Efter flera förseningar och misslyckade löften om att stoppa förlusten av biologisk mångfald lägger nu EU-kommissionen fram ett nytt förslag om restaureringslag med bindande krav. Tydliga resultat måste uppnås i länderna redan 2030. WWF välkomnar lagen.
– Det är en efterlängtad lag som kan bidra till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald. Behovet är stort både i Sverige och i övriga EU. Det är viktigt att regelverket blir ambitiöst och att Sverige stödjer det, säger Emelie Nilsson, sakkunnig policy på WWF.
Förslaget till naturrestaureringslag är den första stora lagstiftningen om biologisk mångfald sedan art-och habitatdirektivet lades fram för tre decennier sedan. De mest positiva delarna är det övergripande målet om att restaurera 20 procent av EUs land och hav till 2030 och att det finns tidsatta mål för restaurering av ekosystem på land, hav och i sötvatten, enligt WWF.
Även om EU har lyckats bromsa förlusten av biologisk mångfald har den negativa trenden inte vänts. År 2021 hade bara 15 procent av livsmiljöerna god bevarandestatus och 81 procent dålig bevarandestatus, enligt Europeiska miljöbyrån (EEA).
Sverige är idag mycket långt ifrån att nå gynnsam bevarandestatus för de naturtyper som pekas ut i EUs livsmiljödirektiv samt att nå god miljöstatus i älvar, sjöar och hav som vattendirektiv och havsmiljödirektivet syftar till. Det handlar om gräsmarker, skog, vattendrag, våtmarker och havsmiljöer.
– Att återställa naturen är avgörande om EU vill nå klimatmålen. Friska ekosystem kan bättre stå emot klimatförändringarna, förhindra naturkatastrofer, öka livsmedelssäkerheten och ge positiva effekter för invånarnas hälsa och jobb, säger Emelie Nilsson.
När natur restaureras skapas kolsänkor som innebär kraftigt minskade klimatutsläpp. Genom att till exempel återväta utdikade torvmarker kan stora mängder koldioxid bindas i marken. Lagförslaget går längre än dagens EU-lagstiftning och innehåller både tidsramar för redan befintliga krav för restaurering och nya bindande krav om bland annat pollinatörer och urbana miljöer.
– Vi skulle vilja se skärpningar till exempel kring målet om strömmande vatten och våtmarker samt en tydlig koppling till EUs fiskeripolitik i restaureringslagen, men som helhet är det mycket välkommet, säger Emelie Nilsson
Fakta: Restaureringslagen kommer att bidra till att alla ekosystem är i gott skick till 2050, med mätbara resultat till 2030. Den bygger på befintlig miljölagstiftning med mål för våtmarker, torvtäkter, fritt strömmande vattendrag, hav och andra ekosystem som inte omfattas av EU-lagar.
Enligt Europeiska miljöbyrån är intensiv skogs- och jordbruksproduktion, gruvor, överexploatering, invasiva främmande arter, föroreningar och klimatförändringar de främsta orsakerna till förlusten av biologisk mångfald.
Fakta om ekosystemens status i EU: https://www.eea.europa.eu/ims/conservation-status-of-habitats-under
För frågor, kontakta
Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårspolicy, 076-314 79 58, emelie.nilsson@wwf.se
Marie von Zeipel, mobil 070-629 10 77, marie.vonzeipel@wwf.se
