FLER FJÄLLRÄVAR I SKANDINAVIEN

FORTSATTA INSATSER ÄR VIKTIGT

Fjällrävsstammen är fortfarande liten och splittrad. Men tack vare gemensamma projekt och stödinsatser går utvecklingen i rätt riktning och under de senaste åren har fötts valpkullar trots att inga direkta lämmelår noterats. Men för att fjällrävsstammen ska överleva på sikt är fortsatta insatser viktiga.

Fjällrävsstammen är fortfarande liten och splittrad. Men tack vare gemensamma projekt och stödinsatser går utvecklingen i rätt riktning och under de senaste åren har fötts valpkullar trots att inga direkta lämmelår noterats. Men för att fjällrävsstammen ska överleva på sikt är fortsatta insatser viktiga.

Fjällräven lever på tundra och kalfjäll. Tillsammans med ren och fjällämmel är fjällräven en av de äldsta däggdjursarterna på den skandinaviska halvön. Men fjällräven är hotad. En alltför intensiv jakt under slutet av 1800-talet och under 1900-talets första decennierutrotade nästan fjällräven helt. 1928 fridlystes den i Sverige, men trots det återhämtade sig aldrig populationen helt.

Klimatförändringar påverkar

Klimatförändringarna kommer med många utmaningar. Ett av de stora problemen för fjällrävarna idag, är bristen på smågnagare. Rödrävar som tar sig upp på kalfjället kan ta över fjällrävslyor, konkurrera om mat och i värsta fall bita ihjäl fjällrävar. I Finland verkar rödräven helt ha konkurrerat ut fjällrävarna. Men även vi människor kan ställa till bekymmer för fjällrävarna. Nedskräpning och matrester från tex fjällvandrare drar till sig rödrävar.

Ett annat hot är människor. Den naturliga biotopen för fjällräv är trädlös tundra. Denna miljö måste skyddas både från klimatförändringar med en trädgräns som klättrar uppåt, men även från den ökade störning som tex turism med vandrare, cyklister, skotertrafik och jakt kan innebära för denna känsliga natur.

Både Sverige och Norge har aktivt jobbat med olika metoder för att rädda sin gemensamma fjällrävspopulation. I Sverige handlar det främst om stödutfodring och jakt på rödräv. I Norge har vilda fjällrävar dessutom fångats in och fått föröka sig i fångenskap på Sæterfjellets avelsstation. Sedan släpps valpar ut i det fria. Varje år släpps 30–60 fjällrävar ut. En viktig del i arbetet är att få fjällrävar att slå sig ned i områden där det just nu inte finns fasta stammar.

WWF stödjer fjällrävsarbetet

WWF stödjer fjällrävsarbetet, utan alla insatser för fjällrävarna så hade de med stor sannolikhet varit borta från Sverige. WWF deltog också i det framgångsrika EU Interreg-projektet Felles Fjellrev, som avslutades vid årsskiftet.

Tack vare projekten finns nu många fler fjällrävar i Skandinavien. Men fjällrävsstammen är fortfarande beroende av stödåtgärder i fält för att överleva på sikt.