Varje år slänger hushållen i Sverige 19 kilo mat och 26 liter flytande livsmedel – per person. Totalt 45 kilo! Ingen vill såklart köpa och släpa hem mat för att bara kasta bort den, så hur kan vi minska vårt onödiga matsvinn? Och vad ska man tänka på såhär i semestertider? Experten Anki Sundin menar att det börjar redan i affären.
– Ett storpack verkar billigare men ibland är det bättre att köpa mindre förpackningar. Eller välja storpack men frysa in det du inte ska använda den närmaste tiden, säger Anki Sundin, konsult inom livsmedel, hållbarhet och kommunikation.
Enligt Jordbruksverket och Livsmedelsverket kostar matsvinnet 3000-6000 kronor per familj och år, för en familj med två vuxna och två barn. Pengar som man kan lägga på något betydligt roligare.
Tips för semestertider
Såhär i semestertider är det lätt hänt att mat åker i soporna för att man inte hinner äta eller dricka upp den innan man ska resa. Ett bättre alternativ är att ge bort till grannar, men kanske kan du istället frysa in den?
– Jag vet inte hur många gånger grannar hört av sig och velat ge oss mjölk eftersom de ska resa på semester och inte hinner dricka upp den. Men mjölk går alldeles utmärkt att frysa in! Till och med fil kan du frysa in och sedan använda till pannkakor, säger Anki Sundin.
Det mesta går faktiskt att frysa in: ost (bra om du köper en stor ost och inte äter upp den i brådrasket), sill, frukt – gärna i bitar för att använda till smoothie – , leverpastej, bröd såklart och matrester.
– Om man har mjölk- eller gräddslattar kan man frysa in i isbehållare och ta fram för att ha i te eller kaffe. Större mängder kan man frysa i täta burkar och använda i matlagningen. Och ägg kan du knäcka, vispa och frysa in i en burk – det går alldeles utmärkt.
Drick upp kaffet
En stor del av de 26 liter vätska vi häller ut varje år är sannolikt kaffe. Här tycker Anki att man ska fråga sig om inte en kapselkaffemaskin är att föredra framför bryggaren.
– Bara du lämnar kapslarna till återvinningen är inte kapselkaffe dåligt för miljön. Du får ju precis det antal koppar du vill ha. Det blir i princip inget svinn.
En livsanalysundersökning från konsultbyrån Miljögiraff visar dessutom att det går åt mindre kaffe per kopp kapselkaffe, och att skillnaden är så stor att förpackningsmaterialet saknar betydelse. En kopp kapselkaffe är helt enkelt bättre för miljön än en kopp bryggkaffe. Det är nämligen vid produktionen den mesta energin går åt, inte för förpackningen. Läs mer i Aktuell Hållbarhet.
Förvaring är en annan sak att tänka på. Temperaturen i kylen bör vara 4 grader, inte så mycket mer. Tidigare rekommenderades 8 grader, men med den lägre håller kylvarorna bättre.
– Och undvik att förvara frukt i en skål mitt på köksbordet såhär på sommaren när solljuset är starkt och det är varmt. Det kan se snyggt ut men är inte alls bra för hållbarheten.
Styr upp knytisen
En situation då det lätt uppstår matsvinn är knytkalas, som ju är vanliga såhär i sommartider. Hur ska man undvika att det blir flera surdegsbaguetter eller sillburkar över som ingen hinner äta upp? Inte minst i sommarstugan där frysmöjligheterna kanske är begränsade.
– Det självklara rådet är att styra upp lite och bestämma vem som tar med vad. Alla behöver inte komma med bröd och sill, det kan räcka att någon tar det ena och någon det andra, en annan står för efterrätten, etcetera. Och köp hellre mindre burkar och paket som går att öppna en och en allt eftersom det går åt istället för storpack. Det kan till och med bli billigare per uppäten portion om man räknar med att matsvinnet annars kan bli ganska stort, tipsar Anki.
Globalt är matsvinnet 1,3 miljarder ton, inklusive jordbruket och återförsäljarledet med alla matbutiker. Anki Sundin jobbar mycket med att få butiker att minska sitt svinn, och att de ska se det som en affärsmöjlighet. Det är viktigt inte bara för deras ekonomi och för miljön, utan även för oss konsumenter.
– Man ska tänka på att någon måste betala för matsvinnet, och det är vi konsumenter som får ta notan.
Hon tycker att Frankrike är ett föregångsland på området. I Frankrike är det nämligen förbjudet för butiker att kasta överbliven mat, allt måste tas till vara. Och kan man inte det, så får man skänka bort den – ingenting får kastas
– Det krävs både hårdare lagstiftning och fler innovativa lösningar. Kanske har du någon klok idé? Berätta den för din matbutik!, uppmanar Anki.
Hon har ibland varit med om att man på butiksnivå slår ifrån sig och skyller på att ”systemet” inte är anpassat efter en viss svinnsparande idé. Men då kan man alltid kontakta beslutsfattarna på högre nivå.
Världsnaturfonden WWF jobbar i projektet Hållbar livsmedelskedja för att minska miljöbelastningen för maten i alla steg, där svinn ingår.
WWF är även med och sätter kriterierna för Årets Hållbara Matbutik, en tävling som lanserades nu 2018. Vinnare i år blev Ica Kvantum Lidingö, som på matsvinnsområdet har många fiffiga lösningar.
Text: Elin Dunås
(publicerad juni 2018)
Falun minskar matsvinnet
Många kommuner försöker nu minska matsvinnet på olika sätt. En viktig fråga om vi vill sänka utsläppen. En liten kommun som tar frågan på stort allvar är Falun.
I nio av kommunens skolor bedrivs ett matsvinnsprojekt med målet att halvera svinnet. Framför allt har man jobbat med kökspersonalen.
– Det handlar om att lära sig hur mycket mat som går åt vid olika maträtter och olika veckodagar. Köken ska nu alltid veta när elever är borta på praktik till exempel. De har dessutom jobbat med att bara lägga ut lite mat i taget mot slutet av serveringen, för mat som lagts ut får vi inte spara, säger kommunens dietist Mathilda Strand.
På Kristinegymnasiet mitt i Falun hade man redan efter några månader i projektet nått målet att halvera svinnet. I den ljusa matsalen träffar vi Elin Johansson och hennes kompisar som alla går i årskurs två på Barn- och ungdomsprogrammet. På menyn står hemlagad chili con carne med ris eller potatis, samt ett vegetariskt alternativ.
Alla tycker att det är bra att skolan satsar på att minska svinnet, eftersom man bryr sig om miljön. Men att undvika att slänga skolmaten är inte alltid så lätt, menar de.
– Jag tycker ofta att det ser gott ut och tror att jag ska äta upp, men sen tappar jag matlusten, maten är ganska smaklös, säger Elin Johansson.
– Det vore bra att få veta mer om miljöpåverkan av det man gör, jag tycker att skolan skulle kunna prata mer om det, fortsätter hon.
Falu kommun har mycket annat på gång när det gäller hållbarhet. På en affisch läser vi om en stor hållbarhetsfestival som äger rum till helgen och varje höst har kommunen en hållbarhetsvecka tillsammans med stadens butiker. Senast deltog drygt 20 butiker och servicebutiker som alla satsar på hållbarhet på olika sätt.
Text: Elin Dunås
(Artikeln om Falun skrevs i december 2016, uppdaterades i oktober 2017)
