Bevara biologisk mångfald i Östra Vätterbranterna
Från Huskvarna i Jönköpings län upp till Omberg i Östergötland sträcker sig de kuperade Östra Vätterbranterna. Här har Världsnaturfonden WWF under flera år varit aktiva för att bevara biologisk mångfald och landskapets övriga värden.
Bidrag till stängsel för naturbetesmarker, landskapsekologiska planer samt stöd till andra naturvårdsprojekt har satt tydliga spår i landskapet. Det långa samarbetet mellan markägare, ideella organisationer, kommuner och myndigheter, som länsstyrelsen i Jönköping, är unikt och har nu lett till att Östra Vätterbranterna utsetts till ett biosfärområde. Biosfärområden ska bevara biologisk mångfald och samtidigt gynna social och ekonomisk utveckling med lokal förankring.
Närheten till Vättern och den branta stigningen upp på höjderna ger ett karaktäristiskt klimat där bland annat värmeälskande ädellövträd som ask, alm, lind och ek trivs. Östra Vätterbranterna är därför ett av landets viktigaste områden för att bevara den biologiska mångfald som framförallt är knuten till dessa trädslag.
De branta höjderna i Omberg, Östergötland, är åter hemvist för den i Sverige ovanliga pilgrimsfalken och förhoppningen är att den även sprider sig söderut i de Östra Vätterbranterna.
Ett samarbetsprojekt
Östra Vätterbrants-projektet startades i slutet av 1990-talet av länsstyrelsen i Jönköping, dåvarande Skogsvårdsorganisationen, Jönköpings kommun, Världsnaturfonden WWF, Gränna skogsgrupp, Södra och LRF. Målet var att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i området genom att fokusera på ett nära samarbete med markägare och andra intressenter.
Resultat
- Ett tjugotal nya reservat och biotopskyddsområden har bildats och många naturvårdsavtal har ingåtts.
- Östra Vätterbranterna som modellprojekt har i flera olika sammanhang lyfts fram som ett lyckat exempel på betydelsen av lokal förankring. Från att ha varit ett forum för att hantera konflikter, har projektet lett till en dialog och numera ett nära samarbete mellan alla inblandade aktörer.
- Ett flertal inventeringar (bland annat en fördjupad nyckelbiotopsinventering av såväl skog som trädbärande betesmarker) har genomförts för att öka kunskapen om områdets naturvärden.
- Målsättningen är att övergå från projekt till en permanent organisation i form av biosfärområde Östra Vätterbranterna.
- Området har fått biosfärsstatus av FN-organet Unesco.
Läs mer bokhäfte gratis:
Landskap i balans – Ny publikation med fokus på mätbara mål och balans mellan ekologisk hållbarhet och ekonomisk utveckling
”Landskap i balans” sammanställdes 2021 som en presentation av kunskapsläget utifrån mer än 30 års forskning om och i Östra Vätterbranterna, där man studerat dess ekologiska system och deras samspel med naturliga och kulturella sammanhang.
Rapporten var ursprungligen tänkt som en förstudie till revideringen av Biosfärföreningens program och presenterar en metod för att ta fram mätbara, vetenskapligt baserade och ekologiskt relevanta mål. Den ger därför också fakta som visar hur ett sådant fokus kan gynna lokala företag och engagera medborgare, myndigheter och organisationer i andan av att vara ett föredömligt Biosfärområde.
Rapporten sammanfattar och belyser den kunskap och erfarenhet som vi har samlat på oss under 30 års forskning, genom passionerade intressekonflikter, konstruktiv dialog och samarbete om användningen av Östra Vätterbranterna. En process som ledde fram till bildandet av Biosfärområde Östra Vätterbranterna 2012.
Under 2024 reviderades Landskap i balans till den bok som nu presenteras. Även om exemplen är avsiktligt lokala är det vår övertygelse att slutsatserna och metoderna är användbara även på andra platser. Boken syftar till att inspirera olika aktörer att ta sig an ekologiska utmaningar för att hitta win-win-lösningar som också utvecklar lokala näringar och skapar välbefinnande för boende och besökare.
Författarna är Karl-Olof Bergman, ekolog och forskare vid Linköpings universitet, och Claes Hellsten, ekolog och tidigare BR-koordinator, som har arbetat nära forskningen inom biosfärområdets gränser sedan 1990-talet.
Senast ändrad 28/02/25
