WWF och IKEA stöttar en miljövänligare bomullsproduktion

Solen lyser på bomullsfälten i indiska Warangal. I hettan jobbar kvinnor och män med att plocka den bländvita bomullen. Men den populära fibern har en baksida. Stora mängder vatten och kemikalier används under odlingen, vilket påverkar både hälsa och miljö. WWF och IKEA har sedan 2006 stöttat odlare som satsar på en grönare, mer miljövänlig bomull.

Målet för projektet har varit att minska användningen av vatten, kemikalier och konstgödning och samtidigt höja familjeinkomsterna.

– Vi har vänt trenderna på många områden och förhoppningarna är stora inför framtiden, säger projektledaren Vamshi Krishna stolt.

Mänskligt lidande

Under bomullsboomen i mitten på 1990-talet satsade många extra och tog lån. Men ökad internationell konkurrens, torka och missväxt ledde till svåra tider i början på 2000-talet. En våg av självmord utlöstes, vilket gjorde att många bönder valde att gå över till nya bomullssorter och utsäde som bättre stod emot insektsangrepp, bland annat genmanipulerad bomull (bt-bomull).

22-årige Chiranjeevi Rnukuntta i byn Shayampet är en av dem som upplevt sviterna från de tuffa tiderna. Båda hans föräldrar tog livet av sig med ett års mellanrum 2001 och 2002. De hade lånat pengar och när torkan slog till kunde de inte betala tillbaka.

– Jag hade två småsystrar att ansvara för och var tvungen att klara av allt. Det tog mig tre år att komma vidare. Men i dag tror jag på mig själv och framtiden, säger Chiranjeevi som kombinerar studier med att vara bomullsodlare på deltid.

Bomullsodlarna testar nya grepp

WWFs och IKEAs projekt för en mer hållbar bomullsproduktion omfattar i dag 18 byar med omkring 600 bomullsodlare, och antalet ökar hela tiden. Vid starten 2006 bildades både en intresseförening och ett kooperativ för bomullsodlarna. Där diskuteras vad som gemensamt ska köpas in och hur kedjan från odling till marknaden kan bli mer effektiv.

– Det positiva är att vi gemensamt kan hitta lösningar och fatta beslut. Det gäller allt från insektsbekämpning och kvalitén på dricksvattnet till hur vi ska få ut bättre priser av uppköparna och därmed öka inkomsterna, berättar Purushotham Reddy (på bilden till höger), som i början av 2009 vann utmärkelsen ”Årets bonde” av myndigheterna i Warangaldistriket.

En viktig nyckel till förändring är utbildning i projektets fältskola som är öppen mellan augusti och november. Ett par gånger i veckan träffas deltagarna för att lära sig mer om både odlingsteknik, vatten och miljöfrågor. Modellen kallas Best Management Practises (BMPs). Brukningsmetoderna anpassas för att öka skördarna, minska miljöpåverkan och ge så goda sociala villkor som möjligt. Bland annat används försöksytor, där man testar samodling av olika grödor, ser vilka skadedjur som är aktiva och prövar biologisk bekämpning. Att odla exempelvis majs och bomull nära varandra är ett sätt att minska insektsangreppen.

På en av försöksytorna hänger en gul plastskärm.

– Här utsöndras doftämnen, feromoner, som drar till sig insekter, och vi kan se om antalet ökar eller minskar. Bomullsodlarna bestämmer sedan vilken typ av bekämpning de vill använda, berättar Devender Reddy, en av WWFs projektledare i området.

Känsliga plantor

Bomullsplantan är känslig för insektsansgrepp och skadedjur eftersom växtsäsongen och blomningen är lång. Några av de värsta skadegörarna är ullsköldlöss, familjen Pseudococcidae, och larver av fjärilsarten majsknölfly, Helicoverpa zea. Larverna ger skador när de gnager sig in i bomullens knoppar, blommor och frökapslar.

Tidigare besprutade bönderna sina plantor 20-40 gånger per säsong jämfört med 6-7 gånger i dag. Nu försöker de använda preparat från växt- och insektsriket – bland annat från neemträdet, Azadirachta indica. Dessutom används biologisk bekämpning med insekter som bekämpar skadegörarna.

Ute i den stekheta solen på bomullsfälten jobbar Ravinder och Rajita Nandse med skörden. De har tre barn och tjänar cirka 150 000 rupies om året – vilket motsvarar cirka 30 000 kronor.

– Förra året var ett bra år och vi kunde arbeta helt utan gifter. Det är bra för hälsan. Men i år vet vi inte, en del varnar för stora insektsangrepp, säger Rajita som också hoppas på mer satsningar på vatten och toaletter i byarna. Nu tvingas invånarna till exempel köpa förpackat dricksvatten som körs till byn.

Både miljön och hälsan vinnare

Vattenproblemen växer i Indien. Grundvattnet minskar på många håll och bomullen är en av jordbrukets mest törstiga grödor. För att använda resurserna klokt används regnvatten som lagrats i tankar och Warangalbönderna satsar allt mer på droppbevattning. De bereder också marken med plogning och lägger på kompost och slam före sådd så att vattnet ska hållas kvar bättre.

Resultaten är än så länge positiva. Vattenförbrukningen har halverats, användningen av kemikalier har minskat kraftigt och konstgödningen har gått ned med cirka 30 procent.

– Den negativa utvecklingen har brutits och nästa etappmål är att nå 5 000 bomullsodlare, avslutar projektledaren Vamshi Krishna.

Text: Marie von Zeipel