–Vi förlorar biologisk mångfald i en alarmerande takt. Bara hälften av världens koraller i varma vatten finns kvar och skogsområden stora som en fotbollsplan försvinner varannan sekund. Bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat med två tredjedelar globalt på mindre än 50 år. Men med en stark global handlingsplan som driver brådskande åtgärder kan naturen återhämta sig, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.
WWF menar att mötet i Montreal är sista chansen att säkra en ambitiös global plan för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030.
–Vi måste få till en ambitiös handlingsplan för de kommande tio åren. Det nuvarande utkastet är inte tillräckligt ambitiöst för att på allvar ta itu med naturkrisen. Det finns ett antal områden där det behövs mycket starkare insatser, säger Åsa Ranung, senior policyrådgivare i biologisk mångfald på WWF.
–Vi måste få till en ambitiös plan vid detta möte. Löser vi inte naturkrisen, utsätter vi oss för ökad risk för pandemier, och förvärrade klimatförändringar. Sårbarheten ökar för de redan fattiga och mest utsatta när det gäller mat- och vattenförsörjning, fortsätter Åsa Ranung.
Trots att ett växande antalvärldsledare åtagit sig att säkra ett ambitiöst globalt avtal så återstår många nyckelfrågor att lösa, bland annat att säkra de resurser som krävs för att genomföra det viktiga arbetet för biologisk mångfald. Omkring 700 miljarder US dollar beräknas behovet vara årligen för detta. WWF uppmanar alla länder att öka sin finansiering från alla källor - offentlig och privat finansiering, internationellt bistånd och nationell finansiering - och att styra offentliga och privata finansiella flöden till sådant som är bra för naturen. Det innebär även att skadliga subventioner måste styras om eller tas bort. Detta vill WWF få med i planen för global biologisk mångfald:
- Ett övergripande mål om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.
- Ett mål om att skydda 30 procent av världens land, vatten och hav till 2030 genom rättighetsbaserade tillvägagångssätt.
- Ett mål om att halvera det globala fotavtrycket från produktion och konsumtion till 2030.
- En strategi för resursmobilisering för att finansiera genomförandet av ramverket.
- En stark genomförandemekanism där insatserna utvärderas och skärps över tid, såsom i Parisavtalet, med indikatorer för att mäta framsteg.
- Ett rättighetsbaserat och inkluderande angreppssätt, som erkänner ledarskap, rättigheter och kunskap hos urfolk och lokalsamhällen, och en helhetssyn som gör det möjligt för alla delar av samhället att delta i genomförandet av avtalet.
- Ett rättighetsbaserat arbetssätt för naturbaserade och ekosystembaserade lösningar till förmån för både människa och natur.
Läs WWF Internationals huvudbudskap och förväntningar på COP15 (på engelska) här.
Läs om WWFs ståndpunkter inför COP 15 (på svenska) här.
FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) COP15 Syftet med konventionen om biologisk mångfald, som ursprungligen undertecknades av 150 världsledare vid Rio Earth Summit 1992, är att främja hållbar utveckling. Nu är 196 länder med i konventionen vars vision är att till 2050 uppnå en värld som "lever i harmoni med naturen".
Årets förhandlingar inleds i Montreal, Kanada den 3-5 december då ett förmöte ska äga rum med ländernas förhandlare. Själva mötet (COP15) håller på från den 7 till 19 december. Över 10 000 personer förväntas delta och 600 journalister hade ackrediterat sig för en vecka sedan.
Har du frågor, kontakta: Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, kontaktas via press Åsa Ranung, senior policyrådgivare biologisk mångfald asa.ranung@wwf.se, tel 070-6699 290 ( i Montreal 2-20 december)Lova Eveborn, WWF Sweden Youth, lova.eveborn@wwfswedenyouth.se, tel 073-5184842 ( i Montreal 2-20 december)Nina Schmieder, pressekreterare, nina.schmieder@wwf.se, tel 073-5862622
Kontaktpersoner
