30 % av svensk natur till år 2030
        • Rädda hotade arter och bevara vår biologiska mångfald
        • Sveriges regering ska driva på för en ny EU-lag för att återskapa den biologiska mångfalden och klimatet
        • Arbeta för ett hållbart skogs- och jordbruk
        • Sätta press på beslutsfattare och politiker för skärpta lagar och bättre skydd

BLI NATURFADDER

Som Naturfadder får du:

Svensk natur

Naturrapporten

I e-nyhetsbrevet Naturrapporten får du löpande uppdateringar om WWFs arbete för svensk natur och projekt du bidrar till genom din månadsgåva.

WWF Magasin 2-23

WWF Magasin

Du får WWF Magasin digitalt, en naturtidning full av spännande läsning och härliga bildreportage.

Fjällräv

Bättre skydd för vår natur

Genom din månadsgåva kan vi genomföra viktiga naturvårdsprojekt som främjar den biologiska mångfalden och arbeta för bättre naturskydd. Så att du kan fortsätta njuta av vår älskade natur även i framtiden.

BLI NATURFADDER

Vanliga frågor

Vad får jag som Naturfadder?
  • Välkomstgåva: boken Sveriges Nationalparker – välj mellan att få boken eller ingen premie.
  • WWF Magasin – som Naturfadder får du tidningen WWF Magasin fyra gånger per år, spännande läsning om vårt arbete illustrerad med vackra naturfoton.
  • Naturrapporten – (e-nyhetsbrev) flera gånger per år med rapportering från WWFs projektledare i fält om konkreta naturvårdsresultat

Är det någon uppsägningstid eller bindningstid?

Nej, vi har ingen bindningstid, och ingen uppsägningstid för våra fadderskap med autogiro. Du kan när som helst avsluta ditt månadsgivande genom att kontakta vår Givarservice eller din bank. Tänk på att det kan ta upp till 5 bank dagar innan autogirot avslutas hos BGC.

Du kan även ändra ditt månadsbelopp här eller kontakta vår Givarservice:

Ring oss på 08-624 74 14
Öppet vardagar 08.00-18.00
givarservice@wwf.se

Hur används mina pengar?

Din gåva går till projekt för att stoppa utrotningen, verka för biologisk mångfald och göra insatser för att stoppa klimatförändringarna. Max 15 % används till administration och insamling som är en förutsättning för att pengarna ska nå ut till projekt på ett effektivt och säkert sätt.  Vill du läsa mer om hur pengarna används kan du göra det här. Tack för ditt stöd för en levande planet!

Så här används dina pengar:

 85 %

 Naturvård

 15 %  

 Insamling & administration 

Trots att fjällräven varit fridlyst länge har fjällrävstammen fortfarande inte återhämtat sig.

Det finns hopp.

Den skandinaviska fjällrävstammen var nära att utrotas år 2000 när det endast fanns 30-40 individer i Sverige och Norge, i Finland var den redan helt borta. Tack vare intensiva naturvårdsinsatser av forskare och personal på länsstyrelser, med hjälp av bland andra WWFs, ökande antalet fjällrävar och under 2022, när det var ett bra smågnagar-år registrerades över 160 kullar, medan det 2023 registrerades 83 kullar. Uppskattningsvis finns det nu över 560 fjällrävar i Sverige. Under 2022 återkom glädjande nog ett par till Finland som reproducerade sig och en kull fjällrävar föddes i norra Finland. Det är första gången på över 25 år!

Fjällräv

Visste du det här om fjällräven?

  • Tillsammans med renen och fjällämmeln är den lilla fjällräven ett av de äldsta däggdjuren på den skandinaviska halvön. När inlandsisen drog sig tillbaka följde dessa djur iskanten och har sedan dess haft en plats i fjällvärlden.
  • Fjällrävens vinterpäls är så tjock att kyla på minus 40 grader inte är några som helst problem!
  • Dessutom har fjällräven, precis som isbjörnen, tjock päls på undersidan av sina tassar! Det fungerar nästan som ett par vinterskor, smart va?
  • Fjällrävens lya kan vara jättestor och ha mängder av utgångar. En riktigt bra lya kan faktiskt användas i hundratals år!
  • Fjällrävar lever ihop i par och tar tillsammans hand om sina ungar. Ibland bor också två familjer ihop i samma lya.

Nu behöver vi hjälp – var med och rädda vår svenska natur.

BLI FADDER

Viktig information att ta del av

WWFS GIVARSERVICE

Vi besvarar dina frågor om fadderskap, medlemskap och gåvor

Ring oss på 08-624 74 14
Öppet vardagar 08.00-18.00
givarservice@wwf.se

Dela gärna:

Senast ändrad 28/10/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se