– Förhandlingarna i Rom måste leda till en snabb och rättvis finansiering av det globala ramverket för biologisk mångfald. Ramverket är mer än bara ambitioner, det är vår plan för en hållbar och rättvis framtid. Vi har inte råd att låta detta glida oss ur händerna och vi har heller inte många år på oss, säger Ankin Ljungman, policychef på Världsnaturfonden WWF.
Mötet kommer att fokusera på kritiska områden som inte löstes under den första delen av COP16 i Colombia i oktober. Förhandlingarna avbröts då abrupt efter att mötet dragit ut på tiden och det inte fanns tillräckligt många delegater kvar i rummet för att fatta beslut.
År 2025 rankade över 900 globala ledare från näringsliv, regeringar, akademi och civilsamhället förlust av biologisk mångfald och kollaps av ekosystem som en av de fyra största globala riskerna för ekonomier, samhällen och miljön under det kommande decennier, enligt Världsekonomiskt Forums årliga rapport Global Risk Report. Samtidigt visade WWFs Living Planet Report 2024 att populationerna av vilda ryggradsdjur har minskat i genomsnitt med 73 procent sedan 1970, och att klimatförändringarna fortsätter att ödelägga samhällen och sätta ökande press på naturen.
Den stora stötestenen i förhandlingarna om finansieringen är frågan om huruvida det ska inrättas en separat fond inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald.
De tre huvudpunkterna på agendan är:
- Enas om en resursmobiliseringsstrategi och en finansieringsmekanism.
- Enas om mekanismer för planering, uppföljning av rapportering och granskning.
- Samarbete med andra internationella konventioner och organisationer.
– Sverige måste också påskynda genomförandet på hemmaplan. Inför COP16 i Colombia i oktober skulle Sverige ha lämnat sin nationella handlingsplan (NBSAP), vilket man ännu inte gjort. Regeringen har lovat att det ska ske under 2025. Nu behöver man se till att det görs och att den blir ambitiös, säger Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald, WWF Sverige.
Att se till att urfolk och lokala samhällen står i centrum är en viktig fråga för COP16-president Susana Muhamad. Trots att hon nyligen avgick som Colombias miljöminister, efter en regeringsombildning, förväntas Muhamad leda hela mötet i Rom.
Under COP16 i Colombia togs viktiga beslut så som etableringen av en ny "Cali Fund" – som ska lanseras i Rom och handlar om att mobilisera finansiering från företag som använder digital sekvensinformation från genetiska resurser. Man beslutade också att inrätta ett permanent organ för att representera urfolk och lokalsamhällen i konventionen för biologisk mångfald; och ett efterlängtat beslut om förfaranden för att beskriva ekologiskt eller biologiskt betydelsefulla havsområden.
Men flera andra viktiga beslut har fördröjts på grund av dödläget med finansieringen. Exempelvis färdigställandet av indikatorer för att följa hur arbetet med biologisk mångfald integreras i nyckelsektorer; inrättande av en process för att skala upp insatserna vid COP17 om den globala översynen visar att målen inte nås; och definiera hur FN:s konvention om biologisk mångfald ska samarbeta med andra multilaterala avtal och institutioner. Dessa frågor behöver lösas nu, menar WWF.
FAKTA:
• Läs WWFs positionspapper om COP16.2 här.
• Läs WWFs senaste analys av nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald (NBSAP) som lämnats in från länder och regioner, på WWFs NBSAP Tracker här.
• COP16.2 sker den 25-27 februari i Rom vid FN:s FAO:s högkvarter. Mer information finns på FNs CBDs webbplats här.
Har du frågor, kontakta:
Ankin Ljungman, policychef och WWF International delegat på mötet i Rom ankin.ljungman@wwf.se, tel 076-3162443
Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald, asa.ranung@wwf.se, tel 070-6699290
Nina Schmieder, pressekreterare, nina.schmieder@wwf.se, tel 073-5862622
Kontaktpersoner
