I Östersjön finns relativt få arter på grund av det bräckta vattnet. Det betyder att ekosystemet i Östersjön och skärgården är extra känsligt mot störningar som övergödning, överfiske och miljögifter. Längs kusten har våra större rovfiskar som exempelvis gäddan det särskilt svårt. Vid leken söker de upp lugnare grunda vikar med mycket växtlighet och många av dessa vandrande rovfiskar söker sig upp till sötvatten via åar, bäckar och våtmarker. Men många av dessa livsmiljöer har försvunnit när vi människor dikat ut våtmarker och byggt hinder längs åar och bäckar.
Fiskevård i norra Roslagen
Tillsammans med Upplandsstiftelsen och med finansiering från Apotea vill vi i projektet Fiskevård i norra Roslagen därför bidra till att förbättra förutsättningarna för rovfiskarna och den biologiska mångfalden i kust och skärgård.
WWF och Upplandsstiftelsen har samarbetat under många år i olika projekt för att återskapa våtmarker i Uppsala län och vårda vattendrag längs kusten med syfte att gynna Östersjöns viktiga rovfiskar, som gädda och abborre. Och nu fortsätter det viktiga arbetet i projektet Fiskevård i norra Roslagen!
Hargsån öppnad efter 350 år – nu kan fiskarna åter leka i ån
Innan Hargsån mynnar ut i kusten passerar vattnet genom Hargs Bruk. Järnbrukets historiska användning av vattnet har satt sina spår i vattendraget. En dryg kilometer från mynningen ligger dammen vid Nerhammaren. Det knappt fyra meter höga dämmet utgjorde ett permanent vandringshinder för fiskar som ville simma uppströms för att leka och har troligen funnits på plats sedan bruket anlades för 350 år sedan.
För att återställa Hargsån och öppna upp så fiskar som gäddor, havsöringar, abborrar och andra fiskar återigen kunde simma upp och leka i vattendraget anlades ett fiskomlöp som blev klart 2021 i ett tidigare samarbete mellan WWF och Upplandsstiftelsen. Trots att fiskarna under hundratals år tvingats vända vid dammluckan så hittar de fortfarande snabbt upp till gamla lekplatser när omlöpet är på plats.
Ett omlöp är en typ av fiskväg som anlagts för att tillåta fisk att passera ett vandringshinder som till exempel en damm. Ett omlöp kan som vi gjort vid Hargs bruk konstrueras som en bäck som löper runt hindret. Nu rinner vattnet i ett sicksackmönster nerför Nerhammarforsen och bidrar till att återställa balansen i ekosystemet. Trots att fiskarna under hundratals år tvingats vända vid dammluckan så hittar de fortfarande snabbt upp till gamla lekplatser när omlöpet är på plats.
Nu fortsätter arbetet med naturvård i Hargsån och målet är att öka och tillgängliggöra fler livsviktiga lekområden som gynnar gädda, men också andra arter som abborre, havsöring, id och den hotade arten flodnejonöga.
Vi räknar fisk!
Vi har satt ner en fiskräknare i Hargsån för att räkna alla fiskar som färdas i ån. Fiskräknaren håller koll på fiskbestånden och i år har redan mer än hundra fiskar räknats i fiskomlöpet i Nerhammarforsen. Hittills har vi sett mycket id och flera gäddor! Gå in på fiskdata.se för att se vilka fiskar som vi räknat hittills.
Hur går det till?
Fiskräknaren vi använder kommer från TiVA och den identifierar och klassificerar fiskar som passerar genom fiskräknartunneln automatiskt. Den använder avancerad kamerateknik i kombination med artificiell intelligens och ger oss viktig information om vilka arter, hur många, och hur stora individer, som rör sig i vattendraget. Vi använder även en undervattenskamera från TiVA som även den artidentifierar och samlar videodata för en spännande djupdykning i fisklivet i Hargsån. Läs mer om fiskövervakning på www.tiva.se
Mål med projektet
Följa upp tidigare åtgärder som genomförts vid åtta olika objekt längs Upplandskusten. Genom att följa upp ges möjligheten att förbättra och justera så att chanserna för rovfiskarna gädda, abborre och havsöring att föröka sig blir ännu bättre. Projektet fortsätter arbetet med att öppna upp Hargsån och återskapa fler livsmiljöer längre upp i vattendraget. Genom att återställa vattendraget bidrar vi till ett rikare växt- och djurliv där både fiskar, fåglar och insekter kan trivas.
Planerade aktiviteter
Vi följer upp arbetet genom att regelbundet inventera fisk i vattendrag och längs kusten. En livestreaming kommer genomföras för att visa det fantastiska livet i vattnet och vad som pågår under ytan där vi öppnat upp för fisken i syfte att öka engagemanget och intresset hos allmänheten. Projektet kommer också att genomföra pedagogiska aktiviteter för att involvera och öka kunskapen hos allmänheten. Särskilt fokus läggs på skolor som bjuds in till spännande ”fiskdagar vid Hargs bruk” för att lära sig mer om livet i vattnet och varför åtgärder som dessa är viktiga för att återfå balansen i Östersjön
Detta händer i projektet
September 2024: Inventering av bland annat öring och flodnejonöga i Hargsån
I slutet av september var det dags för att undersöka hur det står till med återväxten av bland annat arterna öring och flodnejonöga i Hargsåns nedre delar. Vi kan konstatera att det verkligen gått framåt för flodnejonögat. Dess yngel, eller larver som det kallas, lever flera år nedgrävda i åns botten och växter till sig innan de vandrar ut i havet. Aldrig tidigare har vi sett så mycket små larver som kommer från årets lek. Dessutom var de utspridda över fler och större områden än tidigare. Vuxna flodnejonögon kunde ses i de fiskkamerorna som satt i ån under våren, så det deras avkomma vi nu hittar. Fantastiskt roligt att se!
För havsöringen har det dock gått tyngre. Låga flöden i ån under lång tid har satt sina spår. Även om vi hittar på öringungarna så är de betydligt färre jämfört med de två föregående årens inventeringar.
Nu i oktober är det inte långt tills de vuxna havsöringarna återvänder från havet för att vandra upp i ån för att leka. Vi hoppas på ett bättre år för dem då förutsättningarna finns för att ån kan bli en av regionens bästa havsöringsbäckar.
En annan aktör som verkligen uppskattar mer fisk i Hargsån är kungsfiskaren. Denna otroligt vackra fågel, som med sin färgglada dräkt mer för tankarna till tropikerna än Upplandskusten, har faktiskt häckat vid ån i år och den kunde tydligt höras under dagen.
Så även om det var lite vatten i ån är det fullt av liv. Det fullkomligt kryllar av små märlkräftor som är viktig föda till åns fiskar. Även signalkräftan verkar trivas då det är fullt att deras småkräftor i ån.
April 2024: Inventering i Kvarnbäcken ledde till snabba och lyckade åtgärder
Under våren förökar sig kustens fiskar i havsvikar och vattendrag, en viktig havsvik är Granfjärden där arter som gädda, gös, abborre och många andra fiskarter leker. Kvarnbäcken är ett mindre vattendrag som mynnar ut i Granfjärden som också skulle kunna utgöra fina lekområden för gäddor, abborrar och mörtar. Vid en inventering i Kvarnbäcken upptäcktes det att ett parti av bäcken ovan en vägtrumma var brant och det framkom efter samtal med boende i området att det under våren brukar samlas gäddor nedanför forsen som inte lyckas ta sig vidare uppströms. Eftersom gäddorna fortfarande stod i startgroparna av sin lekvandring i väntan på vårvärmen fanns fönster för att göra åtgärder. Genom att höja nivån i bäcken nedanför det branta partiet skapades både djupare bassänger och en del av fallhöjden togs bort när vattnet steg. Tanken var att det skulle ge fisken möjlighet att ta fart inför deras omvända forsränning.
En ryssja placerades uppströms forsen för att vi skulle kunna se att gäddorna faktiskt kom förbi. Ryssjan kollades till flera gånger om dagen och kort efter vi åtgärdat vattendraget kunde vi konstatera att tio gäddor och en mört lyckats ta sig upp inom loppet av några timmar. Fiskarna släpptes varsamt åter så de kunde fortsätta sin vandring. När det säkerställts att åtgärden varit lyckad plockades ryssjan bort. Ibland går det snabbt att komma fram till bra och enkelt insatser för kustens fiskar!
Mars 2024: I mars var Upplandsstiftelsen, tillsammans med Sportfiskarna, ute och installerade en fiskräknare i fiskvandringsvägen i Harg. Med fiskräknarens hjälp kan vi under våren räkna alla fiskar som tar sig upp genom omlöpet för att leka. Du kan själv följa räkningen på Fiskdata.se.
Under april kommer vi även sända live under ytan i Hargsån, vi kommer lägga upp sändningen här så håll utkik!
Hittills har några gäddor och en hel del id registrerats i Harg. Kolla in klippet nedan!
Februari 2024: Upplandsstiftelsen och Sportfiskarna besökte Hargsån för att mäta in en lämplig plats för den fiskräknare som ska placeras i ån till våren som en del av vårt projekt. Till vår glädje så noterades även ett flertal lekgropar efter havsöring. Groparna gräver honorna upp med stjärten under höstens lek och täcker sedan över dem när rommen är lagd. Groparna syns som ljusa stora fläckar mot den annars mörka botten. Stenarna som rörts upp är mycket ljusare då de saknar påväxt av alger.
Rommen ligger skyddad i gruset från leken i oktober till dess att de kläcks under våren. Öringungarna stannar i Hargsån i 1-3 år innan de vandrar ut i havet för växa på sig. Sen återvänder de till samma vattendrag som de kläckts i efter ytterligare 1-3 år. I Hargsån har öring på ca 4 kilo setts leka i omlöpet vid Nerhammaren.
Med tanke på att omlöpet och omfattande biotopvård nedströms omlöpet var klara under 2021 och fler åtgärder har genomfört sedan dess inom vårt projekt så har vi nog bara sätt början på de positiva effekterna för öringen (och de andra fiskarterna) som vandrar upp från havet i Hargsån.
Längre upp i Hargsån finns fler återskapade strömbiotoper. Förhoppningen är att de inom kort ska bli tillgängliga för bland annat havsöringen. Vi har en väldigt spännande tid framför oss när de inom kort återvänder som vuxna för att leka även här.
Till vänster: lekgrop efter havsöring
Oktober 2023: Under oktober har vi arbetat med att öppna upp avsnörda meanderbågar i delar av Hargsån. Meanderbågar bildas när ett vattendrag får rinna fritt och skapa sin egen väg fram i landskapet. I dessa bågar får vattnet olika hastighet vilket skapar förutsättningar för fler arter att trivs i. Dikning av vattendraget har gjort att dessa områden grävts bort. Men i Hargsån har de funnit kvar om än torrlagda. Nu rinner vattnet åter igenom dessa och kommer bland annat bidra till ett rikare växt- och djurliv med lekande gädda och abborre. När de precis grävts upp ser det kalt och kladdigt ut, men redan till våren kommer växtligheten att etableras och massor och kanter stabiliseras.
Oktober 2023: Fiskdag i Nerhammaren vid Hargs bruk – en succé
Den 11 oktober bjöd Upplandsstiftelsen in allmänheten till ”Fiskdag i Nerhammaren vid Hargs bruk”. Första delen med skolklasser från Vreta skolan i Gimo var väldigt inspirerade för oss och mycket uppskattat av de två klasser från årskurs 3 samt en klass från anpassad grundskola. Till allmänhetens träff senare på dagen kom ca 45 personer. Många frågor, positiv respons och en hel del fisk som uppskattades av både stora som små.
Öring, flodnejonöga, abborre och sutare var några av de arter som döljer sig under ytan i Hargsån och kunde ses under dagen.
April 2023: Naturvård med stort plask! Projektet har nu återställt en bit av vattendraget uppströms i Hargsån vid Hargs bruk i Uppland. Vi har lagt i stora mängder grus, sten och block i ån. Sträckan som tidigare rensats för att flotta timmer saknade naturlig struktur och flöt fram likt en rak kanal, men genom att tillföra stenarna så skapas strömmar och bakvatten som blir lämpliga lekplatser och uppväxtmiljöer för flera arter. Nu påminner det mer om ett opåverkat vattendrag igen vilket gynnar fiskar som havsöring, flodnejonöga och id som snart ska kunna simma upp från kusten. Men inte bara fiskarna gillar det vi gör. Direkt efter att stenarna var på plats kom strömstaren och inspekterade sina förbättrade jaktmarker. Kolla in klippet nedan!
September 2022: Projektet genomförde en uppföljande inventering i Nerhammarforsen, en fiskvandringsväg (omlöp) som WWF och Upplandsstiftelsen öppnat upp vid Hargs bruk i projektet PKL Special Levande Östersjön. Det har gått väldigt bra för både havsöringen och det hotade flodnejonögat. I Hargsån där det biotopvårdats fanns det gott om larver i olika storlekar av flodnejonöga, och i Nerhammarforsen (omlöpet) var det rena babyboomen för havsöring. Totalt noterades 115 havsöringar i omlöpet vilket kan jämföras med en handfull i ån innan åtgärderna.
Vill du veta mer om projektet? Kontakta oss!
Sara Dreijer
Programsamordnare kust och skärgård
Senast ändrad 09/10/24
