Gå till huvudinnehållet

Pressmeddelande|11 mar, 2021|Pressmaterial

Skyddade områden i Afrika och Asien hårdast drabbade av pandemin

Covid-19 pandemin har satt djupa spår i både naturen och ekonomin. Det visar den största sammanställningen hittills av pandemins effekter i nationalparker och andra skyddade områden. Värst drabbade är länder i Afrika och Asien. I Afrika har vartannat skyddat område och i Asien vart fjärde påverkats kraftigt av minskade turistinkomster, färre parkvakter  och ökad risk för tjuvjakt.

Pandemin har drabbat nationalparker och skyddade områden hårt - i Asien har vart fjärde reservat fått dra ned på sin verksamhet och många parkvakter har förlorat jobbet eller fått lönen försenad. Bilden är tagen i thailändska Kuiburiparken före pandemin. Foto: Lee Poston/WWF.

Det visar Internationella naturvårdsunionens tidskrift PARKS, vars specialnummer om pandemin gjorts med bidrag från en rad forskare och organisationer, bland annat WWF.

–Det är bara genom att investera i ökat skydd för naturen som vi kan återhämta oss från pandemin och undvika framtida hälso- och naturkrisen, säger Bruno Oberle, generalsekreterare på IUCN.

Vartannat skyddat område i Afrika - och vart fjärde i Asien - har varit tvingad att minska sin verksamhet kraftigt, visar forskarnas kartläggning i PARKS.

– Parkerna har fått dra ner på parkvakter, patrullering, utbildning och samarbete med lokalbefolkningen. I Asien har vart fjärde skyddat område varit tvungen att dra ner på sin verksamhet medan läget varit bättre i Nordamerika, Europa och Oceanien, säger Louise Carlsson, naturvårdsexpert på WWF Sverige.

Pandemin har också lett till att många förlorat jobbet eller fått lönen försenad. Var fjärde parkvakt har fått sin lön sänkt eller utbetalningen kraftigt försenad, visar en undersökning bland parkvakter i 60 länder. Var femte anställd i parkerna förlorade sitt jobb på grund av covid-19-relaterade budgetnedskärningar i länderna. Parkvakter i Centralamerika, Karibien, Sydamerika, Afrika och Asien har drabbats hårdare än kollegerna i Europa, Nordamerika och Oceanien.

Forskarna i PARKS har också granskat regeringarnas återhämtningspaket som i en del fall varit positiva för naturen men negativa i de flesta fall. Åtta EU-länder skalade upp sitt stöd till skyddade områden (Protected and Conserved Areas (PCAs), förnybara satsningar och cirkulär ekonomi. Kenya, Japan, Pakistan och Nya Zeeland har gjort miljö-och naturinvesteringar medan 17 länder bibehållit eller ökat sitt stöd. 22 länder har dragit tillbaka stöd för att i stället satsa på vägbyggen och olja-och gasutvinning i skyddade områden.

I en WWF-rapport från 2020 ”Covid-19: Urgent call to protect people and nature”, säger WWF att flera miljöfaktorer troligen ligger bakom uppkomsten av zoonotiska sjukdomar som smittar från vilda djur till människor. Det handlar om handel och konsumtion av vilda djur, förändrad markanvändning, avskogning och expansion av jordbruket och en ohållbar livsmedelshantering.

Det är samma faktorer som driver på förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar.

– Vi måste se kopplingarna mellan förstörelsen av naturen och människors hälsa, annars kommer vi snart att se nästa pandemi. Handeln med högriskdjurmarknader och konsumtionen av vilda djur och växter måste bromsas, avskogningen och omvandlingen av mark stoppas och matproduktionen hanteras på ett hållbart sätt. Vetenskapen är tydlig. Vi måste arbeta med naturen. Ett ohållbart utnyttjande av naturen har blivit en enorm risk för oss alla, säger Peter Westman, t f generalsekreterare för WWF Sverige.

Kostnaderna för att förhindra framtida pandemier genom att undvika avskogning och reglera handeln med vilda djur är en bråkdel av de uppskattade ekonomiska skadorna som en pandemi orsakar.

Fakta: Specialutgåvan av tidskriften PARKS innehåller elva vetenskapligt granskade artiklar samt texter från ca 15o författare och inlägg från IUCNs generalsekreterare Bruno Oberle, fd president i Colombia och mottagare av Nobels Fredspris, Juan Manuel Santos, fd president på Irland, Mary Robinson, FNs tidigare högkommissionär för mänskliga rättigheter, Sir Richard Roberts, biokemist och vinnare av Nobelpriset i medicin, Elizabeth Mrema, verkställande sekreterare för FN-konventionen om biologisk mångfald och Carlos Manuel Rodríguez VD och ordförande för Global Environment Facility, GEF.

Artiklarna i PARKS finns här: https://parksjournal.com/

Läs WWFs tidigare rapport här: https://www.wwf.se/dokument/covid-19-urgent-call-to-protect-people-and-nature/

För frågor, kontakta:

Louise Carlsson, biolog och naturvårdsexpert WWF, 070-603 84 64

Allan Carlson, Afrikaexpert WWF, 070-220 38 11

Peter Westman, tf generalsekreterare WWF, 076-837 80 59

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10

Dela gärna:

Vår planet behöver dig

Tillsammans är vi världens chans!

Bli månadsgivare

Genom din månadsgåva kan vi genomföra viktiga naturvårdsprojekt som främjar den biologiska mångfalden och arbeta för klimatet. Så att vi kan fortsätta njuta av vår fantastiska natur även i framtiden.

Stöd oss

Nödläge i Amazonas - Ge en gåva

Din gåva går till projekt för att först och främst få stopp på bränderna, där WWF ger stöd och hjälp till brandbekämpning och utrustning.


Stöd det akuta arbetet

Bli WWF-vän

Som WWF Vän bidrar du som stödjande medlem till naturvårdsarbetet, där pengarna kommer till stor nytta.

Bli WWF-vän

Senast ändrad 27/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se