Mångfalden av liv på jorden utrotas i en takt vi aldrig tidigare sett. Sedan 1970 har populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 69 procent. Det är lätt att tro att det sker någon annanstans. Men så är det inte. Antalet rödlistade arter i Sverige ökar oroväckande snabbt. Av de runt 21 700 arter som Artdatabanken kunde undersöka år 2020 bedömdes nära en fjärdedel vara rödlistade.
–Vi står inför en allvarlig kris av vår natur och många arter är hotade i Sverige. Att då många naturvårdsinsatser i Sverige har pausats eller ställts in är allvarligt. I en tid då vi borde utöka bevarandearbetet, så bromsas det i stället, och i värsta fall backar det. Därför är Drömprojektet extra viktigt just nu, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.
Målet med Drömprojektet är att vända den nedåtgående trenden för några av våra hotade arter och stärka populationerna. Om en art försvinner kan det få stora konsekvenser. Det är arterna och deras livsmiljöer som utgör den biologiska mångfalden som är nödvändig för oss människor. Syftet är också att öka allmänhetens kunskap om den alarmerande situationen i vår natur.
– Tillsammans är vi ett dreamteam, konstaterar Mats Höggren, vd för Nordens Ark. Vi har bred och unik kompetens och de erfarenheter som krävs för att bevara dessa arter. Drömprojektet tar avstamp i konkreta och väl underbyggda åtgärdsprogram och sker i nära samarbete med länsstyrelser och lokala organisationer.
De arter som Drömprojektet kommer att fokusera på representerar olika djurgrupper med stor geografisk spridning från fjällräven i norr till läderbaggen i söder. De är alla beroende av landskapstyper och biotoper som minskar kraftigt i Sverige.
En av arterna WWF och Nordens Ark ska jobba med är Veronikanätfjärilen, Sveriges i särklass med hotade dagfjärilsart. Den befaras vara utrotad i Sverige och har inte setts till sedan 2018. Målet är att få tillbaka den genom återintroduktion.
– Veronikanätfjäril har aldrig fötts upp i större skala och i dagsläget finns det ingen räddningspopulation för arten. Förhoppningen är att kunna importera avelsdjur från Europa och utveckla en effektiv uppfödningsmetod för att på så sätt bygga upp en räddningspopulation på Nordens Ark. I framtiden hoppas vi kunna återföra Veronikafjärilen till det vilda i Sverige, säger Emma Nygrennaturvårdsprojektansvarig på Nordens Ark.
Skalbaggsarterna ögonfläcksbock och läderbagge har också blivit alltmer sällsynta i Sverige i takt med att ädellövskogen försvunnit. I projektet kommer vi bland annat arbeta för att återskapa livsmiljöer genom restaurering och skötsel men även utveckla effektivare inventeringsmetoder samt öka medvetenhet om dessa arter och deras viktiga roll i ekosystemet.
De övriga arter som organisationerna ska stärka i drömprojektet är igelkotten, fjällräv, mnemosynefjärilen, högnordisk pärlemorfjäril, storspov, flodpärlsmussla, och piteälvlax.
– Postkodlotteriet finansierar ett krafttag för den biologiska mångfalden med det här Drömprojektet, säger Postkodlotteriets vd Anders Årbrandt. De arter Nordens Ark och WWF ska arbeta med riskerar att försvinna annars och med dem de betydelsefulla funktioner de har i vår natur.
FAKTA Veronikanätfjärilen- starkt hotad
Veronikanätfjäril är Sveriges mest hotade dagfjärilsart som inte setts sedan 2018. Den har försvunnit från sju av nio län och de flesta har försvunnit sedan 1980-talet. Larverna utvecklas i kolonier och honan är kräsen i valet av äggläggningsmiljö. Arten förekom även tidigare endast lokalt, men ofta med många individer, i öppna men vindskyddade betes- och slåtterhävdade marker i det gamla kulturlandskapet. Fjärilen är känslig för alltför kraftig hävd och föredrar marker där betet tillfälligt upphört eller slåtterängar med en senarelagd slåtter Källa: Artdatabanken
FAKTA Ögonfläcksbock- starkt hotad
Larven lever i och under barken på döda grova grenar och stamdelar av olika lövträd, främst lind men även sälg, lönn, alm och avenbok. Utvecklingstiden för en larv är 2–3 år, med förpuppning under sensommar-höst, möjligen även på våren. De påträffas på lämplig ved från april till oktober med en topp i juli-augusti. De är skymnings- och nattaktiva. Det främsta hotet är brist på lämplig ved för dem att vistas i. Källa: Artdatabanken
FAKTA Läderbagge-sårbar
Läderbaggens utveckling till larv sker i ihåliga lövträd, där den lever av den döda veden. I Sverige hittas den främst i ek, men även ask, bok, lind, klibbal, hästkastanj, alm, apel och asp. Läderbaggen påverkar livsmiljön för andra arter genom att utvidga håligheter, öka mängden mulm, det vill säga det bruna träpulver i ekar som är mycket värdefullt för många insekter och svampar. Om du hittar en läderbagge i ett ihåligt lövträd är chansen stor att du också hittar en rad andra rödlistade arter där. Källa: Artdatabanken
FAKTA Rödlistade och hotade arter
Att en art är rödlistad betyder att det finns risk för att den ska dö ut, ur vetenskaplig synvinkel. Men det är inte säkert att den trots detta omfattas av några regler om artskydd. Det finns även ett annat begrepp. En art är hotad om den håller på att dö ut. En art kan vara hotad på grund av att rovdjur dödar individerna så att det inte finns så många kvar eller på grund av klimatförändringarna som ändrar miljön så att arten inte längre kan överleva där.
FAKTA Drömprojektet: Rädda mångfalden i Sveriges natur
Drömprojektet, som ska löpa under fyra år, får 21,5 miljoner kronor och är ett av de Drömprojekt som beviljas av Svenska Postkodlotteriet 2024. Projektets mål är att rädda det rödlistade djurlivet, inklusive fjällräven, igelkotten, storspoven och flodpärlmusslan. Projektet kommer att genomföras av Världsnaturfonden WWF och Nordens Ark.
Postkodeffekten – tillsammans för en bättre värld
Postkodlotteriet är Sveriges största lotteri, men också Sveriges största privata givare till ideell sektor. Idag genererar lotteriet en miljard kronor om året till över 60 organisationer som arbetar för att göra världen bättre för människa, djur och natur.
För mer information kontakta:
Therese Wåtz, artexpert på WWF, therese.watz@wwf.se tel 073-5067698
Emma Nygren, naturvårdsprojektansvarig Nordens Ark, emma.nygren@nordensark.se
tel 070-240 65 64
Nina Schmieder, pressekreterare på WWF, nina.schmieder@wwf.se tel 0735-258 65 22
Therese Patriksson, marknadschef Nordens Ark, therese.patriksson@nordensark.se tel 0701-90 21 46
