Världsunik svensk överenskommelse om nytt klimatmål

I dag presenterade Miljömålsberedningen en överenskommelse med förslag om ett nytt konsumtionsbaserat klimatmål för Sverige. WWF välkomnar detta världsunika mål som kan inspirera andra länder att ta efter.

Utsläppen från svenskarnas flygresor borde inte bortses av partierna, som de nu i praktiken gör, anser WWF. Foto: Getty Images – Det här är en världsunik överenskommelse om att ta ansvar för hela landets klimatpåverkan från konsumtionen. Detta kan leda till en större global diskussion om hur länder ska mäta och ta ansvar för sina utsläpp och förhoppningsvis kommer fler länder nu ta fram klimatmål för hela konsumtionen, säger Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik på Världsnaturfonden WWF. Miljömålsberedningen fick som uppgift att ta fram en strategi för hur Sveriges klimatpåverkan från konsumtionen ska minska. Det var under 2021 som förhandlingarna mellan de åtta riksdagspartierna inleddes. Idag är man i mål och Miljömålsberedningen föreslår nu att Sveriges globala klimatavtryck ska vara negativt senast år 2045. Det gäller såväl de utsläpp som sker inom Sverige gränser som de utsläpp som vår konsumtion leder till utomlands. Enligt förslaget från Miljömålsberedningen ska det nya konsumtionsbaserade målet kunna nås på två sätt. Huvudförslaget baseras på att Sverige och världens övriga länder ställer om och minskar utsläppen i nivå med vad som hittills lovats till Parisavtalet. I det fallet ska Sverige minska de konsumtionsbaserade utsläppen med 66 procent senast år 2045. Men beredningen preciserar samtidigt att Sverige ska sträva efter ett alternativt mål som är i linje med IPCCs 1,5-gradersmål. Det skulle innebära en ökad ambition i utsläppsminskningen till 77 procent senast år 2045. – Sverige måste såklart minska utsläppen i linje med IPCCs 1,5-gradermål och därför är det oroande att politikerna kommit överens om en huvudmålbana som har lägre ambition om hur mycket utsläppen ska minska, säger Madeleine van der Veer. För utsläppen som återstår från huvudmålet och den alternativa vägen kan utsläpp inom internationell klimatnytta räknas in till resterande del. Detta kan utgöras av så kallade negativa utsläpp, internationella klimatinvesteringar och klimatnytta från svensk export. – Beredningen föreslår att en kontrollstation ska ske redan 2027 för att utvärdera målet. Då förutsätter vi att politikerna står upp för 1,5-gradersmålet och väljer att skrota den mindre ambitiösa vägen, säger Madeleine van der Veer. Utöver ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen presenterar beredningen även två förslag om sektorsspecifika mål för flyg och sjöfart. De internationella resorna kommer inte heller fortsättningsvis att regleras av svenska klimatmål utan på internationell nivå. Däremot föreslås att bunkring av flygbränsle för internationellt flyg ska ingå i Sveriges territoriella utsläppsmål till 2045 och att inrikesflyget ska inkluderas i sektorsmålet för inrikes transporter. Inrikesflyget står för drygt en tiondel av utsläppen från svenskarnas flygresor. – Det är en rejäl besvikelse att partierna i beredningen inte enats om att ta ett helhetsansvar för svenskarnas totala flygande. Utsläppen från svenskarnas flygresor ligger i nivå med hela personbilstrafiken i Sverige och borde inte bortses av partierna, som de nu i praktiken gör, säger Madeleine van der Veer. För sjöfarten föreslås att 50 procent av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt till eller avgår från svensk hamn ska inkluderas i vårt territoriella utsläppsmål till 2045. Beredningen föreslår även att Statistiska centralbyrån ska få i uppdrag att utveckla statistiken kring utsläppen från svensk konsumtion samt att ta fram ett mått och metod för att räkna fram svenska produkters klimatnytta vid export. För offentlig sektor föreslås inget siffersatt mål utan beredningen beskriver enbart att utsläppen från upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än övriga samhället. FAKTA om konsumtionsbaserade utsläpp:  Ungefär hälften av utsläppen från svenskarnas konsumtion syns inte i Sveriges rapporterade utsläppsstatistik. Det har att göra med att nuvarande klimatmål enbart mäter de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Eftersom en stor andel av det vi konsumerar produceras i andra länder sker utsläppen även där. Det kan vara utsläpp från varor och tjänster som exempelvis kläder, internationella flygresor och importerade livsmedel. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för den svenska befolkningen är cirka 9 ton per person och år. FAKTA Miljömålsberedningen: Miljömålsberedningen inrättades av regeringen 2010. Syftet var att få var en politisk samsyn kring långsiktiga beslut inom de svåraste områdena i miljö- och klimatpolitiken. Ledamöter från åtta riksdagspartier ingår, men även sakkunniga och experter utsedda av regeringen. I oktober 2020 fick Miljömålsberedningen ett tilläggsuppdrag att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion. Har du frågor, kontakta:  Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik WWF och förordnad expert i beredningen, tel  070-2924412 Nina Schmieder, pressekreterare WWF, tel 073-5862622