Stängsling i Käringboda, Södermanland
Totalt har 3,5 kilometer stängsel satts upp i Käringboda naturreservat. Vill du se hur det går till? Kolla in filmen!
Naturbetesmarker är en av de mest artrika miljöerna vi har i världen. Här trivs många växter, fjärilar och fåglar. Men i dag finns bara små fragment kvar och igenväxning hotar många arter. Detta vill WWF ändra på!
Tack vare stöd från Coop Östra kan nu stora arealer naturbetesmark restaureras. Tillsammans med Upplandsstiftelsen, Skärgårdsstiftelsen och Naturbeteskött i Sverige arbetar WWF i ett treårigt projekt för att öka arealen naturbetesmarker i Uppland, Södermanland och Östergötland. Målet är att restaurera drygt 300 hektar naturbetesmarker med höga biologiska värden. Genom att röja sly, buskar och en del träd samt sätta upp nya stängsel förbereds markerna för betesdrift. I varje landskap ska också ett antal nyckelarter gynnas av projektets aktiviteter.
Totalt har 3,5 kilometer stängsel satts upp i Käringboda naturreservat. Vill du se hur det går till? Kolla in filmen!
Vi besöker marker som restaureras för den hotade fjärilen svartfläckig blåvinge och diskuterar möjligheter för fler lantbrukare att certifiera sin produktion för Sigill Naturbeteskött
För att naturbetesmarkerna ska behålla sin mångfald av växter och djur måste de betas. Naturbetande djur ger även en hållbar köttproduktion. Naturbeteskött är ett av få kända livsmedel som ökar den biologiska mångfalden. För att göra djurhållning på naturbetesmarker ekonomiskt hållbar krävs en politik som tydligt stöttar detta samt marknadsinitiativ som Coop Naturbeteskött. En viktig del i projektet är därför att arbeta med kommunikation för att öka kunskapen om naturbetesmarkernas värden och vad certifierat naturbeteskött är, både bland politiker, allmänheten och lantbrukare. Projektet kommer därför att skriva debattartiklar, ha möten med politiker, ordna fältvandringar och olika aktiviteter för lantbrukare.
I nära samarbete med mark- och djurägare kommer projektet att restaurera och stängsla naturbetesmarker i tre områden i Uppsala län. Målet är 200 hektar restaurerade naturbetesmarker och en ökande population av nyckelarterna mnemosynefjäril, svartfläckig blåvinge och strandviol.
Ett mål är också att minst tre jordbruksföretag certifierar sin köttproduktion enligt Svenskt Sigill Naturbeteskött. Genom enskilda gårdsbesök ska förutsättningar, problem och möjligheter för jordbruksföretag att certifiera sin produktion undersökas.
I Södermanland ska cirka 100 hektar naturbetesmarker stängslas och betas. Det kommer gynna Sveriges största skalbagge och områdets nyckelart ekoxe. Skärgårdsstiftelsen arbetar utifrån skötsel- och bevarandeplaner för naturreservatet och Natura 2000-området Käringboda på Södertörns sydspets. En restaureringsplan har tagits fram för de södra delarna av naturreservatet och en åtgärdsplan för hela reservatet är under framtagande.
Projektet arbetar för att restaurera och stängsla naturbetesmarker på olika platser i reservatet. Kontakt med nyckelbönder i området kommer tas för att utreda hur de vill samverka med projektet och deras förutsättningar för att certifiera sin produktion av naturbeteskött.
I Ugglebo, en gammal gård i Malexanderbygden, har 5 hektar naturbetesmark nyligen restaurerats. Målet är att området ska tillgängliggöras genom en vandringsled, som kommer ligga i direkt anslutning till Östgötaleden. I anslutning till vandringsleden kommer skyltar sättas upp som berättar om området, restaureringsinsatsen och arter som går att träffa på i markerna. Tillsammans med Linköpings universitet ska en inventering och uppföljning av den biologiska mångfalden på Ugglebos marker göras.
I Östergötland är potentialen att öka produktionen av certifierat naturbeteskött stor. Många av Östergötlands naturbetesmarker betas av tackor och lamm. Projektet kommer därför att undersöka möjligheten att ta fram certifierat naturbeteskött av lamm.
Spana in vår slow-cow-tv-film som vi tog fram inför Naturbetesdagen 17 juni. Att se kor beta i natursköna marker sänker stressnivån, eller hur? Filmen spelades in i Saringe, Uppland, där WWFs jordbruksexpert Jenny Jewert bor med sin familj och ett gäng rödkullor (utrotningshotad lantras). Korna sköter sig exemplariskt. Naturbegåvningar framför kameran!
Följ med när Fredrik Westerlund, köttansvarig på Coop Åkersberga, träffar naturbetesbonden Markus Gustafsson på Sturefors godsförvaltning. Fredrik vill lära sig vad naturbeteskött är, och varför det är bra för den biologiska mångfalden. Ute i markerna möter de naturvårdsexpert Ola Jennersten, som undersöker livet i en komocka och fascineras av eken och dess invånare. Filmen är en utbildningssatsning för de som säljer kött i Coops butiker. Målsättningen är att alla ska veta att certifierat naturbeteskött är: naturvänligt, djurvänligt, hälsovänligt, ätvänligt och tryggt.
En fullvuxen larv av mnemosynefjäril äter av värdväxten stor nunneört. Mnemosynefjärilen är en hotad dagfjäril i Sverige och en av fokusarterna i projektet. Sedan några år tillbaka har Nordens Ark fött upp mnemosynefjärilar på uppdrag av Länsstyrelserna i Blekinge, Uppsala och Stockholm för att försöka stötta arten och hjälpa den sprida sig till nya områden. Upplandsstiftelsen deltar i detta arbete och i år kan vi för första gången göra utsättning av fjärilar på en plats där de tidigare funnits vid Upplandskusten. I projektet restaurerar vi fler marker som kan bli nya hem åt fjärilen, och vi hoppas kunna göra fler utsättningar av fjärilar kommande år. Fjärilen hotas av igenväxning av betesmarker, men även av för tidigt och hårt bete. Många andra insekter, växter och fåglar har liknande krav på sin livsmiljö som mnemosynefjärilen och gynnas av de åtgärder vi gör.
Detta händer i projektet
Totalt har 3,5 kilometer stängsel satts upp för att möjliggöra ett utökat bete i det natursköna eklandskapet i Käringboda naturreservat. Vill du se hur det går till? Kolla in filmen!
Vi besöker marker som restaureras för den hotade fjärilen svartfläckig blåvinge och diskuterar möjligheter för fler lantbrukare att certifiera sin produktion för Sigill Naturbeteskött. Givande diskussioner tillsammans med Minna Hellman, hållbarhetsstrateg på Coop Östra, Majsan Pense, inköpschef för kött på Coop, Maria Hoflin och Sara Lindh från Upplandsstiftelsen och Erik Jerpdal, lantbrukare på Fittja gård.
Var ska stängslet dras? Det är ett viktigt beslut när naturbetesmarker ska restaureras. Här diskuterar Anders Berglund, naturvårdsförvaltare, Skärgårdsstiftelsen med representanter från Upplandsstiftelsen och WWF. I Käringbodas unika eklandskap ska ekar friställas, nya stängsel sättas upp och stora områden återigen betas med nötkreatur. Insatserna kommer bland annat gynna Europas största skalbagge, ekoxen.
Idag flyttade Lennart Pettersson, Kambo gård, sina djur till de restaurerade strandängarna i Bredforsen. Ett 40-tal Herefordkor betar nu ett drygt 100 hektar stort område vid Dalälven. Vi jobbade med stängsling, rishantering och reparerade körspår efter en maskin. När igenväxningen tas bort framträder Dalälvens spännande kulturlandskap igen, med omväxlande öppna älvängar och lövrika svämskogar med gamla träd. Det blir spännande att följa hur miljön utvecklas när djuren betar markerna igen, såsom i äldre tider.
På Gässön i naturreservatet Bredforsen vid nedre Dalälven planerar vi för att restaurera och återinföra bete. Naturen är rik med fina älvängar, lövskogar och lövträdsrika hagmarker. I området förekommer många hotade arter, bland annat violerna strandviol och sumpviol samt även vitryggig hackspett, som åtgärderna inom projektet kommer att gynna. Röjning av igenväxande gran och lövsly, samt stängsling för nya betesområden planeras för upp emot 40 hektar i området. Läs mer om Bredforsen här
I mars arrangerade KSLA (Kungliga skogs- och lantbruksakademien) en konferens om framtidens jordbrukspolitik. Jenny Jewert pratade om vad som krävs för att politiken ska bli mer hållbar och miljömålen kunna nås. Se inspelning nedan. Hon lyfte bland annat att Sverige måste sluta underkänna värdefulla marker i kontrollen av naturbetesmarker. Det är för stort fokus på grässvålen och fodervärde och för lite på biologisk mångfald.
Under det svenska ordförandeskapet i EU arrangerade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet en konferens om jordbrukspolitiken. Konferensen hade deltagare från nästa alla EU:s medlemsländer. Anna Jamieson från Naturbeteskött i Sverige lyfte värdet av naturbetesmarker under fältbesöket till Järavallens naturreservat. Hon berättade även om certifieringen Svenskt Sigill Naturbeteskött och vilka krav som ställs inom den. Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF, höll tillsammans med Naturskyddsföreningen en workshop om biologisk mångfald.
Anna Jamieson, verksamhetsledare på Naturbeteskött i Sverige och Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF pratar om restaurering, naturbetesmarker och naturbeteskött i Lantbrukspodden. Reporter Kristina Hansén besökte Jenny i hennes naturbetesmarker i Saringe, Uppland. Vi behöver restaurera minst 1 miljon hektar, och Konsumentföreningen Stockholm bidrar med restaurering i Uppland, Södermanland och Östergötland. Lyssna här!
WWF bjöd in till en dag för naturbete på Nalen, Stockholm, för att lyfta naturbetesmarkernas värden och betydelsen av certifierat naturbeteskött. Ett sextiotal deltagare från hela livsmedelskedjan närvarade.
I en presentation av jordbruksexpert Jenny Jewert lyftes Coop Östras projekt som ett framgångsrikt samverkansprojekt för att öka både arealen naturbetesmark och tillgång till certifierat kött i butik. Minna Hellman, hållbarhetsstrateg på Coop Östra deltog i panelsamtal tillsammans med aktörer från Scan Sverige, Martin & Servera, Coop och Svenskt Sigill. Efter seminariet avnjöts en lunch med certifierat naturbeteskött från Hjälstaviks gård, Uppland.
Naturbetesdagen växer! För andra året i rad firades naturbetesdagen. I år genomfördes betydligt fler aktiviteter: öppen gård, fältvandringar, slow-cow-tv-sändning, hälsningar i sociala medier, pressmeddelande och marknadsföring av Coop Naturbeteskött i butik. En gemensam logga för naturbetesdagen har tagits fram och finansierats genom Nu röjer vi! Arbetsgruppen bakom naturbetesdagen är: Coop, Naturbeteskött i Sverige, Svenskt Sigill och WWF. Information om aktiviteter marknadsfördes både genom lokala kanaler och via WWFs och Naturbeteskött i Sveriges hemsidor och sociala medier.
Nu är rapporten klar! I somras inventerades naturbetesmarkerna i Ugglebo, Östergötland, av Philip Kjellström, Anne Lie Femia och Patrik Månsson som är studenter på biologlinjen vid Linköpings universitet. Syftet var att se vilka arter som kommit fram i samband med restaureringen av naturbetesmarkerna, och jämföra med artlistan från den lilla rest av naturbetesmark som betats kontinuerligt under mycket lång tid. Deras arbete är nu publicerat och kommer att utgöra ett viktigt underlag för de informationsskyltar som ska tas fram i samband med att en fältslinga anläggs i området under våren 2024.
Några av arterna som påträffades i den restaurerade marken var backnejlika, blåsuga och gökblomster. Den rödlistade smalsprötade bastardsvärmaren och den fina hagtornsfjärilen var andra arter som noterades.
Ugglebo ligger 5 kilometer nordväst om Malexander kyrkby och omnämns för första gången redan 1363. Gården är en av Malexanderbygdens allra äldsta och bestod på 1880-talet av 111 ha skog, 40 ha naturlig äng och blott 13 ha plöjd mark. Någon gång under 60-talet köptes Ugglebo upp av Boxholms Skogar och nästan all den öppna marken planterades med skog. Knappt en hektar fick vara öppet runt den gamla gårdens bostadshus. I den beteshagen finns alla de klassiska betesväxterna som mandelblom, gullviva, solvända, blodrot, gökärt och många, många fler. Högt över gården ses ofta havsörnen flyga och spillkråkans trummande hörs tillsammans med ormvråkens visslingar.
På Södergården utanför Östhammar har Upplandsstiftelsen stängslat 40 hektar kustnära naturbetesmark med strandängar, lövdungar och skogsbeten. Området stängslades och betades redan förra året och i slutet av maj blev årets kosläpp. Under sensommaren kommer restaureringar att påbörjas av igenväxningen i området. Här finns en mycket artrik flora med smultronklöver på strandängarna, hällebräcka på torrbackar och relativt rikligt med nunneört som är värdväxt för projektets fokusart mnemosynefjäril.
Projektpartners gör gemensam sak i en debattartikel i tidningen Land lantbruk. Sverige behöver restaurera stora arealer naturbetesmark. Genom att restaurera naturbetesmarker och satsa på betesbaserad köttproduktion kan Sverige öka livsmedelsberedskapen och rädda växt- och djurlivet i odlingslandskapet. Det skriver WWF, Konsumentföreningen Stockholm, Upplandsstiftelsen och Naturbeteskött i Sverige.
Landsbygdsminister Peter Kullgren har lovat att presentera en uppdaterad Livsmedelsstrategi 2.0. Under våren var det möjligt att spela in förslag och idéer till den nya strategin. I maj skickade Världsnaturfonden WWW in sitt bidrag för en mer hållbar livsmedelsstrategi. Många förslag i skrivelsen handlar om att öka konkurrenskraften för extensiv och naturbetesbaserad djurhållning. Viktigt är också att öka hållbarheten i foderproduktionen och att öka den inhemska produktionen av hållbart producerade proteingrödor. Läs WWF:s inspel här
Den 25 maj gästade Anna Jamieson Östra Nötköttsproducenternas årsmöte på Adelsnäs i Åtvidaberg. Syftet var att informera om certifieringen Svenskt Sigill Naturbeteskött, och att intressera producenterna för att certifiera sin produktion och leverera naturbeteskött till Coop via HKScan. Ulrika Aschan, ansvarig för tillförsel av naturbetesdjur inom HKScan, var också med på mötet. Ett 30-tal medlemmar var med på träffen. Lantbrukarna var intresserade av vad en Naturbetes-certifiering skulle innebära för dem och för många handlar det om att byta inriktning från att idag vara KRAV-certifierade till att certifiera sin produktion för Naturbeteskött genom Svenskt Sigill.
Tagning pågår! Fredrik Westerlund, som arbetar på Stora Coop Åkersberga, cyklar i de vackra naturbetesmarkerna runt Sturefors Godsförvaltning. Vi spelar in en informationsfilm för anställda som arbetar i Coops köttdiskar. Mål: alla ska veta vad naturbeteskött är och hur det bidrar till biologisk mångfald. I Sturefors får Fredrik träffa Markus Gustafsson, som ansvarar för djuren på Sturefors godsförvaltning och sköter stora arealer naturbetesmark. Fredrik möter också naturvårdsexpert Ola Jennersten, som förklarar vad en naturbetesmark är och vilka kryp som lever i en komocka! Sturefors levererar certifierat naturbeteskött till Coops butiker.
Anna Jamieson, Naturbeteskött i Sverige och Jenny Jewert, WWF, var med på invigning av restaurerade marker på Arlas innovationsgård Finngarne. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari invigde markerna och deltog i ett samtal om hinder och möjligheter för mer naturbete i Sverige tillsammans med SLU, WWF och Naturbeteskött i Sverige. Anna och Jenny lyfte värdet av samverkan och framgångar som kunnat uppnås genom Nu röjer vi!
Anna Jamieson från Naturbeteskött i Sverige träffade Östra Svealands köttklubb, en lokalavdelning till Sveriges Nötköttsproducenter, för att informera om certifieringen Svenskt Sigill Naturbeteskött och naturbetesmarkernas värden för biologisk mångfald. Mötet genomfördes tillsammans med Scan Sverige och Upplandsstiftelsen.
Att restaurera ekosystem handlar inte bara om att rädda djur och natur. Att skydda och återställa naturen och välfungerande ekosystem är nödvändigt för att hantera den dubbla krisen av förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar. friska ekosystem bidrar också till att människor mår bra och ger även betydande socioekonomiska fördelar, exempelvis nya hållbara arbetstillfällen och möjligheter för ekoturism.
Projektet pågår 2022-2025 och koordineras av WWF och utförs tillsammans med Upplandsstiftelsen, den ideella förening Naturbeteskött i Sverige och Skärgårdsstiftelsen.
Projektet kan genomföras tack vare ekonomiskt stöd från Coop Östra.
Senast ändrad 29/11/24