Projektet ”Havsfåglar i Östersjön” har för tredje året i rad installerat kameror på klipphyllan vid Stora Karlsö väster om Gotland. Allmänheten kan från och med den 3 juni följa sillgrissleungarna från ägget till första flygturen och rapportera vad de ser via Världsnaturfonden WWFs hemsida
Sillgrisslor på fågelhyllan vid Stora Karlsö, Gotland. Foto: Aron Hejdström
Livekamerorna rullar mellan den 3 juni till den 10 juli, då allmänheten kan följa hur fåglarna ruvar och föder upp sina ungar. Att som privatperson rapportera in sina observationer genom så kallad medborgarforskning kan bidra till ökad kunskap om sillgrisslornas liv. När ungarna är cirka tre veckor gamla hoppar de från de trettio meter höga klipporna till sina pappor som väntar i havet. Honan stannar kvar vid häckningsplatsen cirka en vecka efteråt. Fåglarna, som kan bli över 45 år gamla, lever i par och återkommer hit år efter år för att häcka.
– Vi vill lära oss mer om hur sillgrisslorna hjälps åt med häckningsbestyren som parningar, ruvning av ägget och matning av ungen. Förhoppningsvis vill den intresserade allmänheten fortsätta hålla utkik och rapportera in vad de ser. Forskarna kan sedan ingående analysera observationerna med hjälp av artificiell intelligens och följa fåglarna på individnivå, säger Olof Olsson, forskare på Stockholms universitet.
Tidigare års filmning har visat att ruvande fåglar ibland drabbats av värmestress. Den 27 juni 2020 var temperaturen stundtals över 46 grader, vilket ledde till att en unge dog av värmeslag. En annan upptäckt är att fåglarna fortsatte att para sig under ruvningen, vilket kan tyda på att en del individer är otrogna.
Havsfågelkolonin på Stora Karlsö är Sveriges största med cirka 20 000 par sillgrisslor och över 12 000 par tordmular. Sillgrisslorna har tredubblats i antal sedan 1990-talet. För 20–30 år sedan var läget sämre då många fåglar drunknade som bifångst i fisket och miljögifter påverkade fortplantningen.
– Efter att miljögifter och oljeutsläpp minskat och förbud mot drivgarn införts har utvecklingen varit positiv. Det finns fortfarande tillräckligt med skarpsill, som är sillgrisslornas huvudföda. Fåglarnas födosöksområde är inte skyddat även om själva häckningsplatsen är naturreservat. Så fler skyddade havsområden skulle behövas för att säkra havsfåglarnas behov, säger Inger Näslund, havsexpert på WWF.
Under pandemin förra sommaren var Stora Karlsö stängd för turister som vanligtvis besöker ön. Unga havsörnar vågade då närma sig ön och kunde ses cirklande över fågelkolonierna. Sillgrisslorna stördes av örnarna och drog ibland med sig ägg över klippkanten när de skulle fly.
– Det ska bli spännande att se vad som händer i sommar när turisterna är tillbaka. Livesändningarna ger oss intressanta inblickar på detaljnivå. Genom att studera havsfåglarna kan vi snabbt se om något förändras i sillgrisslornas liv och Östersjöns miljö, säger Jonas Hentati Sundberg, forskare vid SLU Aqua.
Titta på livesändningen här och rapportera in vad du ser:
Fakta: ”Havsfåglar i Östersjön” är ett forskningsprojekt som sedan 1997 drivs av Stockholms universitet (SU) i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med stöd av WWF. Projektet forskar på sillgrissla, tordmule och silltrut. Resultaten används för att få beslutsfattare att stärka skyddet för fåglar och andra djur i Östersjön. Fågelhyllan och kamerorna har finansierats av WWF.
För frågor, kontakta:
Inger Näslund, havsexpert WWF, 070-105 30 57, inger.naslund@wwf.se
Olof Olsson, forskare vid Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet, mobil: 070-675 45 09, olof.olsson@su.se
Jonas Hentati Sundberg, forskare vid SLU Aqua, 073 – 938 79 69 jonas.sundberg@slu.se
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77
