Idag har FNs klimatpanel IPCC släppt en ny rapport om hur världen kan bromsa klimatutsläppen. Budskapet är kristallklart – läget är akut, gapet för att ligga i linje med 1,5 gradersmålet växer och utsläppen ökar globalt. Drastiska utsläppsminskningar krävs. Länder som Sverige behöver gå före och sätta konkreta utsläppsbudgetar, säger WWF.
Priset på sol, vind och batterilagring har minskat kraftigt de senaste åren. Foto: Shutterstock/WWF
–Rapporten visar att lösningar finns i alla sektorer. En ekonomi med låga koldioxidutsläpp kan också skapa fler jobb totalt sett. Priset för exempelvis sol, vind och batterier har minskat med upp till 85 procent. Det är inte brist på lösningar, så omställningen behöver verkligen skalas upp och snabbas på. Inför valet driver vi kravet på en utsläppsbudget i Sverige. Att rädda klimatet handlar till stor del om politisk vilja, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.
Under de senaste veckorna har forskare och beslutsfattare försökt enas om en slutversion av IPCC-rapporten ”Att begränsa klimatförändringen” om hur världen kan förhindra att temperaturökningen överstiger 1,5 grader. Forskarna har granskat vad som påverkar utsläppen och tekniska och ekonomiska styrmedel – liksom hur utsläppsminskningar kan gå hand i hand med klimatanpassning och hållbar utveckling.
Politiska beslut och styrmedel spelar en stor roll för utsläppen i specifika länder och sektorer, visar IPCC-rapporten. Den lyfter åter städernas viktiga roll och ger nytt fokus åt förändrad efterfrågan, beteenden, teknikanvändning och planering av infrastruktur.
– Vi måste få till att länder sätter konkreta utsläppsbudgetar och inte enbart år när utsläppen ska vara nere på noll. Det som spelar roll är hur mycket växthusgaser som samlas i atmosfären och med IPCCs underlag vet vi hur mycket vi har råd att släppa ut, säger Gustaf Lind.
Nytt är att innovationer pekas ut som en viktig del av lösningen. De behöver snabbt skalas upp för att klara ambitiösa mål och handlingsplaner som regeringar, företag och städer i snabb takt måste utveckla och genomföra. Kollektivtrafik och elektrifiering kan spela stor roll när det gäller transportsektorn – liksom kretslopp, energieffektivisering och fossilfria processer inom industrin.
– De nya lösningarna kräver mera mod, mobilisering och lösningsorientering från alla - och det tror jag vi har. På WWF ökar vi nu takten att aktivera klimatinnovationer som städer och företag behöver. När det gäller kolinlagring är naturens egna system oslagbara, därför behöver vi till exempel skydda och restaurera våtmarker, säger Örjan Jansson, global programledare för klimatinnovationer på WWF.
Fakta från rapporten: Växthusgasutsläppen under 2010 till 2019 var de högsta någonsin för något årtionde under mänsklighetens historia.
Utsläppen fortsätter att öka främst på grund av att världens energisystem baseras på fossila källor och utsläpp från förstörda ekosystem.
Rapporten visar på valmöjligheter som kan ta oss mot lägre utsläpp, färre klimateffekter och mer hållbar utveckling. Klimatlösningarna behöver snabbt skalas upp.
Kostnaderna för förnybar energi har sjunkit kraftigt. Klimatlösningar som sol- och vindkraft, elfordon och batterilagring har utvecklats snabbt - men mer behöver göras för att fasa ut kol, olja och gas.
Rapporten bekräftar att skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjligheter genom att suga upp och låsa in koldioxid från atmosfären.
FN:s klimatrapporter: FNs klimatpanel IPCC gör vart sjätte-sjunde år ut en stor kunskapsutvärdering med flera delrapporter. Den 4 april 2022 kom den tredje av fyra delrapporter ut (WGIII) i den sjätte utvärderingsrundan. (AR6). Tidigare rapporter har lagts fram 1990, 1996, 2001, 2007, 2014 och 2021 - 2022. De utgör underlag för FNs klimatförhandlingar.
Forskarna har slagit fast att åtgärder har mindre chans att lyckas om temperaturen överstiger 1,5 grader, eftersom skadorna förvärras. Mellan 3,3 och 3,6 miljarder människor lever i mycket sårbara områden. Gapet ökar mellan klimatförändringarna och vad länderna gör. Sveriges mål är att bli klimatneutralt till 2045 och EU till 2050.
Sveriges politiker behöver:
• Sätta en nationell utsläppsbudget för Sverige i linje med 1,5 grader
• Ta fram fler förslag på åtgärder som leder till att Sverige, som ett av de rika länderna i världen, går före och visar att en hållbar och rättvis omställningen är möjlig.
• Driva högre klimatambitioner för EU och se till att vi bidrar med finansiering och resurser till de fattigaste ländernas omställning och anpassning
Läs mer här: https://www.wwf.se/val-2022-klimatpolitik-och-utslappsbudget/
För frågor, kontakta: Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, 073-52 53 571, Örjan Jansson, expert klimatinnovationer WWF, 076-166 24 34, Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik WWF, 070-292 44 12, Marie von Zeipel, senior pressekretare WWF, 070-629 10 77
