– Förslagen räcker inte på långa vägar för att Sverige ska göra det vi åtagit oss. Det kan få allvarliga konsekvenser för både natur och samhälle, säger Åsa Ranung, senior policyrådgivare på Världsnaturfonden WWF.
Miljömålsberedningen, som i dag presenterade sitt betänkande, föreslår vare sig tillräckliga etappmål, styrmedel eller åtgärder för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden inom EU och internationellt för biologisk mångfald samt upptag och utsläpp av växthusgaser i skog och mark, konstaterar WWF.
En allvarlig brist är att förslagen inte lever upp till EUs krav om att strikt skydda all kvarvarande ur- och naturskog, trots att flera verksamma förslag varit på bordet. Att enbart skydda urskog och gammal skog men inte naturskog, som beredningen föreslår, går emot både EUs strategi för biologisk mångfald och naturrestaureringslagen.
– Om naturskogarna inte får ett strikt skydd riskerar biologiskt värdefulla skogar i Sverige att fortsätta avverkas. Det är inte bara allvarligt för skogens arter utan kan även leda till EU-rättsliga följder för Sverige, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF.
En annan brist är att beredningen inte ger förslag på etappmål för skydd av natur, vilket behövs om Sverige ska leva upp till internationella målet att skydda 30 procent av naturen till 2030.
För att bidra till 30 procents skydd förslås en breddning av vilka typer av områden som ska kunna räknas som skyddade. Här ser WWF en risk för att områden som inte uppfyller kriterierna pressas in för att nå 30 procent skyddad yta, till exempel improduktiv skogsmark utan betydande naturvärden.
– Vi behöver öka det reella skyddet, inte bara ändra hur vi räknar. Det är viktigt att skydda de 30 procent av naturen som har högst naturvärden, och som bidrar till ett representativt skydd när det gäller både naturtyper och geografi, säger Åsa Ranung.
WWF välkomnar samtidigt förslaget att satsa mer på förvaltning av natur och uppdaterade skötsel- och bevarandeplaner för skyddade områden.
När det gäller kolinlagring i skog och mark är förslagen inte tillräckliga för att nå Sveriges EU-åtagande, vilket miljömålsberedningen medger. Sekretariatet har lagt flera bra förslag som försvunnit under processen, däribland om en skatt ifall skog avverkas innan rekommenderad slutavverkningsålder.
Förslaget om ersättning till skogsägare som senarelägger slutavverkning är en bra början ur klimatperspektiv, men det krävs större arealer och längre omloppstid, för att få tillräcklig klimateffekt och gynna biologisk mångfald enligt WWF.
WWF motsätter sig starkt förslaget att staten ska subventionera skogsgödsling för att öka skogsproduktion och kolinlagring, då det har negativa konsekvenser för biologisk mångfald och vattendrag.
– Att man lägger förslag som intensifierar skogsbruket ytterligare och ger negativa effekter för biologisk mångfald och miljö är allvarligt, säger Peter Roberntz.
Till det positiva hör förslaget om en nationell samordnare för näringslivets arbete med biologisk mångfald. WWF välkomnar även förslaget om utfasning av torvutvinning, liksom att införa ett nytt anslag för att anlägga eller återställa våtmarker.
Det finns även glädjande förslag kring odlingslandskapet såsom en satsning på de artrika ängs- och naturbetesmarkerna, med ökade anslag för restaurering och höjd ersättning för skötsel.
I höstas, inför FN-mötet COP16, skulle Sverige ha lämnat in en handlingsplan för hur det globala ramverket för biologisk mångfald ska genomföras på hemmaplan. Något regeringen inte gjorde, med motiveringen att man inväntade miljömålsberedningen.
– Det står nu klart att beredningen inte levererat vad som krävs. Nu behöver regeringen ta omedelbara krafttag för att ta fram en fullständig handlingsplan och resurser för genomförandet, säger Åsa Ranung.
Kontaktpersoner
