Living Planet Report är en rapport från WWF International som tar tempen på hur vår planet mår. Den visar tillståndet för den biologiska mångfalden, trycket på naturresurserna och ekosystemen och tar upp effekterna för mänskligheten.
Sedan den första upplagan av WWFs Living Planet Report kom ut för drygt 20 år sedan har den återkommande gett oss en bild av tillståndet på jorden och läget för ryggradsdjuren. Upplaga efter upplaga av rapporten visar tydligt att vi måste hitta nya sätt att genomföra de lösningar vi redan har för att minska klimatförändringarna och stärka den allt mer utarmade biologiska mångfalden. Nya innovationer måste skalas upp och arbetet behöver ske tillsammans med de människor som är mest beroende av ett stabilt klimat och ett välfungerande ekosystem.
Living Planet Report är världens ledande vetenskapsbaserade analys av vår planets hälsa och påverkan av mänsklig aktivitet. Första upplagan av rapporten kom ut för 20 år sedan, och den har därefter kommit ut regelbundet. Rapportens viktigaste bas är Living Planet Index (LPI) som visar hur populationerna för de undersökta ryggradsdjuren i världen utvecklats från 1970 till 2020. Rapporten släpps vartannat år av WWF, med insikter från ledande experter och andra organisationer. Det är en hälsokontroll för vår planet som visar läget för den biologiska mångfalden och hur planeten mår, vilka hot den står inför och vad detta betyder för oss människor.
Hur har forskarna kommit fram till resultatet i Living Planet Report och varför använder de sig av just den metoden? I videon svarar WWFs naturvårdsexpert Olle Forshed på de vanligaste frågorna om vetenskapen i WWFs största forskningsrapport om läget för världens biologiska mångfald.
Living Planet Index (LPI) är ett index som tagits fram av organisationen Zoological Society of London. Living Planet Index (LPI), som är själva kärnan i Living Planet Report, visar i genomsnitt hur populationerna för de undersökta vilda ryggradsdjuren förändrats globalt från 1970 till 2020.
I år omfattar rapporten 34 836 populationer av totalt 5 495 arter av vilda ryggradsdjur – fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskararter. Det är 265 fler arter och 3 015 fler populationer jämfört med det senaste Living Planet Index, som släpptes 2022.
Då de olika rapporterna innehåller olika uppsättningar av arter kan vi inte direkt jämföra dem med varandra. Dessutom är det viktigt ha i åtanke att naturen i Europa och Nordamerika redan hade påverkats mycket innan mätningen påbörjades 1970 – vilket innebär att nedgången ser mindre ut nu jämfört med andra regioner.
Living Planet Report 2024 är en omfattande studie av trender inom global biologisk mångfald och planetens hälsa, med några nya inslag:
Rapporten belyser de dubbla kriserna med klimatförändringar och naturförlust som driver planeten allt närmare farliga “tipping points”. Nyckelbudskapen i rapporten är följande:
Living Planet Index (LPI) visar på förändringar i den relativa förekomsten av populationer av vilda ryggradsdjur över tid. Populationer kan innehålla både många individer eller mycket få: genom att mäta förändringar i relativ förekomst följer LPI den genomsnittliga trenden snarare än ökningar eller minskningar i det totala antalet enskilda djur.
I år, 2024, ingår 34 836 populationstrender och 5 495 arter i Living Planet Index (LPI). Dessa data samlas in från övervakningsplatser runt om i världen och inkluderar populationer som ökar, minskar eller är stabila över tid. Det är inte alla populationer i LPI som minskar: många uppvisar positiva eller stabila trender och detta varierar ofta beroende på typ av art och region i världen.
Living Planet Index (LPI) är en indikator som används för att spåra förändringar i den relativa förekomsten av populationer av vilda arter över tid och Living Planet Database (LPD) är den datalagring som indexet baseras på. LPI är en ögonblicksbild av tillståndet för den biologiska mångfalden vid en given tidpunkt, medan LPD ständigt kompletteras.
Det totala antalet arter och populationer som ingår i det globala LPI är något lägre än det totala antalet som ingår i LPI-databasen. Slutligen innehåller databasen uppgifter om vissa icke ryggradslösa arter (t.ex. de fjärilsarter som används för att beräkna LPI för fjärilar som presenterades i en tidigare rapport) som inte ingår i den globala trenden.
Över hela världen räknas vilda djur av en mängd olika skäl. Om sådan övervakning görs under flera år i ett visst område kan det indikera hur storleken på populationen på just den platsen har förändrats. LPI använder dessa förändringar i populationsstorlekar för att fastställa om den relativa förekomsten av övervakade arter i genomsnitt har ökat, minskat eller förblivit densamma. För att göra detta hämtas information om förändringar i förekomst från Living Planet Database och sedan beräknas ett genomsnitt.
Vi kan inte jämföra Living Planet Index mellan olika rapporter. Överlag ser vi inga tecken på förbättringar i det nuvarande globala LPI – vilket vi ser genom att titta på de årliga förändringstalen, som i genomsnitt inte har minskat under de senaste decennierna. Vi kan dock lyfta fram de områden där förbättringar har gjorts (se artlistan i nyckelbudskapen).
Trots den alarmerande totala nedgången i artpopulationer som visas i LPI, innehåller uppgifterna också många populationer som har stabiliserats eller ökat till följd av bevarandeinsatser. Till exempel ökade delpopulationen av bergsgorillor med cirka 3 procent per år mellan 2010 och 2016 i Virungabergen i Östafrika, och den europeiska bisonoxen kom tillbaka i Centraleuropa.
Skyddade och bevarade områden har bromsat utrotningstakten för däggdjur, fåglar och amfibier med uppskattningsvis 20-29 procent och en nyligen genomförd analys visade att bevarandeåtgärder har haft en positiv nettoeffekt. Men det räcker inte med isolerade framgångar och att bara bromsa naturens tillbakagång.
För att stoppa och vända naturförlusten till 2030 krävs inte bara bevarandearbeten i större skala, utan också att man systematiskt tar itu med drivkrafterna bakom naturförlusten. Det omfattar bland annat livsmedelsproduktionen, konsumtionen och avfallshantering, mängden och typerna av energi som vi använder, och finansieringen för att stödja omvandlingen av dessa system.
Living Planet Index (LPI) hjälper oss att se förändringar i naturen från 1970 till idag genom att spåra storleken på djurpopulationer och hur de förändras. LPI är en tidig varningsindikator för ökad utrotningsrisk och den potentiella förlusten av ekosystemets funktion och motståndskraft. LPI är en av ett antal indikatorer för biologisk mångfald som har utvecklats för att mäta olika aspekter av naturen och för att bedöma dess status och förändring över tid. De kan också hjälpa oss att förstå var och hur vi ska fokusera våra naturvårdsinsatser och att förutse hur naturen kan komma att förändras under olika scenarier.
I årets index ingår 265 fler arter och 3 015 fler populationer jämfört med det senaste Living Planet Index, som släpptes 2022. Sökningarna efter data som publicerats på portugisiska fortsatte, vilket ytterligare ökade datauppsättningen för Brasilien. Nya data inkluderades från afrikanska länder, t.ex. data om minskningen av antalet rovfågelarter i Afrika. Det fanns också ett fokus på att öka data om migrerande sötvattensfisk för en ny rapport; detta inkluderade en studie om trender för sötvattensfisk i Mekong.
”Arter” och ”populationer” är två grundläggande nivåer för klassificering av organismer. En art är en grupp av liknande organismer som kan korsa sig med varandra, medan en population är en grupp av individer av en art som lever inom samma geografiska område. Genom att kolla på Living Planet Index kan man se om en arts förekomst har ökat eller minskat. Living Planet Index berättar inte om det totala antalet individer i en art.
Tillgängligheten av data om biologisk mångfald för åren efter 2020 är tyvärr för närvarande för låg. Då den tar tid att samlas in, analyseras och publiceras. Vi brukar konstatera att det finns en tidsförskjutning på cirka fyra år, vilket är anledningen till att rapporten för 2024 baseras på data fram till 2020, rapporten för 2022 baserades på data fram till 2018 och så vidare.
Living Planet Index-resultaten är beräkningar av genomsnittliga trender. Antalet arter som har positiva och negativa trender är mer eller mindre lika stort. Men då omfattningen av de minskande trenderna överstiger omfattningen av de ökande trenderna resulterar i en genomsnittlig minskning för det globala LPI. Detta tyder också på att det globala Living Planet Index inte drivs av bara ett fåtal mycket hotade arter, utan att det finns ett stort antal arter i varje grupp som tillsammans ger en genomsnittlig nedåtgående trend.
Living Planet Index och andra indikatorer som visar på naturens tillbakagång visar på en obehaglig sanning. Även om våra ansträngningar för att bevara arter och ekosystem har varit framgångsrika i vissa områden, har de inte hållit jämna steg med de obevekliga påfrestningar som ligger till grund för deras tillbakagång.
Utan bevarandeinsatser skulle situationen utan tvekan vara mycket värre, men för att stoppa och vända förlusten av natur kommer det att krävas grundläggande förändringar i våra samhällen och ekonomier för att hantera dessa påfrestningar. Det kommer också att krävas nya synsätt på naturvård, där man inser att det inte är frivilligt att ta hand om naturen, utan att det är avgörande för allas välbefinnande. Kort sagt, naturvård är en nödvändig del av lösningen, men kan aldrig vara tillräckligt på egen hand.
Senast ändrad 14/10/24
