Två arter av fjärilar har troligen dött ut i Sverige förra året. Det visar en ny lägesrapport från Naturvårdsverket och SLU Artdatabanken som släpptes 10 maj. De blomrika marker som fjärilar behöver har minskat dramatiskt de senaste 50 åren och kraftfulla åtgärder behövs. – Det är otroligt viktigt att vi vänder trenden genom ett miljöinriktat jordbruksstöd, säger WWFs jordbruksexpert Jenny Jewert.
Mnemosynefjäril på midsommarblomster (skogsnäva). Foto: Ola Jennersten/WWF.
Graciösa, spröda och vackra fjärilar hör sommaren till. Men var femte fjärilsart i Sverige är rödlistad och nästan en tredjedel av dagfjärilarna.
Tio dagfjärilsarter stöds med särskilda åtgärdsprogram (ÅGP). Deras livsmiljöer har försvunnit i snabb takt sedan 1950-talet och gräsmarkerna har vuxit igen. Bara en procent av ängarna och tio procent av naturbetesmarkerna finns kvar, enligt den nya lägesrapporten - Dagfjärilar som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper.
Veronikanätfjärilen och kronärtsblåvingen har inte setts till på två år och har troligtvis redan dött ut. Stora insatser på landskapsnivå krävs för att vända den negativa trenden.
– Nu är det bråttom om vi inte ska förlora ännu fler fjärilar och andra blombesökande insekter. Restaurering och skötsel av ängs- och naturbetesmarker är viktigast. Flexibla stöd behövs så att skötseln kan anpassas till de mest hotade arterna. Genom att så blommor runt åkrarna kan bönderna också erbjuda de vilda pollinatörerna mat och husrum i åkerlandskapet, säger Jenny Jewert jordbruksexpert på WWF.
WWF jobbar med att bevara mnemosynefjärilen i projekt Roslagshagar tillsammans med Upplandsstiftelsen och Naturbeteskött i Sverige som får stöd av KF Stockholm. Nordens Arks avelsanläggning för hotade djur är också medarbetare i projektet för att driva ett uppfödningsprogram för mnemosynefjäril och fetörtsblåvinge.
Riksdagen har beslutat att alla arter ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) är ett värdefullt verktyg för att rädda arter från utrotning, men det är kraftigt underfinansierat.
– WWF vill att av resurserna till åtgärdsprogrammen fördubblas. Det behövs också mer fokus på att följa upp genomförda åtgärder så att vi kan säkerställa att de får rätt effekt, säger Emelie Nilsson, sakkunnig svensk naturvårdspolicy på WWF.
– Även som privatperson kan man hjälpa fjärilar, bin och insekter genomatt bygga bihotell och plantera blom- och kryddväxter. Det är också bra att inte klippa gräsmattan så ofta och kanske till och med anlägga en blomsteräng om man har en stor tomt, säger Ola Jennersten, senior WWF-expert på biologisk mångfald.
I Sverige finns drygt 2 800 arter av fjärilar . Tio dagfjärilsarter har åtgärdsprogram: Alkonblåvinge, asknätfjäril, dårgräsfjäril, fetörtsblåvinge, kronärtsblåvinge, mnemosynefjäril, svartfläckig blåvinge, veronikanätfjäril, violett guldvinge och väddnätfjäril.
Fakta: Just nu förhandlas EUs gemensamma jordbrukspolitik och en ny svensk plan ska beslutas i år. WWFs krav är:
- Höjd ersättning för skötsel av naturbetesmarker och slåtterängar ( bland annat för att odla nektar - och pollenrika ”blomremsor” runt åkrar). Cirka 900 miljoner kronor behöver tillföras denna budgetpost
- Kraftfull satsning på restaurering av blomrika gräsmarker och skogsbryn
- Generöst investeringsstöd för djurstallar för att stötta naturbetesböndernas långsiktiga överlevnad och konkurrenskraft
- Inför en ny miljöersättning för ängsvallar – det är åkrar som inte plöjts och gödslats på länge och som börjar bli blomrika och värdefulla för biologisk mångfald
- Inför en miljöersättning för att stödja hållbarhetscertifieringar som IP Sigill Naturbeteskött – det garanterar att köttet kommer från djur som fått beta artrika naturbetesmarker
- Stöd ekologisk produktion och uppmuntra precisionsodlingstekniker som minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel
Lägesrapporten från Naturvårdsverket och SLU Artdatabanken https://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Tva-arter-av-dagfjarilar-kan-ha-forsvunnit-fran-Sverige/
För frågor, kontakta:
Jenny Jewert, jordbruksexpert WWF, 073-642 32 02
Emelie Nilsson, sakkunnig svensk naturvårdspolicy WWF, 0763-147 958
Ola Jennersten, senior naturvårdsexpert, 070-555 14 02
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77
