Med sina 1 600 kilometer är Sverige ett avlångt land med stora variationer för skogens arter, både när det gäller klimat och geologi. Hur stor påverkan vi står för i våra skogliga ekosystem varierar i landet. En tydlig konsekvens av vår påverkan är att vi idag endast har större intakta naturliga skogslandskap i den fjällnära skogen.
Tillståndet för Sveriges skogsekosystem
Sverige kan delas in i tre biogeografiska huvudregioner: den alpina, boreala och kontinentala regionen. Inom de här regionerna finns 15 olika skogliga naturtyper och av dem hamnar så många som 14 i kategorin ”inte gynnsam bevarandestatus”. Förenklat innebär det att dessa naturtyper inte når upp till de tröskelvärden som krävs för att bevara de naturligt förekommande arterna i de här skogarna. De huvudsakliga orsakerna är skogsbrukets negativa påverkan och ett bristande skydd. Andra orsaker är brist på naturliga störningar, som brand eller översvämning, men också skogsbete som gynnar skogliga arter.
Tabell: Sveriges rapportering enligt EUs art- och habitatdirektiv 2019
Tillståndet för skogens arter
Av de drygt 21 000 svenska arter som SLU Artdatabanken har bedömt, är fler än 4 700 arter rödlistade och för fler än 2 000 utgör skogen en livsviktig miljö. Denna negativa utveckling är på nästan 13 procent jämfört med bedömningen 2015.
När livsförutsättningarna för många av våra skogsarter försämras, riskerar vi att förlora många av de arterna. Först försvinner de regionalt för att sedan i bästa fall finnas kvar i små fragmenterade områden i andra delar av landet. I värsta fall försvinner de helt från Sverige. Sannolikt är statistiken över rödlistade arter en underskattning, eftersom det både finns en naturlig fördröjningseffekt och saknad kunskap om alla Sveriges arter.
Även villkoren för mer vanliga skogsarter har försämrats på grund av skogsbruket. Kalhuggning medför en förlust av många marksvampar som samverkar i symbios med levande träd. Avverkningar och tätare skogar har lett till en minskning av blåbärsris men även förlust av marklavar som bland annat rennäringen är beroende av.
Tillståndet för skogsekosystemens funktioner
Forskning pekar tydligt på att biologiskt rika ekosystem har störst förutsättningar för att ge oss människor många olika nyttor på ett långsiktigt hållbart sätt. En variation i skogen innebär inte bara en riskspridning utan stödjer även samspelet mellan skogens arter, ett samspel som ökar motståndskraften. Dagens schablonmässiga kalhyggesbruk medför en försämring av dessa möjligheter. Ett ensidigt produktionsskogsbruk ökar riskerna för skador på träd och behov av kostsamma motåtgärder. Ett obalanserat fokus på hög virkesproduktion påverkar även andra samhällsvärden negativt, till exempel rent vatten, bärplockning, rennäring, turism, fiske med mera. Svenskt skogsbruk behöver också anpassas för att möta klimatförändringar som ökar riskerna för stormskador, torka, bränder m.m. För att lyckas med det, krävs ett mer naturanpassat och varierat skogsbruk.
Kontakt
SKOG I VÄRLDEN
Hela 90 procent av livet på land ryms i våra skogar. Skogar upprätthåller balansen i atmosfären, påverkar klimatet, renar luften vi andas och medverkar i vattnets kretslopp. Uppskattningsvis hälften av jordens ursprungliga skogar har försvunnit och det mesta har skett under de senaste 50 åren. Hoten mot skogarna kommer från många håll. Skog huggs ner för ved att elda med, för mer odlingsbar mark eller för bebyggelse. Skogsbolagen är ständigt på jakt efter värdefulla timmerstockar.
Dela gärna:
Senast ändrad 24/05/22
