– Vi bevittnar just nu ett skifte i klimatfrågan på landsbygden. Allt fler människor som bor utanför storstäderna vill att politikerna ska agera för klimatet. Ändå beter sig politiken som att det inte alls vore så. Otroligt glädjande att vi ser en förändring i opinionen i hela landet. Det är solklart att de partier som klarar av att accelerera och driva klimatomställningen, kommer att bli framtidens vinnare, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.
Ökat tryck på att politikerna ska agera för klimatet och naturen - särskilt utanför storstadsområdena
Vi ser en signifikant ökning från förra året av att allmänheten i Sverige vill att politikerna ska agera för klimatet; 71 procent uppger att de vill att de ska göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna (att jämföra med 65 procent år 2022). Det som driver förändringen är det stora skiftet i opinionen bland folk utanför storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö), där det skett en ökning från 60 procent 2022 till hela 70 procent 2023. En delförklaring kan vara att många börjar märka av klimatförändringarnas effekter i sin vardag. Undersökningen visar också att oron för klimatförändringarna, bland svenskarna utanför storstäderna, har ökat från 47 procent till 51 procent mellan 2022 och 2023. En annan delförklaring kan vara att en grön omställning med nya klimatsatsningar från näringslivet bidrar till nya arbetstillfällen över hela landet.
En av tre uppger att de tycker Sveriges klimatmål ”att senast 2045 uppnå netto-noll utsläpp” borde skärpas. 64 procent anser att ”regeringen borde satsa mer resurser för att Sverige ska leva upp till FNs globala mål att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030”.
– Klimatbarometern visar tydligt att det svenska folket vill se betydligt starkare insatser för planeten, tvärt emot den nedmontering vi just nu ser av den svenska miljö- och klimatpolitiken, säger Gustaf Lind.
Klimatpolitiska åtgärder på landsbygd och i stad – kollektivtrafik förenar
Kollektivtrafik hamnar i topp bland respondenterna av de viktigaste klimatpolitiska åtgärder man vill att beslutsfattarna ska genomföra, såväl bland de svarande i städerna som på landsbygden. I städer hamnar ökad kollektivtrafik i topp (29 procent) följt av reseavdrag för kollektivtrafikkort och cykel mellan bostad och arbete (21 procent) och fler cykel- och gångbanor (13 procent). Utanför städerna anser man att utökning av service på landsbygden som till exempel post, affär, apotek, bank (31 procent) samt ökad kollektivtrafik (29 procent) är viktigast, följt av bättre fibernätverk som gör det enklare att jobba hemifrån (12 procent).
– Alternativen till bilen behöver förbättras både i städer och på landsbygden. Den största potentialen till utsläppsminskningar finns i städerna, men bilberoendet är störst på landsbygden. Därför är det viktigt att politikerna även satsar på mer kollektivtrafik och förbättrad service på landsbygden, samt på infrastruktur som gör det enklare att arbeta på distans, sägerDavid Mjureke, senior klimatexpert, WWF.
En majoritet vill skydda minst hälften av Sveriges natur
Det finns ett stort folkligt stöd att skydda mer natur i Sverige. Drygt sju av tio (71 procent) uppger att det är viktigt för dem att Sverige skyddar 30 procent av vår natur till år 2030, det mål som världens ledare antog på FN-mötet COP15 i Montreal i december. En majoritet (52 procent) uppger att de skulle vilja att hälften eller mer av Sveriges land och sjöar skyddas. En majoritet (56 procent) önskar att hälften eller mer av Sveriges havs- och kustområden får skydd. En klar majoritet (64 procent) vill att regeringen satsar mer resurser på att Sverige ska leva upp till FN:s globala mål att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.
– En välmående natur är en förutsättning för vår hälsa och framtidsutsikter. Sveriges regering måste nu lyssna på det svenska folket och omedelbart utforma politik och kraftigt stärka insatserna, och öka skyddet av den svenska naturen, för att vända trenden för den biologiska mångfalden. Det är bara 7 år kvar till 2030, säger Åsa Ranung, senior policyrådgivare, WWF.
Klimatförändringarna oroar unga mer än krig
Krig (63 procent) ligger i topp för de samhällsföreteelser som man oroar sig för, även om siffran faller från föregående år, medan klimatet (52 procent) kommer på andra plats. Bland de unga, 18-29 år, är det dock klimatförändringarna som toppar oron. De miljöfrågor som toppar oron utöver klimatet, är miljöförstöring (37 procent) och förlust av biologisk mångfald (26 procent), vilka båda har ökat från förra året. Unga oroar sig också i högre grad för förlust av biologisk mångfald, än vad genomsnittet av allmänheten gör.
– Jag mår dåligt när jag ser hur klimatet förändras, och när jag ser de stora konsekvenserna för renarna och betet. Att det blir varmare påverkar alla djur och hur vi människor lever med naturen. Trots detta lägger regeringen samtidigt ner miljödepartementet. Det är vi unga som ska leva i framtiden och sannolikt måste ta konsekvenserna och ansvaret för det som inte tas på allvar eller görs otillräckligt i dag. Politiker måste lyssna på både ungas perspektiv och de som lever i harmoni med naturen, säger Mikajosefin Jonsson Gehrke, som deltar i WWFs ideella ledarskapsprogram för unga, WWF Sweden Youth.
En femtedel minskar sin köttkonsumtion
Fyra av tio (38 procent) uppger att de är beredda att betala mer ur egen ficka för mer hållbar mat. Samtidigt kan inflationen och de stigande matpriserna också styra mot mer hållbar matkonsumtion: en tredjedel (34 procent) uppger att de kastar mindre mat och en femtedel (19 procent) att de handlar mindre kött. 1 av 3 vill att politiska styrmedel ska sänka priset på hållbar mat. Nästan varannan uppger att de handlar billigare livsmedel generellt.
– Det är ett tydligt besked från konsumenterna till våra politiker att det behöver bli enklare och billigare att göra hållbara val. Risken i dessa tider är att konsumenterna vänder sig till billigare importvaror och skippar det hållbarhetsmärkta. Här behöver politiken hjälpa både konsumenter och producenter så att livsmedelssystemet inte blir lidande i kristider. Något man kan göra ändå, som är bra för både plånboken och planeten, är att äta mer vego, säger Anna Richert.
Samtidigt är det få som uppger att de handlar ekologiskt. 3 procent uppger att de ökat inköp av ekologiska matvaror, medan en av tio uppger att de minskat inköp av ekologiskt. Nästan en tredjedel uppger att de dragit ner på onödig konsumtion som godis och läsk (30 procent). En majoritet (57 procent) vill att politiska styrmedel och skatter ska användas för att priset på hållbar mat, som har liten påverkan på klimat och natur, ska vara billigare.
Om WWFs Klimatbarometer 2023
WWF Klimatbarometer 2023 har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Den bygger på lite mer än 2000 intervjuer med svenska allmänheten 18-79 år och är riksrepresentativ. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 16-27 mars 2023.
WWFs 37 punkter för klimatomställningen till regeringen:
Politikerna måste inse att klimatpolitiken ska göra skillnad på stad och landsbygd för att åstadkomma en socialt hållbar omställning. Därför har WWF presenterat förslag för att åstadkomma en rättvis klimatomställning för hela landet, som exempelvis ett landsbygdsavtal för att minska bilberoendet och en vägskatt som är differentierad mellan stad och glesbygd som skulle ersätta dagens drivmedelsbeskattning, men även ett kvävekliv, jordbruksavdrag och ett tvådelat ersättningssystem för vindkraft. Läs mer om förslagen här.
