Gå till huvudinnehållet
Pholela River, Sydafrika

Vattenkraft och miljö

Naturligt strömmande vatten är idag ganska ovanligt i Sverige. Det beror till stor del på att vi byggt dammar och andra hinder i våra vattendrag – många gånger för vattenkraftsändamål. WWF arbetar för en hållbar vattenkraft på naturens villkor.

Vattenkraften står för en stor del av den negativa påverkan på flertalet sötvattenlevande arter. Samtidigt behöver vi ställa om vårt energisystem till att bli helt förnybart. Därför arbetar WWF med att förändra vattenkraftsproduktionen till att bli långsiktigt hållbar på naturens villkor.

I Sverige har vi idag runt 2 000 vattenkraftverk och mer än 7 000 övriga dammar. Vattenkraften är en viktig förnybar energikälla, men liksom all annan energiproduktion kan den ha en negativ miljöpåverkan, inte minst när det gäller effekter på sötvattensmiljöer och vattendragets omgivande natur.

Vad innebär en långsiktigt hållbar vattenkraft?

En långsiktigt hållbar vattenkraft innebär att Sverige får till stånd en modern vattenlagstiftning i linje med EUs ramdirektiv, samt att all svensk vattenkraft har moderna miljötillstånd. Moderna miljötillstånd tar hänsyn till och ställer krav på till exempel fria vandringsvägar för fisk och andra vandrande arter, miljöanpassade flöden, minimitappningar (den minsta mängd vatten som måste släppas förbi en kraftverksdamm) och att undvika nolltappningar (att inget vatten släpps förbi alls).

Fiskväg och torrfåra
T.h.: Det finns olika typer av fiskvandringsvägar. Det här ett sk omlöp vid slussen i Örebro. T.v.:Torrfåra, Holaforsen.

Vattenkraftens negativa effekter

  • Vattenkraftverken påverkar sötvattenekosystemet och utarmar den biologiska mångfalden uppströms och nedströms genom att förändra vattenflödet och blockera vandringsvägar för fisk och andra migrerande arter.
  • Naturliga strömsträckor försvinner och syresättningen av botten påverkas. Tillfälliga översvämningar minskar, som annars hade gött strandängar och gett vattenspridda frön möjlighet att sprida sig.
  • Vattentemperaturen och sedimenttransporten förändras, och problem med erosion kan uppstå.
  • Botten, med grövre material där fisken lägger sin rom, försvinner.
  • Växligheten på strandzonen minskar och många vattenlevande djur missgynnas.
  • Hinder i vattendragen gör att fisken får svårare att hitta områden där den kan föröka sig och hitta föda. Habitat där andra vattenlevande djur kan skydda sig och växa upp påverkas drastiskt.
  • Hela näringsbalansen och ämnestransporten i vattensystemet förändras, vilket även påverkar miljön vid kusten.
  • Vattensystemets förmåga att leverera ekosystemtjänster i form av dricksvatten, fiske, möjlighet till rekreationsaktiviteter och estetiska värden minskar.
Atlantlax (Salmo salar)

Ångermanälvsprojektet visar tydligt att det finns goda möjligheter att skapa fiskvägar förbi kraftverken till låg kostnad.

Ångermanälvsprojektet
visar vägen

Det finns stora möjligheter att återge liv till en utbyggd älv och gynna den biologiska mångfalden. Det visar Rapporten Ångermanälvsprojektet – förslag till miljöförbättrande åtgärder i mellersta Ångermanälven och nedre Fjällsjöälven.

Rapporten ingår i en serie av Skogsstyrelsens rapporter om Ångermanälven, och har tagits fram av WWF, Telge Energi och Älvräddarna i samarbete med flera andra aktörer.

Den visar tydligt att det finns goda möjligheter att skapa fiskvägar förbi kraftverken. Totalt innehåller rapporten 266 förslag på åtgärder, varav 111 inte påverkar kraftproduktionen alls.

Fungerande restaureringsprojekt till rimlig kostnad

För att visa att det är möjligt att faktiskt genomföra rapportens åtgärder i verkligheten har WWF tillsammans med Telge Energi och Vilhelmina Model Forest genomfört tre restaureringsprojekt i Ångermanälven: Bullerforsen, Torvsjöån samt Albloselbäcken, som alla hamnade på en rimlig kostnad.

Det förväntade resultatet är återställda livsmiljöer som bevisar att detta är möjligt och fullt rimligt att genomföra i alla våra storskaligt vattenkraftsutbyggda älvar, med en kraftigt förbättrad sötvattensmiljö som resultat.

hero-jaguar-avskogning-1920×960

KÄMPA MED OSS
MOT NATURKRISEN

Runt hela planeten dör djur och växter i en extrem fart. På mindre än 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 73 procent i genomsnitt*. Ofattbara 1 miljon arter är hotade**. Det enda vi inte får göra, är inget. BLI PLANETFADDER!

* Visar undersökningar av 34836 populationer hos 5 495 arter av vilda ryggradsdjur, mellan åren 1970 och 2020. Källa: Living Planet Report 2024.

Välj månadsbelopp

Valfritt belopp (minst 50 kr)
WWF_GK2025_Omslag
Just nu får du en kalender som tack för att du blir månadsgivare. OBS! Sista datum för anmälan är 13/12, för att få kalendern till jul.
Bli Planetfadder nu

Välj månadsbelopp

Valfritt belopp (minst 50 kr)
WWF_GK2025_Omslag
Just nu får du en kalender som tack för att du blir månadsgivare. OBS! Sista datum för anmälan är 13/12, för att få kalendern till jul.
Bli Planetfadder nu

Dela gärna:

Senast ändrad 10/10/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se