På söndag återupptas FN:s förhandlingar om biologisk mångfald. En ny WWF- rapport visar att utkastet till globalt ramverk för biologisk mångfald inte alls är ambitiöst nog. Om vi ska stoppa naturförlusten måste länderna göra mer –för hittills har de inte levererat.
Inför COP-15 mötet i höst måste länderna driva på för att förhindra utrotning av hotade arter, som fjällräven, redan från från 2022, menar WWF. Målet bör vara att naturen ska vara på väg mot återhämtning år 2030. Foto: Ola Jennersten
Förhandlingarna i Genève, Schweiz, som äger rum den 13-29 mars, är det sista tillfället för regeringar att förhandla om det globala ramverket innan det tas upp i Kunming, Kina, för att antas vid FN:s CBD COP15-toppmöte om biologisk mångfald senare i år.
–Det är dags att vända den nedåtgående trenden. När vi förlorar natur och arter ökar vår sårbarhet för pandemier, klimatförändringar och då hotas vår försörjning. Världens ledare måste nu säga till sina förhandlare att de måste leverera ett vetenskapsbaserat utkast, med ett tydligt mål för naturen! säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.
WWFs nya rapport, ”Bridging the Gap: Translating political commitments into an ambitious Global Biodiversity Framework’” pekar ut nio områden i det nuvarande förslaget som måste stärkas för att vända förlusten av biologisk mångfald. Bland annat att det inte räcker med att bromsa utrotningen av arter. Länderna bör driva på för att förhindra utrotning av hotade arter från 2022 och för att naturen ska vara på väg mot återhämtning år 2030.
–Det här räcker inte. Utkastet måste stärkas om det ska matcha ledarnas löften om att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Det finns ju redan på pränt i ett antal åtaganden, som Kunming-deklarationen, Leaders’ Pledge for Nature och G20-ledarnas kommuniké, säger Lovisa Hagberg, chef governance och policy på WWF.
Några punkter där avtalsutkastet måste stärkas, enligt WWF:
• Det nuvarande utkastet kräver att "ökningen av utrotningen av arter stoppas eller vänds, och utrotningsrisken minskas med minst 10 procent". Istället bör länder driva på för att förhindra utrotning av hotade arter från 2022 och för att naturen ska vara på väg mot återhämtning år 2030.
• En mekanism för översyn och justering av genomförandet saknas för att säkerställa att regeringar regelbundet kontrollerar att arbetet går framåt och att fler åtgärder för att nå målen sätts in när det behövs.
• De föreslagna åtgärderna för att ta itu med ohållbara produktions- och konsumtionsmönster är otillräckliga.
• Åtaganden att stoppa eller omfördela ALLA subventioner som är skadliga för naturen saknas.
• Mål saknas för att ramverket genomförs på ett sätt som säkerställer mänskliga rättigheter, inklusive urfolks rättigheter.
Rapporten finns att ladda ner här.
Har du frågor, kontakta:
Lovisa Hagberg, chef governance och policy WWF, lovisa.hagberg@wwf.se, tel 070-5841581
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel 0735-862622
