Nya IPCC-rapportens budskap är tydligt: vi måste agera nu för att snabbt minska utsläppen och stärka den biologiska mångfalden. Annars kan så många som 1 miljard människor påverkas av de höjda havsnivåerna redan år 2050. Att skydda den biologiska mångfalden och stärka motståndskraften i havens ekosystem, menar Världsnaturfonden WWF, är kraftfulla åtgärder för att motverka effekterna av klimatförändringarna.
Klimatförändringarna i Arktis ökar snabbt och avsmältningen från glaciärer och inlandsisar sker i allt högre takt. Foto: Elisabeth Kruger/WWF
FN:s klimatpanels (IPCC) nya rapport Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate (SROCC), som släppts i dag onsdag, handlar om hur klimatförändringarna påverkar haven och kryosfären. Kryosfärer är de miljöer som består av fruset vatten som glaciärer, is, snö och permafrost. Forskarna är eniga om att om inget drastiskt görs för att minska utsläppen av växthusgaser och stoppa artutrotningen riskerar vi mänsklighetens framtid.
Hela världen påverkas när haven värms upp och isblock och glaciärer smälter, vilket kommer leda till förhöjningar av havsnivåerna. Det kommer i sin tur påverka så många som 1 miljard människor redan år 2050. Risken är stor att detta kommer leda till stora flyktingströmmar.
– Vi kan ännu vända skutan, men det är bråttom. Ökande utsläpp och försämringar för den biologiska mångfalden kommer leda till minskad matproduktion, sämre tillgång till sötvatten, dränkta kustområden och värmeperioder med extrem hetta och annat extremväder, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF.
Med de klimatplaner som länderna hittills har föreslagit genom Parisavtalet är vi istället på väg mot en temperaturökning på minst tre grader vid seklets slut, så det är av yttersta vikt att dessa planer skärps när klimattoppmötet i New York ska följas upp nästa år. Enligt IPCC behöver vi på global nivå minska utsläppen till nära noll år 2050 om vi ska klara 1,5-gradersmålet.
Den globala uppvärmningen leder också till att stora skogsbränder inträffar allt oftare i exempelvis Amazonas, Indonesien, Ryssland och USA. Förutom faran för de livsmiljöer som förstörs och de människor som drabbas, bidrar bränderna till att utsläppen av växthusgaser ökar. Klimatförändringarna i Arktis sker nu 2,5 gånger snabbare än förra seklet.
–Arktis är extra känsligt, eftersom det finns mer kol lagrat i Arktis permafrost än allt kol i luften. Därför är det avgörande att den inte tinar och släpper ut mer växthusgaser. Denna rapport visar att avsmältningen från glaciärer och inlandsisar ökar och är nu den främsta orsaken till havsnivåhöjningen, säger Tom Arnbom, expert Arktis, hav och arter WWF.
I Arktis uppstår ett nytt hav när havsisen smälter bort i allt högre takt. Sjöfartsindustrin, yrkesfiskarna, gruvföretagen och olje-och gasindustrin har fått upp ögonen för möjligheten att exploatera i detta geopolitiskt känsliga område.
–Den ökande sjöfarten i Arktis medför att en bullermatta sätts igång, vilket påverkar beteendet hos sälar och valar som är beroende av ljud för att hitta partners och mat. Även risken för nästa stora oljeolycka ökar dramatiskt. Därför måste vi få stopp på exploateringen i Arktis snarast, fortsätter Tom Arnbom.
En annan negativ följd av klimatförändringarna är att korallreven hotas att slås ut redan till 2050, främst på grund av att havens temperaturer ökar. När korallreven försvinner riskerar vi att förlora stora fiskbestånd och mat för hundratals miljoner människor. Uppvärmningen medför också svårigheter för det kommersiella fisket då allt fler fiskarter flyttar från varmare vatten mot polerna.
WWF anser att Sveriges regering bör göra detta:
1.Öka takten i det nationella klimatarbetet och följ klimatlagen
Regeringen med stöd av riksdagen måste se till att Sverige levererar på de nationella klimatmålen och Parisavtalets mål. För att följa den nya Klimatlagen behöver det nu levereras en klimathandlingsplan med kraftfulla insatser särskilt inom transportsektorn.
2.Fortsätt bidra till anpassning och utsläppsminskningar i andra länder
Regeringen ska fortsätta bidra till klimatanpassning och utsläppsminskningar i andra länder, i synnerhet de fattigare länderna, genom samarbeten och internationell klimatfinansiering. Vi välkomnar därför att Sverige i veckan lanserat ett internationellt samarbete för den tunga industrins omställning och dubblerat sitt bidrag till FN:s gröna klimatfond.
3. Viktiga våtmarker måste återskapas
På så sätt kan klimatutsläppen minskas och samtidigt säkras grundvattnet, övergödningen minskar och den biologiska mångfalden gynnas. Cirka 20 % av de årliga svenska klimatutsläppen, lika mycket som utsläppen från all biltrafik i Sverige, kommer från dränerade våtmarker.
4.Driv en tuffare klimatpolitik
Sverige ska fortsätta ha en pådrivande roll för att EU ska sätta ett nettonoll-mål till 2050 och snabbt minska utsläppen genom en utfasning av fossila bränslen, satsning på förnybara energislag samt göra en kraftfull energieffektivisering.
5. Sverige bör ta täten inför nästa års globala miljöbeslut
Under 2020 har världens länder chansen att fatta viktiga beslut för naturen och klimatet. WWF vill se ett kraftfullt nytt ramverk för biologisk mångfald som beslutas inom FNs konvention för biologisk mångfald. WWF vill också se stärkta åtaganden i de uppdaterade klimatplanerna.
För frågor kontakta:
Tom Arnbom, expert Arktis, hav och arter WWF, tel 070-5544066
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel 073-5862622
