I en WWF-rapport från 2020 uppskattade man att det fanns hela 12,3 miljoner snaror i skyddade områden, bara i de tre länderna Laos, Kambodja och Vietnam. Snarkrisen är förödande för regionens vilda djur – ofattbara över 700 däggdjursarter påverkas. Detta bidrar starkt till den globala krisen med förlust av den biologiska mångfalden, och eldar dessutom på illegala handeln av djurdelar**.
WWFs nya sammanställning från 7 asiatiska länder visar att leoparder och tigrar är hårdast drabbade. Snaror är idag ett av det främsta hotet mot tigrarna i Asien – och en bidragande faktor till att tigrarna nu anses vara utrotade i Kambodja, Laos och Vietnam. I Indien var snaror orsaken till över 40% av tigrarna som dödats i tjuvjakt mellan år 2012 och 2019*. Läs med om hundratals tigrar och leoparder dödade med snaror enligt WWF och TRAFFIC.
Snaror sätts ut i en extremsnabb takt som gör att parkvakterna inte hinner med att plocka bort dem. I exempelvis Malaysia vittnas det om att man hittar upp mot 100 snaror per dag. Men det verkliga antalet tros vara betydligt högre – snarorna är ett verkligt hot mot djurens existens.
För att stoppa snarkrisen krävs mer resurser – ditt stöd gör skillnad!
Jakten med snaror är hot mot alla stora kattdjur i Asien. Insatserna måste gå längre än att ta bort snaror - vårt arbete har visat att samarbete mellan lokalsamhällen och naturvårdare spelar stor roll, både för att skydda de vilda djuren samt livsmiljöerna som delas mellan både djur och människor.
Louise Carlsson Naturvårdsexpert WWF
De allra flesta av snarorna har hittats utanför skyddade områden, vilket tydligt visar att parkvakternas arbete och skyddade områden gör en stor skillnad för djuren.
Vill du vara med och stödja WWFs arbete?
Snaror är djurfällor som ofta är gjorda av nylonlinor, kablar eller rep och fångar djur runt halsen, bålen eller benen.
En snara är enkel och billig att tillverka. Den är hänsynslös och alla djur som vistas i skogen riskerar att fastna. Majoriteten av djuren som fångas av snarorna hittas aldrig och ruttnar istället bort. Ett tragiskt djurplågeri och slöseri med vilda djur.
I och med en stor efterfrågan på vilda djur sätts många snaror och fällor ut, även i skyddade områden. Tjuvjakt med snaror är tillsammans med avskogningen de största hoten mot den biologiska mångfalden i Sydostasien.
Läs den gripande historien om viltvårdarens första möte med en tiger i det vilda. Och kampen för att försöka rädda livet på det fångade djuret.
Av de 387 stora kattdjuren som bevisligen har dödats är de flesta leoparder (245 stycken) följt av tigrar (130 stycken). De absoluta talen kan verka små, men i ett land som exempelvis Malaysia som bara har mindre än 150 tigrar är förlusten av 11 till följd av tjuvjakt med snaror fundamental. I Malaysia vittnar också parkvakter om att de hittat upp mot 100 snaror per dag.
Asien är hem för miljoner arter och om det ska fortsätta vara det även i framtiden, måste vi se till att få slut på den rådande snarkrisen! Just nu sätts snaror ut i en takt som gör att parkvakter inte hinner med att plocka bort dem.
Dessa dödliga snaror är förödande för hela djurlivet och den biologiska mångfalden, och vi behöver satsa mer på kunskapsspridning för att människor ska förstå hur allvarlig situationen är och stoppa efterfrågan på produkter från vilda djur. Vi behöver även satsa ännu mer på politisk påverkan för bättre lagstiftning och skärpta straff för tjuvjägare, samt utveckla mer effektiva metoder för att samla in snaror.
I alla områden där WWF arbetar i fält för att skydda hotade djur som till exempel tiger, snöleopard och bergsgorilla, arbetar vi med att avlägsna snaror. Både parkvakter och lokalbefolkningen behöver vara med för att få bort snaror från skogarna. I Malaysia är snaror en stor orsak till att antalet tigrar nu har sjunkit till färre än 150 individer. Ett landskap – Belum Temengor – förlorade över hälften av sina tigrar under en tvåårsperiod, från 2016-2018. Sedan dess har många fler parkvakter anställts, bland annat från lokalbefolkningen, och antalet snaror har minskat till att nästan försvinna helt i området.
Vi behöver mer resurser för att kunna utveckla mer effektiva metoder för att samla in de dödliga snarorna och för att stoppa efterfrågan.
Du kan också bidra till vårt arbete för att stoppa snarkrisen – bli fadder.
WWFs naturvårdare tar nu hjälp av AI-teknik för att skydda djur som är utsatta för tjuvjakt. Från tidigare insamlad data räknar algoritmen ut i vilka områden det är mest sannolikt att tjuvjägare lagt ut snaror. När tekniken testades i Srepok Wildlife Sanctuary i Kambodja så hittades under en månad fem gånger så många snaror och fällor än normalt. Testet hade därmed räddat många djur från allvarliga skador eller en plågsam död. Tekniken har utvecklats i ett samarbete med University of Southern California och nu ska den förhoppningsvis kunna spridas till omkring 600 nationalparker i världen.
Se filmen här nedan.
*WWF & TRAFFIC: ”Snaring of Big Cats in Mainland Asia”, 2022
** WWF: “Silence of the Snares: Southeast Asia’s snaring crisis”, 2020
Senast ändrad 10/10/24
