Gå till huvudinnehållet
Blommande kantzon bredvid en åker.

Rädda mångfalden i Sveriges natur​

– en kamp för hotade arter​

​Sverige har en fantastisk natur, och ingen vill vara utan arter som fjällräven, igelkotten, storspoven och mnemosynefjärilen. Tyvärr riskerar de och många fler arter att utrotas. Med projekt Rädda mångfalden i Sveriges natur jobbar WWF för vända trenden och stötta ett tiotal hotade svenska arter.

Om projektet

Mångfalden av liv på jorden utarmas i en takt vi aldrig tidigare sett. Sedan 1970 har populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 73 %. Det är lätt att tro att det sker någon annanstans. Så är det inte.​ Antalet rödlistade arter i Sverige ökar oroväckande. Av de runt 21 700 arter som Artdatabanken kunde utvärdera år 2020 bedömdes nära en fjärdedel som rödlistade*.

Många naturvårdsinsatser i Sverige har pausats eller ställts in på obestämd framtid. Problemet är inte bara strypta möjligheter att fortsätta arbetet, utan dessutom riskerar värdet av tidigare insatser att gå förlorade.​
I en tid då vi borde utöka bevarandearbetet, så bromsas det i stället, och i värsta fall backar det. Förhoppningen är att WWFs projekt kan ändra på det.

Mål att rädda arter från norr till söder

Målet med projektet är att vända den nedåtgående trenden för några av våra hotade arter och stärka populationerna. Om en art försvinner kan det få stora konsekvenser. Det är arterna och deras livsmiljöer som utgör den biologiska mångfalden som är nödvändig för oss människor. Syftet är också att öka allmänhetens kunskap om den alarmerande situationen i vår natur.

De arter som projektet Rädda mångfalden i Sveriges natur kommer att fokusera på representerar olika djurgrupper med stor geografisk spridning från fjällräven i norr till läderbaggen i söder. De är alla beroende av landskapstyper och biotoper som minskar kraftigt i Sverige.

WWF + Nordens ark = sant

Projektet finansieras med 21 500 000 kr av Svenska Postkodlotteriet. ​WWF är projektägare, och genomför projektet tillsammans med Nordens ark.​ För åtgärderna samarbetar vi med ett antal lokala partners för att restaurera habitat, skapa metoder för uppfödning och utsättning av arter, samt stödåtgärder för hotade populationer.​ En stor del av projektet handlar om att öka kunskapen om hotade arter i Sverige, och om hur man själv kan vara en del av lösningen.​

*Att en art är rödlistad betyder att det finns risk för att den ska dö ut, ur vetenskaplig synvinkel. Men det är inte säkert att den trots detta omfattas av några regler om artskydd. Det finns även ett annat begrepp. En art är hotad om den håller på att dö ut. En art kan vara hotad på grund av att rovdjur dödar individerna så att det inte finns så många kvar eller på grund av klimatförändringarna som ändrar miljön så att arten inte längre kan överleva där.

Arter vi räddar

Inom projektet har vi åtgärder för att gynna mångfalden i Sveriges natur från norr till söder, öst till väst. Det berör främst dessa arter, men hjälper man dem så hjälper man samtidigt så många fler!​

Igelkott foto Ola Jennersten WWF
Fjällräv
Mnemosynefjaril foto Ola jennersten FINALjpg.jpg
Läderbagge foto Stanislav Snäll
Fjällpärlemorfjäril (Boloria napaea)
Storspov foto Andrew Parkinson.jpg
Veronikanätfjäril Foto: Matilda Apelqvist LST
Piteälvslax
Igelkott foto Ola Jennersten WWF
Fjällräv
Mnemosynefjaril foto Ola jennersten FINALjpg.jpg
Läderbagge foto Stanislav Snäll
Fjällpärlemorfjäril (Boloria napaea)
Storspov foto Andrew Parkinson.jpg
Veronikanätfjäril Foto: Matilda Apelqvist LST
Piteälvslax
Igelkott - nära hotad

Igelkotten rullar ihop till en boll så fort den känner sig hotad. För att kunna rulla in sig i sitt eget skinn, är huden lite för stor. Arten är främst en insektsätare. Den äter larver, skalbaggar, tvestjärtar, daggmaskar och sniglar men även bär och svamp. Igelkotten är ett nattlevande djur och vandrar mellan flera olika bon där den kan ta skydd, framför allt under dygnets ljusa timmar. Den lever ensam, så boet behöver inte vara särskilt stort.
Läs mer om igelkotten

Fjällräv - starkt hotad

Fjällräven lever på tundra och kalfjäll i de nordiska länderna. Den är väl anpassad till det arktiska klimatet bland annat genom hårbeklädda trampdynor och en bra isolerande päls. Färgen på pälsen kan antingen vara vit på vintern och brun på sommaren eller blåsvart året runt.
Läs mer om fjällräven

Mnemosynefjäril - starkt hotad

Denna fjäril kan man hitta i gläntor i ängsblandskog, gärna med markhällar. De finns även i betesmarker i anslutning till lövskogsbryn och buskrika marker där värdväxten förekommer. Dessa miljöer har till stor del försvunnit i och med det rationaliserade jordbruket Antingen genom ett alltför hårt bete och bortröjning av buskar eller att markerna på grund av upphörd hävd vuxit igen eller planterats med träd. Även vildsvinsbök kan vara ett hot där det finns mycket vildsvin. Källa: Artdatabanken

Läderbagge - sårbar

Läderbaggens utveckling till larv sker i ihåliga lövträd, där den lever av den döda veden. I Sverige hittas den främst i ek, men även ask, bok, lind, klibbal, hästkastanj, alm, apel och asp. Läderbaggen påverkar livsmiljön för andra arter genom att utvidga håligheter, öka mängden mulm, som är det bruna träpulver i ekar som är mycket värdefullt för många insekter och svampar. Om du hittar en läderbagge i ett ihåligt lövträd är chansen stor att du också hittar en rad andra rödlistade arter där. Källa: Artdatabanken

Högnordisk pärlemorfjäril - starkt hotad

Högnordisk pärlemorfjäril flyger på fjällhed och arktisk tundra i nederbördsfattiga områden. Fjärilen har en veckolång flygtid som infaller någon gång under juni–augusti beroende på väderleken under sommaren. Vissa år kan flygningen till synes helt utebli. Det är en av fjällhedens tidigaste dagfjärilar i arktiska områden Ett generellt hot är förändrat klimat. En kontinuerlig global uppvärmning kommer på sikt att ändra förhållandena i fjällvärlden, med bland annat beskogning av fjällheden och successivt minskat livsutrymme för högnordisk pärlemorfjäril som följd. Källa: Artdatabanken

Storspov - starkt hotad

Storspoven är Europas största vadare, stor som en fiskmås. Den är lätt att känna igen på sina långa ben och på sin långa (9–15 cm) och jämnt nedåtböjda näbb. Storspovens sång är vittljudande och består bl.a. av en lång ramsa ”bubblande” drillar. Källa: Artdatabanken

Veronikanätfjäril - starkt hotad

Veronikanätfjäril är Sveriges mest hotade dagfjärilsart och har inte setts sedan 2018. Den har försvunnit från sju av nio län och de flesta har försvunnit sedan 1980-talet. Larverna utvecklas i kolonier och honan är kräsen i valet av äggläggningsmiljö. Arten förekom även tidigare endast lokalt, men ofta med många individer, i öppna men vindskyddade betes- och slåtterhävdade marker i det gamla kulturlandskapet. Fjärilen är känslig för alltför kraftig hävd och föredrar marker där betet tillfälligt upphört eller slåtterängar med en senarelagd slåtter Källa: Artdatabanken

Piteälvslax

Laxen är en spektakulär vandringsfisk som föds och fortplantar sig i våra vattendrag, och tillväxer i Östersjön. Längs hela den svenska Östersjökusten finns idag endast 16 vattendrag som fortfarande har kvar ett vilt bestånd av lax. Dessa bestånd är unika, både för Östersjön men även att varje enskilt bestånd är genetiskt anpassat för just sin älv eller å, allt sedan sista istiden för 10 000 år sedan. Sommaren 2023 så kom endast 354 laxar tillbaka för att leka i Piteälven. Vattenkraften är det stora problemet i älven men även kustfisket i nära anslutning till mynningen har en avgörande påverkan för de sista Piteälvslaxarna. Källa: Stiftelsen Östersjölaxen

Flodpärlmussla, fotograf Joel Berglund, CC-BY-SA
Ögonfläcksbock foto Markus Rehnberg
Flodpärlmussla, fotograf Joel Berglund, CC-BY-SA
Ögonfläcksbock foto Markus Rehnberg
Flodpärlmussla - starkt hotad

Flodpärlmusslan har ett kraftigt, mörkt, njurformat skal. Den växer långsamt men kan bli upp till 15 cm lång. Eftersom den mest växer på sommaren bildas det årsringar i skalet som kan användas för att åldersbestämma musslan. Det äldsta kända exemplaret hittades i Jokkmokk och åldersbestämdes till 256 år. Flodpärlmusslan är en av de mest långlivade arterna i Sverige. Den lever uteslutande i rinnande vatten, allt från skogsbäckar till stora breda älvar. Den förekommer i större delen av Europa, västra delen av Ryssland och i östra Nordamerika.

Ögonfläcksbock - starkt hotad

Larven lever i och under barken på döda grova grenar och stamdelar av olika lövträd, främst lind men även sälg, lönn, alm och avenbok. I Syd- och Centraleuropa är arten polyfag och utnyttjar många lövträd samt murgröna och mistel. Utvecklingstiden för en larv är 2–3 år, med förpuppning under sensommar-höst, möjligen även på våren. Fullbildade individer påträffas på lämplig ved från april till oktober med en topp i juli-augusti. De är skymnings- och nattaktiva. Det främsta hotet är brist på lämplig ved (eller annan negativ förändring) på de fåtaliga och isolerade lokaler där arten förekommer. Källa: Artdatabanken

WWF och Nordens Ark räddar mångfalden i Sveriges natur med hjälp av Drömprojekt!

Se när WWF och Nordens Ark blir överraskade av Postkodslotteriet!

Finansierat av Svenska Postkodlotteriet

#Postkodeffekten

Drömprojektet Rädda mångfalden i Sveriges natur

WWF och Svenska Postkodlotteriet

Projektet Rädda mångfalden i Sveriges natur genomförs i samarbete med Nordens Ark, och är möjligt tack vare finansiering genom Svenska Postkodlotteriets Drömprojektet på 21,5 miljoner kronor, som tilldelats WWF och Nordens Ark gemensamt.

Världsnaturfonden WWF är en av Postkodslotteriets 60 förmånstagare. Det innebär att WWF får ta del av överskottet från Postkodlotteriets verksamhet. Sedan samarbetets start år 2005 har WWF fått ta emot över 725 miljoner kronor från Postkodlotteriet, ett viktigt bidrag i vårt arbete för en levande planet.

Läs mer om samarbetet

Senast ändrad 30/10/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se