Den svenska naturen bjuder oss på en enorm artrikedom och ett viktigt skydd mot många av klimatförändringarnas konsekvenser. Men vår natur står inför allvarliga hot som ohållbart skogsbruk, övergödning och klimatförändringar. Och antalet rödlistade och hotade arter ökar. WWF arbetar för att bevara den biologiska mångfalden och skydda mer av vår natur. Vi har alltid behövt naturen, men nu behöver den oss.
Genom din månadsgåva kan vi genomföra viktiga naturvårdsprojekt som främjar den biologiska mångfalden och arbeta för bättre naturskydd. Så att du kan fortsätta njuta av vår fantastiska natur även i framtiden.
Som Naturfadder får du naturtidningen WWF Magasin, både i brevlådan och digitalt, fyra gånger per år med spännande läsning om vårt arbete illustrerad med vackra bildreportage.
I e-nyhetsbrevet Naturrapporten får du löpande uppdateringar om WWFs arbete för svensk natur och projekt du bidrar till genom din månadsgåva.
Vår natur står inför allvarliga hot, som ohållbart skogsbruk, övergödning och förlust av arter.
Nära hälften av Sveriges rödlistade arter är beroende av skog. Men det moderna skogsbruket medför brist på gamla träd, lövträd och död ved som många arter behöver för att överleva. Knappt 9 % av skogsmarken är idag formellt skyddad och av den artrika naturskogen finns bara små rester kvar.
Kemikalier, industriutsläpp, avfall och förbränning av kol, gas och olja är bara några av de källor till föroreningar som förgiftar vår miljö, på land och till havs.
Den globala uppvärmningen får katastrofala följder, som smältande glaciärer och höjda havsnivåer. Med allt fler och intensivare extremväder som extremhetta, torka och skyfall drabbas både människor och vilda djur. Och risken ökar för följder som skogsbränder, översvämningar och minskade skördar av grödor.
Östersjöns är idag ett av världens mest förorenade hav – med döda bottnar till en yta större än Danmark. Orsakerna är övergödning, överfiske, sjöfart och föroreningar. Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön har tredubblats under 2000-talet och ligger nu på en nivå som aldrig tidigare dokumenterats.
WWF arbetar i Sverige för att rädda hotade arter och bevara vår biologiska mångfald. Vi agerar påtryckare mot ansvariga myndigheter och politiker för att öka skyddet av arter, natur och ekosystem – innan det är för sent.
Lövträd är otroligt för den biologiska mångfalden och många arter är beroende av dem för sin överlevnad. Men idag finns det tyvärr för lite lövträd i Sveriges skogar. WWF finansierar och samarbetar i projekt för att restaurera lövskog och betesmarker med mycket ek. Projekten bidrar även med kunskap till markägare för att ställa om till ett mer lövrika skogar.
En fjärdedel av Sveriges våtmarker har försvunnit under de senaste 100 åren som en konsekvens av jord- och skogsbruk. WWF har under en lång tid arbetat med att restaurera, skapa och stödja våtmarker för att öka den biologiska mångfalden och trivseln för bland annat fiskar, grodor, salamandrar, insekter och fåglar.
Den skandinaviska fjällrävstammen var nära att utrotas år 2000. Då fanns det endast 30-40 individer i Sverige och Norge. WWF stödjer sedan länge projekt för att rädda fjällräven och idag har vi det uppskattningsvis över 560 fjällrävar. Under 2022 föddes för första gången på 25 år även en kull fjällrävsvalpar i Finland!
WWF restaurerar grunda havsvikar och våtmarker längs Östersjöns kust så att de återigen kan myllra av liv. Kustnära våtmarker bidrar bland annat till att minska övergödningen och hjälpa gäddan att hitta lekplatser. Grunda vikar med tät bottenvegetation är viktiga lekområden för Östersjöns fiskbestånd och ger skydd åt växande yngel.
Vi står inför en världsomfattande artkris där uppskattningsvis cirka en miljon arter riskerar att utrotas inom de närmsta årtiondena. Trenden i Sverige går åt samma håll, även om takten inte är lika snabb som i vissa andra delar av världen.
Artdatabankens rödlista redovisar bedömningar av enskilda arters hotstatus och risk att dö ut i Sverige. I den senaste rödlistan (2020) klassades 4 746 arter som rödlistade och 2 249 av dem bedömdes även vara hotade. Rödlistan är ett viktigt verktyg för att göra prioriteringar inom naturvården och visar vilka arter och livsmiljöer som behöver skydd och naturvårdsinsatser.
RÖDLISTAD | NÄRA HOTAD
Igelkotten har troligen funnits i mer än 30 miljoner år. Hot som storskaligt jordbruk, miljögifter och ökad trafik ledde till att den fridlystes redan 1972. Den minskar nu i antal, främst i södra delen av Sverige och är rödlistad sedan år 2020.
RÖDLISTAD | NÄRA HOTAD
Det största hotet mot slagugglan är det moderna skogsbruket som leder till brist på lämpliga häckningsplatser som döda träd och avbrutna stammar. Skogsbruket skapar enformiga skogar där det råder med brist på gamla träd, död ved och den blandning av trädslag som många arter behöver.
RÖDLISTAD | NÄRA HOTAD
Skogsharen har minskat och är rödlistad sedan år 2020. Med klimatförändringarnas milda och snöfattiga vintrar blir skogsharen i sin vita vinterpäls lättare att upptäcka för rovdjur. Samtidigt hotas skogsharen även av konkurrens från fältharen, som är en främmande art i Sverige.
RÖDLISTAD | STARKT HOTAD
De största hoten mot fjällräven är klimatförändringarna, konkurrens från rödräven och de senaste 20 årens brist på smågnagare. Den svenska fjällrävsstammen är idag liten och geografiskt splittrad, vilket gör det svårt för rävarna att föröka sig.
RÖDLISTAD | STARKT HOTAD
Vargen är idag klassad som ”starkt hotad” på Artdatabankens rödlista och omfattas också av ett strikt skydd i EU:s naturvårdsdirektiv. Vargen spelar en viktig roll som toppredator i våra ekosystem. Den svenska vargstammen är starkt inavlad, vilket kan utgöra ett allvarligt hot för populationen i framtiden. Trots det, vill EU försämra vargens skyddsstatus, samtidigt som svenska regeringen vill halvera vargstammen. WWF jobbar med projekt inom innovation, forskning och dialog för att stärka samexistensen mellan människa och stora rovdjur. WWF vill även påverka ogenomtänkta politiska beslut.
Din gåva går till projekt för att stoppa utrotningen, verka för biologisk mångfald och göra insatser för att stoppa klimatförändringarna. Max 15 % används till administration och insamling som är en förutsättning för att pengarna ska nå ut till projekt på ett effektivt och säkert sätt. Vill du läsa mer om hur pengarna används kan du göra det här. Tack för ditt stöd för en levande planet!
Så här används dina pengar:
Naturvård
Insamling & administration
Din insats som månadsgivare betyder mycket för alla våra fantastiska arter och vår viktiga natur, både i Sverige och globalt. Vill du göra ändringar i ditt månadsgivande är du alltid varmt välkommen att kontakta vår Givarservice på givarservice@wwf.se eller ring 08-624 74 14 vardagar kl 9-18.
Nej, vi har ingen bindningstid, och ingen uppsägningstid för våra fadderskap med autogiro. Du kan när som helst avsluta ditt månadsgivande genom att kontakta vår Givarservice eller din bank. Tänk på att det kan ta upp till 5 bank dagar innan autogirot avslutas hos BGC.
Du kan även ändra ditt månadsbelopp här eller kontakta vår Givarservice:
Ring oss på 08-624 74 14
Öppet vardagar 08.00-18.00
givarservice@wwf.se
Om du väljer att bli månadsgivare/Naturfadder via Klarna godkänner du att Klarna drar pengar varje månad, via ditt bankkonto. Du godkänner månadsgivandet i Klarnas betaltjänst.
Klarna kommer inte att skicka påminnelsefakturor eller krav om du inte har pengar på kontot. Vill du avsluta ditt månadsgivande via Klarna så kontaktar du oss på Världsnaturfonden WWF på givarservice@wwf.se
När beslutsfattare drar ner på anslagen för arbetet för vår värdefulla natur riskerar det såklart få konsekvenser. Bland annat påverkas möjligheterna att bevara värdefull skog, underhålla viktiga livsmiljöer för hotade arter och att bilda nya naturreservat.
Men det finns fortfarande hopp för den svenska naturen och många exempel på lyckade naturvårdsinsatser. WWF arbetar i Sverige för att rädda hotade arter, öka naturskydd och bevara vår biologiska mångfald.
Vi besvarar dina frågor om fadderskap, medlemskap och gåvor
Ring oss på 08-624 74 14
Öppet vardagar 08.00-18.00
givarservice@wwf.se
Senast ändrad 25/11/24
