–Målet med satsningen är att bidra till livskraftiga rovdjursstammar och en rovdjursförvaltning som är långsiktig och förutsägbar. Vi vill att arbetet fortsätter för att både människor och stora rovdjur ska kunna må bra och leva tillsammans, säger Benny Gäfvert, senior rovdjursexpert på WWF.
Av femton inkomna förslag har WWF beviljat projektmedel till sex olika initiativ.
Flox Robotics drönare skyddar tamdjur (700 000 kr)
FLOX Robotics utvecklar drönarteknik med skräddarsydda akustiska signaler i kamerorna. Syftet är att varna tamdjursägarna så att de kan skydda sina tamdjur. Tekniken kan leda till att minska oron för rovdjursangrepp, öka kontrollen och på sikt få ned antalet angrepp.
– Det känns jättespännande att jobba ihop med WWF som inspirerar oss att vidareutveckla vår teknologi. Vi vill få till ett samspel mellan stationära enheter (kameror med högtalare), drönare och AI så att tekniken kan identifiera och avleda varg i närheten av tamdjuren, säger Sara Nozkova, VD och medgrundare till FLOX Robotics.
Utvärdering av förebyggande rovdjursåtgärder (590 614 kronor)
Projektets syfte är att sammanställa tillgänglig forskning som utvärderat effekterna av åtgärder avsedda att förbygga rovdjursangrepp på tamdjur. Målgrupperna är rovdjursförvaltare, forskare, intresseorganisationer och forskningsfinansiärer. Sammanställningar kommer att finnas tillgänglig på webportalen EviWild (https://eviwild.slu.se (https://eviwild.slu.se/).
– Vi är glada att WWF vill finansiera vår studie och bidra till att forskningens resultat kommer till nytta. Vem som helst ska kunna gå in och läsa om effekterna av skadeförebyggande åtgärder som utvärderats. Förhoppningsvis kan det vara ett stöd när beslut fattas och tydliggöra var kunskapsluckorna finns. Det är viktigt att ge alla en gemensam förståelse av vad vi vet idag, säger Ann Eklund, forskare på SLU.
Qulindas smarta viltkamera (759 650 kronor)
I en pilotstudie med De 5 stora (finansierat av WWF) har Qulinda utrustat fem länsstyrelser med uppkopplade och solpanelsdrivna åtelkameror. Nu ska företaget börja utveckla smarta åtelkameror med bildigenkänning.
Målet är att kameran ska ta en bild i sekunden och detektera djur mycket bättre än med en åtelkamera. En första prototyp ska vara klar under 2024 och en större förserie till 2025. Tanken är att bidra till att automatisera rovdjursinventeringen.
– Som forskare uppskattar jag att en viktig aktör som WWF vill stödja teknikforskning. Som entreprenör vill jag utveckla smarta kameror tillsammans med slutanvändare. Målet är en kamera som känner igen svenska stora rovdjur på 100-150 meters avstånd, säger Fredrik Gustafsson, medgrundare till Qulinda och forskare på Linköping universitet.
–Vi jobbar med en smart kamera som kan känna igen svenska stora rovdjur på 100-150 meters håll. Det betyder att färre kameror kommer att krävas i inventeringsarbetet jämfört med vanliga åtelkameror, förklarar Fredrik Gustafsson, medgrundare till Qulinda och forskare på Linköping universitet.
Smarta viltkameror kan användas vid tamdjurshållning där djuren betar fritt över ett större område utan stängsel, som fäbodbruk, skogsbete eller rennäring. Smarta kameror kan då varna djurägare när rovdjur närmar sig tamdjursbesättningar. Slutanvändare kommer att kunna se från sin dator/mobil vad som händer vid kameran. Bilderna sparas i molnen och skickas sedan till användare som text eller bild.
Rovdjursskolan med Vildriket i Järvsö (573 000 kronor)
Med projektstöd från WWF kommer Vildriket i Järvsö att utveckla grundkonceptet Rovdjursskolan för att kunskapen om rovdjur hos barn. Förutom fysiska lektioner, kommer även ett digitalt lektions- och arbetsmaterial tas fram.
En pedagog i en djurpark ska möta skolgrupper digitalt, följt av studiematerial som klasserna arbetar med mellan lektionerna. Man kommer även att modernisera konceptet för fysiska lektioner för att tydligare koppla dem till läroplanen. Kostnadsfria rovdjursskolelektioner kommer att erbjudas under projektperioden. Från hösten 2024 till hösten 2025 genomförs minst 60 fysiska och 120 digitala lektioner.
Korta filmer förklarar vargens signalelement (453 550 kronor) - SLU Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation
Om man misstänker att varg finns i närheten bör man enkelt kunna hitta trovärdig information som avgör om det faktiskt handlar om varg. Nu får forskare från Grimsö projektmedel för att göra lättillgängliga informationsfilmer om vargens signalement och rovdjursspår för allmänhet och länsstyrelser.
En 5-minutersfilm ska göras om kännetecken, signalement, spår och spillning. Skillnader mellan en varg och en varglik hund och svårigheten i att skilja spår från varg och stor hund tas upp. En annan film på 5 minuter ska visa skillnaden mellan vargspår, lodjur och järv.
Forskning om DNA av rovdjur på snöfria underlag (493 248 kronor)
När rovdjuren sprider sig söderut med ett mer osäkert snöläge, blir det svårare för länsstyrelsens fältpersonal att samla material under inventeringsarbetet. Forskaren Carlos Cardoso Palacios från SLU Viltskadecenter vid Grimsö forskningsstation får finansiering att samla in DNA från olika snöfria substrat som jord, stenar och löv dränkta i urin från varg och lodjur. Det gör det enklare för länsstyrelsen att kunna inventera. En instruktionsfilm för insamling av DNA med lämpliga metoder ska också tas fram.
Fakta: Svenska Rovdjursprogrammet på WWF har möjliggjorts tack vare testamente från en privatperson med syfte att stärka bevarandet av stora rovdjur i Sverige och internationellt. Av 15 ansökningar som kom in har sex beviljats medel från juni till årsskiftet 2025/2026.
Läs mer om pågående rovdjursprojekt: Svenska stora rovdjur - Världsnaturfonden WWF
För mer info, kontakta: Benny Gäfvert, senior rovdjursexpert WWF, mobil 070-518 11 71
Sara Nozkova, VD och medgrundare till FLOX Robotics, mobil 073-540 27 78
Ann Eklund, forskare på SLU, mobil 076-138 55 47
Fredrik Gustafsson, medgrundare till Qulinda, mobil 070 646 65 65
Jens Larsson, VD på Vildriket, mobil 070-995 44 00
Linn Svensson, forskare på SLU,(jobbar med vargvideo) tel 0581-69 73 39
Carlos Cardoso Palacios, forskare på SLU, (jobbar med DNA metoder) tel 0581–697344
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77, pressjour 08-546 575 00
Kontaktpersoner
