Sverige har inte gjort hemläxan till FN-mötet om biologisk mångfald

– Det är hög tid för Sverige att fullfölja sina åtaganden och skydda mer natur. Vi måste även återskapa mer natur, det vill säga restaurera enligt nya EU-lagen. Människan behöver naturen på så många sätt – för att trygga livsmedelsproduktion, klimatanpassa våra samhällen, förbättra folkhälsan och säkra andra viktiga ekosystemtjänster, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF. Nu har två år gått sedan Montreal-mötet och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari ska återigen åka på FN-möte (Convention on Biological Diversity CBD), denna gång i Cali i Colombia. Hon deltar under den andra veckan, i slutet av oktober, då många av världens miljöministrar kommer att vara där. Men hon har inte med sig någon nationell handlingsplan för Sverige. Trots att den skulle varit inlämnad innan mötet. När hon deltog i förra FN-mötet i Montreal för två år sedan, var hon med och klubbade det nya ramverket. Det var slutet på fyra år av tuffa förhandlingar som ledde till det så kallade Kunming-Montreal ramverket som antogs av 196 länder, med målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. – Mötet i Colombia måste visa på politiskt ledarskap för att påskynda arbetet och se till att alla länder uppfyller sina åtaganden. Annars når vi ingenstans. En välmående natur är kritisk för vår framtid. Det finns ingen tid att spilla – det är endast sex år kvar till 2030! säger Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald på WWF. Årets möte i Colombia är det första mötet efter att det nya ramverket kom på plats och ett kritiskt tillfälle att sätta ljuset på genomförandet. En central fråga är att säkra finansiering för att möjliggöra genomförande, inte minst till utvecklingsländer. För att säkerställa uppföljning av att de uppsatta målen nås ska man även färdigställa en uppföljningsmekanism som beskriver hur länder bör följa upp och återrapportera det nationella genomförandet. Det globala ramverket som antogs i Montreal innehåller fyra tillståndsmål som ska uppnås till 2050 och 23 åtgärdsmål som ska nås till 2030. Ett av målen handlar om att skydda 30 procent av världens land, vatten och hav till 2030. Det finns även mål med krav på åtgärder för att bevara arter och stoppa artutrotningen. Ett annat handlar om att 30 procent av alla skadade ekosystem ska restaureras. Målen vänder sig också till de olika ekonomiska sektorerna, efterlyser ett hållbart nyttjande av naturresurser och uppmanar till en hållbar produktion och konsumtion. Planen inkluderar även mål om att öka de ekonomiska resurserna för naturen och att de rika länderna ska stötta utvecklingsländerna med resurser för att bevara den biologiska mångfalden, liksom åtaganden om att stoppa eller styra om subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden. Det finns även mål om att säkerställa jämställdhet vid genomförandet, tydliga formuleringar kring mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter, och om att säkra fullt och effektivt deltagande i genomförandet. FAKTA: Vad är CBD? Konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) är en av tre Rio-konventioner som beslutades på FN:s konferens om miljö och utveckling, Earth Summit, i Rio de Janeiro, Brasilien 1992. De andra två Rio-konventionerna är FN:s konventioner om klimatförändring (UNFCCC) och bekämpning av ökenspridning (UNCCD). Konventionen om biologisk mångfald har tre övergripande mål:

• att den biologiska mångfalden ska bevaras,
• används på ett hållbart sätt,
• och att vinster av användning av genetiska resurser fördelas rättvist.

Alla länder som har undertecknat och ratificerat konventionen, idag 196, har åtagit sig att arbeta för att uppnå konventionens mål. COP står för Conference of the Parties (partsmöte) och siffran står helt enkelt för antalet gånger parterna till konvention har samlats. Läs mer om COP16:WWF’s key expectations for COP16 i rapporten Changing course to halt and reverse biodiversity loss by 2030WWF COP16 webbsida Har du frågor, kontakta: Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald WWF, asa.ranung@wwf.se, tel 0706-699290 Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel 073-5862622 Vill du intervjua WWFs generalsekreterare Gustaf Lind eller Ankin Ljungman, policyrådgivare för WWF Int. som är på plats på COP 16 i Colombia, kontakta Nina Schmieder.