–Vi står inför en allvarlig kris i vår natur och många arter är hotade i Sverige. Att då många naturvårdsinsatser i Sverige har pausats eller ställts är allvarligt. Därför är Drömprojektet extra viktigt just nu, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.
Mångfalden av liv på jorden utrotas i en takt vi aldrig tidigare sett. Sedan 1970 har populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 69 procent. Det är lätt att tro att det sker någon annanstans. Men så är det inte. Antalet rödlistade arter i Sverige ökar oroväckande snabbt. Av de runt 21 700 arter som Artdatabanken kunde undersöka år 2020 bedömdes nära en fjärdedel som rödlistade.
Men trots det akuta hotet mot den biologiska mångfalden i svensk natur har statens naturvårdsbudget för skydd och skötsel av värdefull natur de senaste åren minskat. Målet med Drömprojektet är att vända den nedåtgående trenden för några av våra hotade arter och stärka populationerna. Målet är också att öka allmänhetens kunskap om den alarmerande situationen i vår natur.
– Tillsammans är vi ett dreamteam, konstaterar Mats Höggren, vd för Nordens Arks. Vi har bred och unik kompetens och de erfarenheter som krävs för att bevara dessa arter. Drömprojektet tar avstamp i konkreta och väl underbyggda åtgärdsprogram och sker i nära samarbete med länsstyrelser och lokala organisationer.
Den lilla och mycket sårbara fjällrävspopulation får möjlighet att öka tack vare stödutfodringar, som gör att fler valpar överlever. Utan stödutfodringen skulle många av dem svälta ihjäl.
–Vi ska testa nya innovativa metoder för att förhindra att andra arter stjäl fodret. Genom att inventera och märka fjällrävarna kommer vi få mer kunskap om fjällrävens sköra situation. Vi vill också låta allmänheten lära känna fjällrävarna lite mer genom bland annat en livesändning från en fjällrävslya, säger Therese Wåtz, naturvårdsexpert på WWF
Den eleganta storspoven som även är Västerbottens landskapsdjur ska hjälpas genom ökade insatser i jordbrukslandskapet och naturbetesmiljöerna i Västerbotten. WWF och Nordens Ark vill bland annat skapa ökad medvetenhet, testa metoder för senarelagd skörd, leta bon, designa val av grödor och införa fredade kantzoner.
–För att minska fisketrycket på den känsliga pitelaxpopulationen har vi nu en unik möjlighet att genomföra åtgärder i Piteälvens mynning för att bevara den unika piteälvslaxen, fortsätter Therese Wåtz.
De övriga djur som organisationerna ska stärka i projektet är igelkotten, veronikanätfjärilen, mnemosynefjärilen, högnordisk pärlemorfjäril och två skalbaggar - ögonfläcksbock samt läderbagge.
– Postkodlotteriet finansierar ett krafttag för den biologiska mångfalden med det här Drömprojektet, säger Postkodlotteriets vd Anders Årbrandt. De arter Nordens Ark och WWF ska arbeta med riskerar att försvinna annars och med dem de betydelsefulla funktioner de har i vår natur.
FAKTA Fjällräv- starkt hotad
Fjällräven lever på tundra och kalfjäll i de nordiska länderna. Den är väl anpassad till det arktiska klimatet bland annat genom hårbeklädda trampdynor och en bra isolerande päls. Färgen på pälsen kan antingen vara vit på vintern och brun på sommaren eller blåsvart året runt. Fakta WWF
FAKTA Storspov-starkt hotad
Storspoven är Europas största vadare, stor som en fiskmås. Den är lätt att känna igen på sina långa ben och på sin långa (9–15 cm) och jämnt nedåtböjda näbb. Storspovens sång är vittljudande och består bl.a. av en lång ramsa "bubblande" drillar. Källa: Artdatabanken
FAKTA Piteälvslax
Laxen är en spektakulär vandringsfisk som föds och fortplantar sig i våra älvar, och växer till sig i Östersjön. Endast 16 av 28 vilda östersjölaxälvar finns kvar idag. Laxungarna föds på våren och stannar i älven ett par år. De förbereds sedan för ett liv i havet, blir silvriga och kallas då smolt. Smolten vandrar emot havet, och det första havsåret är kritiskt. De måste hitta föda samt undvika predatorer. De flesta laxar vandrar till södra Östersjön där de växer snabbt. Efter ett par år vandrar de tillbaka mot sina hemälvar Källa: Stiftelsen Östersjölaxen
FAKTA Rödlistade och hotade arter
Att en art är rödlistad betyder att det finns risk för att den ska dö ut. Ur vetenskaplig synvinkel. Men det är inte säkert att den omfattas av några regler om artskydd.
En art är hotad om den håller på att dö ut. En art kan vara hotad på grund av att rovdjur dödar individerna så att det inte finns så många kvar eller på grund av klimatförändringarna som ändrar miljön så att arten inte längre kan överleva där.
FAKTA Drömprojekt: Rädda mångfalden i Sveriges natur
Projektet som ska löpa under fyra år tilldelas 21,5 miljoner kronor och är ett av de Drömprojekt som beviljas av Svenska Postkodlotteriet 2024. Projektets mål är att rädda det rödlistade djurlivet, inklusive fjällräven, igelkotten, storspoven och flodpärlmusslan. Projektet kommer att genomföras av Världsnaturfonden WWF och Nordens Ark.
Stiftelsen Nordens Ark
Stiftelsen Nordens Arks syfte är att bevara utrotningshotade djur och biologisk mångfald. I vårt arbete strävar vi efter att vara en ledande kraft i bevarandet av hotade arter och för ett hållbart nyttjande av biologiska resurser, samt att inspirera till och utbilda för ett livslångt engagemang för naturen.
För mer information kontakta:
Therese Wåtz, artexpert på WWF, therese.watz@wwf.se tel 0735067698
Emma Nygren, bevarandesamordnare på Nordens Ark, emma.nygren@nordensark.se tel 070-240 65 64
Nina Schmieder, pressekreterare på WWF, nina.schmieder@wwf.se tel 0735-258 65 22
Therese Patriksson, marknadschef på Nordens Ark,therese.patriksson@nordensark.se tel 0701-90 21 46
