Biobränslen är ett samlingsbegrepp för bränslen som har det gemensamt att de tillverkas av organiskt material, det vill säga växter, slam från reningsverk eller slaktavfall. Biobränslen fungerar som energibärare ur vilka man kan utvinna energi. Biobränslen kan vara gasformiga som biogas, flytande som etanol eller fasta som exempelvis ved och pellets. Att tillverka biobränslen av avfall eller av restprodukter inom jordbruket är ofta mest optimalt för miljön och klimatet. När biobränslen tillverkas av skogsprodukter är risken däremot stor att produktionen inte sker hållbart, som när regnskog skövlas och ersätts med oljepalmsplantager.
Vad är biodrivmedel?
De biobränslen som vi använder i våra fordon idag är biogas, etanol eller biodiesel. Biogas får man genom rötning av växtdelar eller matavfall, etanol få man genom jäsning av socker och biodiesel skapas genom förestring av växtoljor från exempelvis raps, soja eller oljepalm. Dessa biobränslen kallas ofta ’första generationens biodrivmedel’.
Det pågår försök med att tillverka ’andra generationens biodrivmedel’, där man till exempel tänker sig etanol av ved, halm eller andra mer svårnedbrytbara växtdelar. Det dröjer dock innan denna teknik är kommersiellt tillgänglig.
Utmaningar med biobränslen
Idag har vi en för hög energikonsumtion för att den ska kunna ersättas av bioenergi. Om jakten på biobränslen blir för stor, blir trycket på våra ekosystem ohållbart och medför negativa konsekvenser på biologisk mångfald, miljö och lokalbefolkning. Därför måste det finnas kontrollsystem som säkerställer att produktionen sker på ett hållbart sätt. Vi måste också se till att använda restprodukter på ett smart sätt och att utveckla förnybara energikällor som vind, våg och sol för att minska trycket på våra ekosystem. Och sist men inte minst måste vi minska på vår energikonsumtion.
Vilka grödor används?
Inom Europa så odlas och tillverkas främst raps för biodiesel och vete för etanol. Även överskottet från vinproduktion används inom EU till att producera etanol.
I ett globalt perspektiv tillverkas en del biodiesel av soja. Oljepalmen kan ge hög avkastning av växtolja för biodiesel. En annan gröda som flera sätter sin förhoppning till är busken Jatropha. Men det är etanolen som är absolut dominerande med mer än 90 procent av den totala produktionen av biodrivmedel. Denna produceras främst av sockerrör i Brasilien och majs i USA.
Vilken gröda är bäst?
Denna fråga har inget enkelt svar. Val av gröda beror på klimat, jordmån, tillgång till vatten och inte minst sociala förutsättningar. Gemensamt för alla grödor är att om man vill ha en hög produktion så måste de få god tillgång till näring och vatten. Utmaningen med odlingen ligger oftast i var och hur man odlar.
Ur ett klimathänseende är de grödor som producerar mest med minst insats bäst. Det är också viktigt att använda så mycket av växten som möjligt. En växt kan vara effektiv ur ett energiutvinningsperspektiv, men kontroversiell eller ohållbar på andra vis. Sockerrör anses till exempel som en av de mest effektiva grödorna ur klimathänseende. Men en av utmaningarna med sockerrör är att dessa odlingar behöver mycket vatten, vilket kan skapa stora problem både för människor och natur om det görs fel. Ett annat exempel är oljepalmen, som är en effektiv källa för olja till livsmedel och bränsle. Men oljepalmen är kontroversiell på grund av hur de odlas. Viktig regnskog skövlas för plantager och företag förskjuter människor och förorenar på bland annat Borneo eller Colombia.
Dela gärna:
Senast ändrad 12/02/19
