Många torskfisken fortsätter att ha rött ljus i Fiskguiden 2021. Makrillen och skarpsillen mår däremot bättre och hamnar på grönt ljus. För strömmingen i Östersjön har läget försämrats. Många tonfiskarter och amerikansk hummer får rött ljus. Det avslöjar WWFs årliga konsumentguide för fisk och skaldjur som släpps idag.
Skarpsillen från Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön får grönt ljus i Fiskguiden. Foto: Shutterstock iSS Photographer.
– Vi ser både mörka moln och ljus vid horisonten när det gäller hur haven och fisken mår. Överfiske och bristande kontroll är fortfarande problem både i våra närmaste hav och globalt. Om vi ska få hållbart fångad fisk på tallriken behövs effektivare kontrollinsatser. Positivt i årets guide är att det går att hitta gröna eller miljömärkta alternativ för åtta av tio arter, säger WWFs tillförordnade generalsekreterare Peter Westman.
Bättre läge för makrill och skarpsill – sämre för östersjöströmmingen
Årets guide omfattar 89 arter som finns på den svenska marknaden. Några av nyheterna är att makrillen i Nordostatlanten mår bättre liksom skarpsillen i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Fler individer av dessa två arter når lekmogen ålder. Bägge får grönt ljus. Till de positiva nyheterna hör också att sardiner som fiskas med ringnot (stora nät som dras åt) i Biscayabukten går från gult till grönt ljus.
Läget har förvärrats för strömming och sill som fiskas med garn eller flyttrål i centrala Östersjön. Den går från grönt till gult ljus eftersom fisketrycket är högt och det är osäkert hur strömmingsfisket påverkar torskens återhämtning. Andelen lek- och könsmogen strömming ligger under gränsvärdet och många larm har kommit senaste tiden om ”slipssillar”, dvs alltför magra fiskar.
Torsken är fortsatt ett sorgebarn. Bestånden i Östersjön och Nordostatlanten har rött ljus medan Barentshavtorsken ligger på gult. Ett nytt fiske som är med i årets guide är handlinefångad torsk utanför Färöarna som hamnar på gult ljus. Det finns MSC-märkt torsk från Barents hav och Norska havet som får grönt ljus.
Rött ljus för atlantisk skipjack – och amerikansk hummer
Tonfisken skipjack, som finns i burktonfisk – mår sämre i flera havsområden. Tidigare har skipjack från Stilla havet och Indiska Oceanen legat på rött ljus i fiskguiden och samma negativa trend gäller nu för skipjack i Atlanten. När den fiskas med så kallad ringnot eller snörpvad (stora nät som dras åt), går den från gult till rött ljus. Det finns dock en del tonfiskbestånd fiskade med spö eller handlina som har grönt ljus. Gulfenad tonfisk fiskad med ringnot i västra och centrala Stilla havet får rött ljus. Det finns även MSC-certifierad tonfisk.
En försämring har också skett med burfångad hummer från USA och Kanada, som är vanlig i svenska fiskdiskar. Den går från grönt till rött ljus på grund av bifångst av den akut hotade valen, nordkaparen i hummerfisket. Det finns bara cirka 356 nordkapare kvar globalt och beståndet har inte återhämtat sig efter skyddsåtgärder, så läget är allvarligt.
Undvik ål, haj och rocka
Arter som alla ligger på rött ljus och bör undvikas helt är ål, haj (pigghaj), vitling, rocka och röd snapper, eftersom de saknar gröna eller gula alternativ i guiden.
– Kraven växer på ett hållbart och ansvarsfullt fiske med ökad spårbarhet från hav till tallrik. Livsmedelskedjorna, inköpare och restauranger kan bidra genom att välja bort arter med rött ljus och öka andelen fisk med grönt ljus, säger Inger Melander, WWFs expert på fiske och marknad.
Fakta: Svenskarna äter cirka 14 kilo sjömat per person och år, vilket motsvarar 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax, sill, torsk och räkor står för den största delen av konsumtionen och laxen är mest populär. Andra vanliga arter är alaska pollock, makrill, gråsej, regnbåge och tonfisk.
FAKTA
Länk till Fiskguiden: fiskguiden.wwf.se
Frågor och svar om Fiskguiden här.
Fiskguiden, WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur finns som app och digitalt på webben: fiskguiden.wwf.se Den gavs ut första gången 2002 (tryckt version). Guiden hjälper konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra hållbara val av sjömat. Den är en del av WWFs arbete för att värna hållbara marina ekosystem och stoppa utfiskningen av haven. Den har spritts till miljontals människor.
WWF granskar arterna efter tre kriterier: Hur bestånden mår, om förvaltningen och kontrollen är effektiv och fiskets påverkan på ekosystemet (fiskeredskap och bifångster). För odlade arter bedöms var fodret kommer ifrån, hur odlingen sker och miljöpåverkan från den. Fiskguiden granskar inte faktorer som klimat, miljögifter eller andra utsläpp. Rekommendationer sker med trafikljusen grönt (bra val), gult (var försiktig) och rött (låt bli). WWFs råd bygger på offentligt publicerade vetenskapliga underlag.
För kostråd, läs mer på Livsmedelsverkets sajt.
WWF rekommenderar produkter märkta med MSC (Marine Stewardship Council), ASC (Aquaculture Stewardship Council) eller Krav
För frågor, kontakta:
Inger Melander, expert fiske och marknad WWF, 073-518 24 18, inger.melander@wwf.se
(Inger Näslund, senior havs-och fiskexpert, WWF, 070-105 30 57, inger.naslund@wwf.se)
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77, marie.vonzeipel@wwf.se
