Kinesiska myndigheter har i dagarna beslutat att ge myrkotten högsta skyddstatus i likhet med jättepandan. Det blir också förbjudet att använda arten som ingrediens i traditionell kinesisk medicin, vilket välkomnas av WWF. Besluten är efterlängtade. De är viktiga för att bekämpa den illegala handeln och samtidigt värna om människors hälsa, säger WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén.
Myrkotten är det enda däggdjur som har fjäll i stället för päls. Foto: Stephen Hogg /WWF Malaysia.
Myrkotten är ett av världens mest tjuvjagade och exploaterade däggdjur på de illegala djurmarknaderna. Förra året såldes cirka 195 000 myrkottar illegalt – och så mycket som en miljon myrkottar kan ha tagits av tjuvjägare de senaste tio åren.
Myrkottarnas fjäll är eftertraktade som ingrediens i kinesisk medicin och köttet ses som en delikatess, inte minst i Kina och Vietnam. I Asien har bestånden krympt med 80 procent de senaste 10 åren. Trots att arten globalt är skyddad har efterfrågan på den kinesiska myrkotten ökat.
Att den kinesiska myrkotten får högsta skyddsstatus i landet innebär satsningar på ökat skydd, övervakning och kontroll. Fler bevarandeåtgärder ska sättas in och lagefterlevnaden skärpas. Som ett första steg förbjuds användningen av arten i traditionell kinesisk medicin, TCM.
– Vi hoppas att det blir en viktig milstolpe för att minska handeln och efterfrågan på hotade arter. Värdet av levande myrkottar för ekosystemet är mycket högre än vad deras fjäll och kött säljs för, säger WWFs artexpert Mats Forslund.
Arten har kommit i strålkastarljuset de senaste månaderna efter misstankar om att myrkottar kan vara värddjur för covidsmitta, men det är ännu inte bekräftat. Efter coronapandemin har pressen ökat på Kina att vidta åtgärder mot den illegala arthandeln.
Fakta: Fyra arter myrkottar finns i Asien och fyra i Afrika och samtliga är hotade. Myrkotten är det enda däggdjur som bär fjäll i stället för päls. Skalet är ett skydd mot fiender och liksom igelkotten kan den rulla ihop sig till en boll. Maten består bland annat av myror och termiter. Med hjälp av sina kraftiga klor på frambenen kan myrkotten riva sönder bon och sträcka ut sin långa tunga för att få tag i insekter. När den är ihoprullad blir den ett lätt byte för tjuvjägare och kan enkelt läggas ner i en påse.
Myrkotten får nu liksom jättepandan maximalt skydd i Kinas naturskyddslag och är listad i appendix I hos CITES. Det betyder att internationell handel är totalförbjuden.
WWF, forskare och en rad andra aktörer kräver stopp för högriskmarknader för vilda djur: https://preventpandemics.org/
För frågor, kontakta WWFs naturvårdsexperter:
Allan Carlsson, 070-220 38 11, Louise Carlsson, 070-603 84 64, Ola Jennersten, 070-555 14 02 och Mats Forslund, 070-399 81 63
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77
