– De vetenskapliga råden är tydliga – inget fiske efter ål är hållbart. Vi måste göra allt för att stoppa utfiskningen av den akut hotade ålen och att lägga ett fiskestopp när det inte sker något fiske är oförsvarbart, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.
Sverige är ett av de länder med störst ålfiske inom EU. En art som det internationella havsforskningsrådet (ICES) starkt rekommenderar från att fiska över huvud taget. Fångsterna ska alltså vara noll. Rådet omfattar ålens alla livsstadier och allt fiske, inklusive fångst av glasål för utsättning och vattenbruk.
EU beslutade i positiv riktning under slutet av 2022, tvärtemot Sveriges inställning i frågan, att förlänga fiskestoppet från tre till sex månader. Fisket efter ål är som mest intensivt under månaderna augusti och september, och detta återspeglas även i när tjuvfisket är som störst. Därför är det extra viktigt med fiskeförbud just då och att detta efterlevs.
EU-kommissionen granskar nu även ålförordningen och hur verkningsfulla medlemsstaternas nationella ålförvaltningsplaner är. WWF anser det positivt men vet också att detta tar tid.
– Läget är akut nu för ålen. Det kommer att ta tid innan granskningen leder till konkreta åtgärder, som röjning av vandringshinder eller konstruktioner för fiskvandring och ytterligare fiskerestriktioner, säger Inger Melander, expert på fiske och marknad på WWF.
Sveriges nationella ålförvaltningsplan, som funnits sedan 2009, har som mål är att se till att minst 40 procent av blankålen kan sig ut i havet och vidare till Sargassohavet för att leka.
Utöver det lagliga fisket av ål, som bedrivs av yrkesfiskare som fiskar med stöd av särskilt ålfisketillstånd, är det illegala fisket ett verkligt hot. Under de senaste fem åren har Havs- och vattenmyndighetens fiskerikontrollanter tagit upp och förstört över tusen illegala ålryssjor.
– Både det lagliga och det olagliga fisket efter ål riskerar att bli väldigt svårkontrollerat, något som blev uppenbart i höstas när tjuvfiske efter ål i svenskt vatten uppmärksammades i media. Vi behöver förstärkt kontroll och strikta påföljder av brott för att komma till rätta med detta, säger Inger Melander.
Fakta: Ål
Europisk ål (Anguilla anguilla) kan finnas i alla svenska vatten förutom i fjällområdena och ovanför större vattenfall eller andra naturliga eller av människan byggda vandringshinder.
Beståndet har minskat med 90 - 95 procent de senaste 50 åren. Arten tros ha utvecklats för över 40 miljoner år sedan.
Europeisk ål utgör ett och samma genetiska bestånd. Beståndet är klassat som Akut hotad (CR) av IUCN och av SLU ArtDatabanken. Europeisk ål omfattas sedan 2009 av CITES appendix II då arten riskerar att utrotas om inte handeln inom och utom EU striktare kontrolleras genom särskilda tillstånd. Listningen är implementerad i EU:s CITES-förordning (338/97/EG).
Kontaktpersoner
