Skoglig vattenplanering

Planering krävs för ökad hänsyn till skogens vatten

Med god vattenplanering kan skogsbruket bidra till vatten med god status och ett myller av liv. Den svenska skogssektorn har länge arbetat med vattenvård men saknat enkla verktyg. WWF har tillsammans med skogliga aktörer tagit fram verktyg med naturvärdesbedömning för skoglig vattenvård.

EUs vattendirektiv ställer krav på att alla vatten, med vissa undantag, ska ha god ekologisk status. Flera av de svenska miljökvalitetsmålen kopplar till vatten, främst målet Levande sjöar och vattendrag, men även Levande skogar. Dessa mål samt direktiv ställer krav och berör alla som äger eller utnyttjar mark och vatten.

Vatten är en gemensam tillgång som rör sig över fastighetsgränserna. Varje markägare ansvarar för kvaliteten i det vatten som lämnar dess marker. Vattnets status får ej försämras. Nu finns WWFs verktyg för att ta in vattnet i den skogliga planeringen och höja vattenhänsynen.

Naturvärdesbedömning och Blå målklassning

De verktyg som tagits fram är tänkta att kunna användas i den skogliga planeringen och resultatet ska kunna tillämpas i skötselplanerna. Narturvärdesinventeirngen, kallad NPK+, bedömer vattendragets Naturvärden (N), tex speciella arter och kantzoner, Påverkan (P), tex vägar, diken, markskador, Känslighet (K), tex jordart, samt Plusvärde (+), tex kulturlämningar. Resultatet kan därefter översättas till en målklassning.

Målklassningen, så kallad Blå Målklassning, uttrycker ambitionsnivån för hänsynen till ett vattendrag och vilka åtgärder som skall göras. Systemet liknar den befintliga modell för målklassning av skogsbestånd där avvägning mellan produktion och miljö görs.
Ambitionen är att även den Blå Målklassningen skall anges på skogsbruksplanens kartor, samt beskrivning av åtgärder. Målklasserna är:

VG – Vattenmiljö med generell hänsyn
VF – Vattenmiljö med förstärkt hänsyn
VS – Vattenmiljö med särskilda åtgärder
VO – Vattenmiljö som lämnas orörd