Miljöutbildning vid Viktoriasjön
Viktoriasjön är världens näst största sötvattensjö och delas av Kenya, Tanzania och Uganda. Runt denna sjö arbetar WWF med stora utbildningssatsningar för att utveckla ungdomars och vuxnas möjlighet att verka för en hållbar utveckling.
Viktoriasjön är tungt belastad. Antalet fiskarter har minskat kraftigt och trycket från fiskeindustrin är högt. Under många år har man brottats med vattenhyacinter, en införd främmande art, som snabbt breder ut sig över vattenytan. Även övergödningen är en utmaning. För att göra något åt problemen i vattnet måste man börja på land, där avskogning, olämpliga jordbruksmetoder och erosion gör att markens näring läcker ut i vattnet.
Målet med utbildningsprogrammet i Viktoriasjöns avrinningsområde är att öka medvetenheten om miljöproblemen men framför allt förmågan att hitta mer hållbara lösningar. En stor del av befolkningen är ung och därför är det viktigt att satsa på utbildning i skolorna. Där är utmaningarna många, med stora klasser på upp till 100 barn, brist på resurser i allmänhet och ett stort behov av nya metoder och arbetssätt.
Utöver att arbeta med unga, satsar vi även på att utbilda olika vuxna målgrupper ute i samhället.
WWF samarbetar med 92 modellskolor för hållbara skolor, 7 hållbara samhällen, 12 lokala grupper och 22 ungdomsgrupper. Inom samarbetet fortbildar vi lärare och lärarstudenter, tar fram läromedel och stödjer olika initiativ för hållbara lösningar.
Projektet drivs i Kenya, Tanzania, Rwanda och Uganda.
Resultat
- I Nandi Hills, Kenya, har vi förvandlat skolor till centrum för hållbarhet. Ett exempel är St. Johns Primary School, som förutom att integrera lärande för hållbar utveckling i skolans läroplan, har skapat en skolgård som producerar grönsaker till skolbespisningen. Skolan har även tillgång till en närbelägen skog som man sköter.
- I Nandi Hills arbetar vi även med så kallade Hållbara samhällen som kännetecknas av helhetssyn och delaktighet, utbildning och lärande, samarbete och partnerskap, god förvaltning och innovationer. Alla bostäder har energisparande spisar. Vissa bostäder har infört biogas för att ge energi för matlagning och belysning. Medlemmarna har efter fortbildningar ökat intäkterna för sin teproduktion. Varje hushåll har en del i skogen och en köksträdgård.
- Chereche Hill i Rwanda var ett område som hade stora miljöproblem, främst med avskogning. Människor i området tog initiativet till att placera bikupor i träden som skulle hindra andra från att såga ner dem. Projektet har nu skalats upp från 20 till 60 bikupor, och honung som skördas säljs utanför distriktet.
- En ungdomsgrupp i Chereche Hill har gjort egna väderkvarnar för att pumpa vatten till bevattning av sina vattenmeloner som säljs till närliggande städer och byar.
- I Rwanda använder lärarna i de 25 nya modellskolorna nya metoder i lärande för hållbar utveckling. Skolgårdarna har blivit lärande miljöer och här finns anslag som uttrycker uppmaningar som ”Var sparsam med vattnet”. Man odlar grönsaker, man har plantskolor och skolfastigheten sköts på ett miljövänligt sätt. Andra exempel är skolor som har gått från att vara extremt lärarstyrda till att erbjuda delaktighet och demokratiska arbetsformer samt att vuxna kommer till skolan och lär sig nya odlingstekniker.
- De 25 modellskolorna i Rwanda har blivit hållbara skolor på alla plan. Skolgårdarna har blivit lärande miljöer, med bland annat grönsaksodlingar och plantskolor och lärarstyrning har ersatts av delaktighet och demokratiska arbetsformer. Även undervisningen har förnyats.
Projekten samfinansieras av Sida och WWF.
Läs mer
Hållbar användning av naturresurser
Skolgårdar förändras från eroderade, nakna jordfält till grönskande, variationsrika, pedagogiska utomhusklassrum. Byar stärks och utvecklas med hjälp av biodling, hantverk, skogsbruk m m.
Läs en reseberättelse från mars 2010 om skol- och byutveckling i Uganda
Senast ändrad 18/09/19
