Sillgrisslorna på Stora Karlsö har ringmärkts och studerats i mer än 100 år. I videon nedan får du se hur forskningen görs idag, vad den syftar till och mer om hur du kan bidra!

Tidigare resultat

Att samla in data om sillgrisslorna tar mycket tid. Varje år lägger fågelforskarna på Stora Karlsö hundratals timmar på att leta efter ägg och ungar, men förra sommaren kunde allmänheten  första gången hjälpa till! Via en kamera gick det att följa bestyren hos sju sillgrisslepar, som la sina ägg och födde upp sina ungar på klippkanten nedanför fyren på Stora Karlsö. Samtidigt kunde man alltså även skicka in intressanta observationer till forskarna. Många observationer gällde matning och bråk. Men det förekom också en del annat — observationerna visade till exempel att antalet parningar successivt gick ned under säsongen. Att sillgrisslorna ens parar sig är intressant eftersom de ju redan har sina ungar och inte lägger fler ägg under året.

— Det är inte omöjligt att det vi ser är kopplat till otrohet – kanske kommer några byta partners inför i år, spekulerar Jonas Hentati Sundberg, forskare vid SLU.

En vecka in i juli hände avgörande saker på fågelhyllan. När ungarna var tre veckor gamla var det dags för att lämna hyllan och fortsätta sitt liv ute på havet. För första gången kunde vi genom filmningen få en detaljerad bild över skådespelet när ungarna kastar sig handlöst ut för klipporna för att förenas med sina pappor nere vid vattnet. Genom medborgarobservationerna har vi de exakta tiderna för då varje unge lämnade klipphyllan.

– Livesändningarna ger oss spännande insikter om sillgrisslornas beteenden. Förra året fick vi massa ny kunskap, bland annat om vad de äter och hur de umgås, genom mer än 1300 tips från allmänheten. Eftersom turistsäsongen på Stora Karlsö är inställd 2020 hoppas vi att ännu fler vill vara med digitalt istället, säger Jonas Hentati Sundberg, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Projektet Havsfåglar i Östersjön på Stora Karlsö

Redan 1912 ringmärktes de första sillgrisslorna på Stora Karlsö och fram till idag har närmare 85000 sillgrisslor märkts på ön. En stor del av dessa har ringmärkts av forskningsprojektet Havsfåglar i Östersjön – Baltic Seabird Project, som WWF stödjer sedan starten 1997.

Miljögiftsanalyser på sillgrisslornas ägg har utförts sedan slutet av 1960-talet. Med hjälp av informationen från de här världsunika studierna har sillgrisslorna på Stora Karlsö ett stort vetenskapligt och allmänt värde för att vi ska förstå förändringar i havsmiljön. Inom projektets forskning har även visats hur sillgrisslan påverkas av ekosystemförändringar, som till exempel skarpsillens utveckling, och hur arten kan användas som en indikator.

Stora Karlsö är en mycket viktig häckningsplats för en rad havsfågelarter i Östersjön. Förutom sillgrissla och tordmule har Östersjöns silltrutar sina viktigaste häckningsplatser här. Silltruten har minskat kraftigt sedan 1960-talet och är klassad som nära hotad på den svenska rödlistan över hotade arter.

Inom projektet studeras även gråtrut och mellanskarv. Olika havsfågelarter ger olika kunskap och insikt i Östersjöns ekosystem, och projektet Havsfåglar i Östersjön studerar därför flera olika arter för få en bredare förståelse om Östersjön.

Mer om projektet kan du läsa här: http://www.balticseabird.com/

Sillgrisslor äter fisk, i Östersjön är skarpsill och strömming huvudsaklig föda. Fåglarna kan dyka ner till 80 meter för att leta efter mat.

När ungarna är 3 veckor hoppar de ner från klippan till havet, där de sedan söker sin pappa som tar hand om ungen sommaren ut och även vidare till övervintringsområdet. Det är inte ovanligt i fågelvärlden att honorna lämnar över vården av ungarna till hanen efter en kort tid, troligen för att hon behöver äta upp sig ordentligt innan höstflyttningen sker. Sillgrisslor är mycket goda simmare och ungarna har större skydd i flocken på vattnet än ensamma på klipphyllan när båda föräldrarna behöver söka föda