– Vi ser nu återigen att det fiske som bedrivs inte är hållbart. Och tyvärr är både makrillen och den norska vårlekande sillen utsatta för alltför hårt fisketryck. Nu hamnar dessa på samma lista av överexploaterade arter som bland annat torsken och strömmingen i Östersjön, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.
Det röda ljuset, vilket betyder låt bli, omfattar all makrill (Scomber scombrus) som är fiskad i Nordostatlanten. En fisk som är vanlig både som färsk matfisk och i konserver med tomatsås. Tidigare har makrillen varit ett okej alternativ, men nu mår beståndet så pass dåligt att fisket bedöms ohållbart oavsett fiskemetod.
Avsaknaden av en överenskommelse mellan kuststaterna har resulterat i att fångsterna av makrill har överskridit de vetenskapliga råden med i genomsnitt 41 procent årligen sedan 2010, vilket har resulterat i att beståndet är i fara.
Även den norska vårlekande sillen (Clupea harengus) som är fiskad i Nordostatlanten, med samtliga redskap, hamnar på rött ljus från tidigare gult.
Den norska vårlekande sillen är den sill som nästan uteslutande används i alla former av inlagd sill och matjessill, och är den sill som konsumeras mest i Sverige. Här har fisket överstigit de vetenskapliga råden sedan 2013.
– Det är otroligt sorgligt att vi inte drar lärdom av detta utan låter kortsiktiga ekonomiska intressen styra hur fisket förvaltas, säger Inger Melander.
Den norska vårlekande sillen har kollapsat tidigare, under 1970-talet. Det tog flera årtionden innan den kom tillbaka.
Det finns dock mer hållbara alternativ. I stället för makrill kan man bland annat använda taggmakrill (Trachurus trachurus), även kallad makrillsstör, som fångas i Nordostatlanten och ligger på grönt ljus.
Enligt Fiskguiden är sillen i vatten runt Island och nordvästra Atlanten utanför Kanada bra alternativ till den norska vårlekande sillen.
– Vi måste tänka på att fisk inte bara är mat, utan har en nyckelroll i haven. Under ytan hittar vi ett invecklat nätverk där varje art och livsmiljö har sin unika roll och funktion som tillsammans bevarar balansen. Vi äger inte fiskarna i haven, men kan däremot nyttja dem. Men då måste vi göra det på ett ansvarsfullt, respektfullt och hållbart sätt, säger Inger Melander.
Fiskguiden ges ut en gång per år, men utöver det görs uppdateringar minst två gånger per år. Det röda ljuset för makrill och norsk sill ändrades vid senaste uppdateringen i april.
Fakta: WWF Fiskguiden
- I Fiskguiden sker bedömningen med ett trafikljussystem – grönt (bra val), gult (undvik - ät max 3-4 gånger per år), rött (låt bli).
- WWF Fiskguiden har kommit ut sedan 2002 och har bidragit till att göra handeln med fisk och skaldjur mer hållbar.
- I Sverige äter man cirka 12 kilo fisk och skaldjur per person och år. Lax, sill, torsk och räkor är de vanligaste arterna.
- Hållbarhetskriterierna som ligger till grund för bedömningarna är: Fiskets påverkan på beståndet och ekosystemet och förvaltningens effektivitet. För odlade arter granskas också nyttjandet av naturresurser, ekosystempåverkan och social påverkan.
Fakta: WWFs råd om makrill (Scomber scombrus)
Låt bli:
- Lin och spöfiske, notar/skotska snurrevadar, nät/garn, ringnot, trål/pelagisk trål. Nordostatlanten.
- Trål/pelagisk trål. Nordvästatlanten.
Fakta: WWFs råd om strömming och sill (Clupea harengus)
Bra val:
- Ringnot, trål/pelagisk trål. Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, östra Engelska kanalens östra del (höstlekande sill).
- Trål/pelagisk trål. Island, Islandssockeln.
- Ringnot. Nordvästatlanten (västra Newfoundland; Kanada).
- Trål/pelagisk trål. Irländska sjön.
- Tinor/fällor, trål/pelagisk trål. Rigabukten (Östersjön).
Låt bli:
- Ringnot, trål/pelagisk trål. Barents hav, Norska havet, Nordsjöns norra del, Islands och Färöarnas socklar, Grönländska sjön (norsk vårlekande sill).
- Nät/garn, trål/pelagisk trål. Skagerrak, Kattegatt, Bälthavet, Öresund, Arkonahavet (vårlekande sill).
- Trål/pelagisk trål. Irländska sjön, Keltiska sjön, farvattnen sydväst om Irland
- Oavsett fångstmetod. Östersjön (se undantag på grönt ljus)
För mer information, besök wwf.se/fiskguiden
Kontaktpersoner
