Helsingborg, Lund och Stockholm är svenska finalister i WWFs stadsutmaning One Planet City Challenge. I slutet på maj offentliggörs vilken stad som blir Årets klimatstad i Sverige 2022 och vilka städer som tar hem den prestigefyllda utmärkelsen globalt.
De tre finalisterna i WWFs klimatutmaning 2o22 är Helsingborg, Lund och Stockholm. Foto: Helsingborg stad, Lunds kommun och Stockholm stad.
– Det finns ingen tid att spilla nu när den globala utsläppskurvan måste vända nedåt. Kommunerna måste snabbt minska sina utsläpp, satsa på klimatsmarta transporter och bostäder. Människor måste också ges förutsättningar att konsumera klimatsmart. Våra tre finalistkommuner kan inspirera och driva på klimatagendan både i Sverige och internationellt, säger Gustaf Lind, WWFs generalsekreterare.
WWFs One Planet City Challenge utmanar världens städer att visa vägen till en klimatsäker framtid. I årets omgång deltar 280 städer från 50-talet länder, varav 20 svenska kommuner. Nu har tre finalister gått vidare från Sverige och tävlar om titeln Årets klimatstad 2022.
Stadsutmaningen är ett sätt för städer att få feedback, dela erfarenheter och sporra varandra. Och det är bråttom. Världens länder måste nå nollutsläpp senast 2050 och här behöver rika länder som Sverige nå nollutsläpp betydligt tidigare för att Sverige ska göra sin rättvisa del av Parisavtalet, menar WWF. Varje tiondels grad spelar roll för att klimatsäkra framtiden. Som påpekat i FNs klimatpanel IPCCs senaste rapport är åtgärder i världens städer av avgörande betydelse och skapar möjligheter för att markant minska utsläppen.
Stadsutmaningen är ett spännande internationellt sammanhang där WWF märker av en tydlig rörelse både mot skarpare mål, bättre grundanalys och mer action i världens städer. Men både städerna och deras länder behöver öka takten rejält, dela med sig av lösningar och arbetsmodeller och driva på klimatagendan tillsammans.
– Årets finalister är exempel på städer i framkant i Sverige. De har tydliga klimatmål, breda åtgärdspaket och ett helhetsgrepp i klimatarbetet. Det betyder inte att de är perfekta eller klara med jobbet. Alla aktörer i samhället måste ta krafttag om vi ska klara 1,5 gradersmålet. Dessa finalistkommuner kan agera föregångare, kravställare och inspiratörer, säger Sabina Andrén, programsamordnare på WWF.
FAKTA Så här jobbar årets finalister:
Helsingborg
Helsingborgs mål är att nå netto-noll utsläpp 2030 och stadens åtgärder har god spridningspotential. Exempel är arbetet med att minska matsvinnet i stadens skolor och förskolor, där svinnet halverades och matens klimatpåverkan minskade med 25 procent på tre år.
I den nya stadsdelen Oceanhamnen görs en spännande strukturförändring inom vatten och avlopp. Toavatten separeras från bad- och tvättvatten och en kvarn för matavfall finns i alla lägenheter. De tre rören ut från lägenheterna kommer att öka återcirkuleringen av fosfor tre gånger och kväve sju gånger.
Sedan 2018 är två av färjorna mellan Helsingborg och Helsingör elektrifierade. 2021 tog Helsingborgs hamn nästa steg med elektrifierade dragbilar och utvecklingen fortsätter mot elektrifierade, självstyrande containerlastare. Dessutom inviger stadens avfallsbolag en anläggning för att producera biokol och skapa ett lokalt kretslopp som binder in koldioxid.
Lund
Lunds mål är att vara en klimatneutral, fossilbränslefri kommun år 2030 och klimatpositiv senast 2045 då utsläppen ska vara nära noll. Kommunen ska utveckla kolsänkor inom sina egna gränser. Lund har redan nått sitt förra klimatmål om att halvera utsläppen mellan 1990 och 2020.
Lunds allmännyttiga bostadsbolag har i snart 10 år, i dialog med hyresgästerna i 70-talsområdet Linero, arbetat framgångsrikt med renovering och energieffektivisering med så låg påverkan på hyrorna som möjligt. På Brunnshög utvecklar kommunen världens största lågtempererade fjärrvärmenät för att kunna tillvarata restvärme från forskningsanläggningar.
Lunds klimatarbete bygger på brett samarbete och medborgarengagemang. Ett oberoende vetenskapligt klimatpolitiskt råd med representanter från universiteten granskar omställningen och ger rekommendationer.
Stockholm
Stockholms mål är att inte bara vara fossilfritt utan också klimatpositivt senast år 2040. Staden har redan mer än halverat sina utsläpp sedan 1990. Målen kompletteras med en siffersatt budget med återstående maximalt tillåten utsläppsmängd växthusgaser för 2020-2040, vilket tydliggör utrymmet. I Stockholms nya klimathandlingsplan 2020-2023 finns en bredd av konkreta åtgärder. Klimateffekten av åtgärderna är beräknad, vilket är föredömligt. Det gör att Stockholm kan se att de håller sin klimatbudget.
Bland åtgärderna utmärker sig den nya storskaliga sorteringsanläggningen för plast för ökad materialåtervinning och lägre utsläpp från fjärrvärme- och kraftproduktionen. Stockholm jobbar aktivt med utvecklingen av metoder för minus-utsläpp. Ett sätt är produktion av biokol, som både ger fjärrvärme och blir en kolsänka som jordförbättringsmedel till stadens träd.
I slutet på maj offentliggörs den svenska och de globala vinnarna som firas vid en prisceremoni i samband med den internationella konferensen Urban Future 2022 den 2 juni i Helsingborg.
FAKTA Stadsutmaningen: Årets 20 svenska kommuner som deltar
Borlänge, Botkyrka, Falköping, Göteborg, Helsingborg, Järfälla, Kristianstad, Linköping, Lund, Lycksele, Malmö, Mora, Skövde, Stockholm, Trelleborg, Umeå, Uppsala, Uppvidinge, Vallentuna, Växjö.
FAKTA Globala stadsutmaningen: Varifrån kommer städerna som deltar?
Städerna kommer från ett 50-tal länder såsom Argentina, Brasilien, Canada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Filippinerna, Guatemala, Indien, Indonesien, Malaysia, Mexiko, Norge, Peru, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Thailand, Turkiet, Uganda, USA och Vietnam.
FAKTA Bakgrund: WWFs stadsutmaning
WWFs One Planet City Challenge vill utmana världens städer att ta på sig ledartröjan för en klimatsäker framtid. Utmaningen har funnits sedan 2011 och är världens största och längst pågående i sitt slag. Över 700 städer från fem världsdelar har hittills engagerat sig.
Städerna rapporterar in sitt klimatarbete på en standardiserad dataplattform, som möjliggör internationell jämförelse. Utvärderingen omfattar en rad aspekter inklusive klimatmål, handlingsplan och klimatanpassning. Metoden för bedömning av vetenskapligt baserade klimatmål för städer är godkänd av Science Based Target Network (SBTN). Till finalister kvalificerar sig de städer som presterar bäst när det gäller såväl mål och ambitioner, som åtgärder. Städerna bedöms av en internationell expertjury.
Genom WWFs utmaning får svenska kommuner möjlighet att ta del av en internationell arena, få strategisk feedback och engagera sig i kunskapsutbyten för att flytta fram positionerna i klimatarbetet.
FAKTA Städer
• Över 55 procent av världens befolkning bor idag i städer och de står för omkring 70 procent av världens utsläpp av växthusgaser.
• Omkring två tredjedelar av världens befolkning beräknas bo i städer år 2050.
• Städer har en nyckelroll för att klara klimatet och den biologiska mångfalden och det finns en stor potential till lösningar.
WWFs tips om klimatledarskap i kommunerna
De svenska kommunerna ligger överlag bra till i den internationella jämförelsen. Men mer behöver göras! Flera kommuner använder WWFs utmaning som en hävstång för att vässa klimatarbetet. Generellt behöver kommunerna skärpa målen till 2030 och takten i åtgärderna måste öka. I arbetet med One Planet City Challenge har WWF samlat på sig lärdomar kring ett lokalt klimatledarskap:
- Sätt klimatmål i linje med vetenskapen som ger mervärden för flera samhällsmål.
- Använd koldioxidbudget som verktyg för att säkra att omställningen håller måttet.
- Axla ett ledarskap för hela kommunens omställning – inte bara kommunorganisationen.
- Satsa på åtgärder som gör stor skillnad och som är uppskalningsbara.
- Bygg lokala samarbetsarenor med näringsliv och organisationer och möt medborgarnas engagemang.
- Samarbeta med andra kommuner och delta i den nationella och internationella mobiliseringen.
- Jobba även med konsumtionsbaserade utsläpp för att ta helhetsgreppet.
