— Vi strävar efter att öka förståelsen för hur sillgrisslor interagerar med varandra och sin omgivning. Medborgarforskningen innebär att allmänheten kan fortsätta följa de fascinerande fågelföräldrarna och deras ungar samtidigt som de bidrar till betydelsefull forskning, säger Mathilda Karlsson, sakkunnig Östersjön, WWF Sverige.
Genom att följa WWFs livesändning som pågår fram till mitten av juli kan du bland annat se sillgrisslornas dramatiska första veckor. Fåglarna lägger alltså sitt enda ägg på smala klipphyllor. När ungarna är ungefär tre veckor gamla och väger omkring 250 gram är det dags för dem att lämna boet. Trots att de inte kan flyga.
Eftersom de ännu inte har fullt utvecklade vingar hoppar sillgrisslorna från sina häckningsplatser rakt ner på stranden, ibland från 40 meters höjd. Tack vare deras mjuka skelett och extra fett på magen klarar fågelungarna fallet utan större problem. I vattnet väntar pappasillgrissla för att ta emot sin unge. Därefter simmar de tillsammans ut i havet. Mammasillgrissla stannar kvar och bevakar sitt revir några dagar, efter ett år återvänder hon nämligen till samma klipphylla.
— Sillgrisslorna är enormt intressanta fåglar som bär på många historier. De har ständigt överraskat oss på olika sätt så det är jättekul om folk verkligen vill vara med och spana. Observationerna från medborgarforskare har tidigare hjälpt oss att få syn på flera saker, till exempel hur fåglarna reagerar på värme, säger Jonas Hentati-Sundberg, forskare på SLU - Sveriges lantbruksuniversitet.
Innan sillgrisslan simmar ut i havet blir den ringmärkt. Det är ett sätt att hålla koll på vilka fåglar som kommer tillbaka till Stora Karlsö. Ringen fungerar som en ID-märkning och gör att människor kan dokumentera om sillgrisslan hittas någon annanstans. Forskningsinstitut kan då rapportera sinsemellan hur sillgrisslorna rör sig. Sommaren 2023 hittades en ringmärkt sillgrissla som visade sig vara över 48 år gammal!
— Det gäller att ha tålamod, lite som när man tittar på älgvandringen. För att se när ungarna hoppar ska du titta på kvällen i slutet av juni och början av juli. Ungarna kan ju inte flyga utan de ramlar ner på stenstranden, säger Mathilda Karlsson, sakkunnig Östersjön, WWF Sverige.
Som medborgarforskare kan du följa sillgrisslorna från att äggen läggs tills de hoppar från sin klipphylla. Framför allt kan du hålla utkik efter fem händelser.
-
När läggs det ett ägg?
-
När kläcks äggen?
-
När matas ungarna med fisk?
-
När hoppar ungarna?
-
Andra intressanta beteenden hos fåglarna?
Från mitten av maj till mitten av juli kan du följa fåglarna. I projektet, som är i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)och Stockholm Resilience Centre (Stockholms universitet), ingår över 70 kameror. En av dessa kan följas på WWFs hemsida. Syftet med forskningen är att dokumentera hur sillgrisslorna mår och hur de påverkas av klimatförändringar och förändrade fiskbestånd.
FAKTA Så går medborgarforskningen till
Gå in på WWFs livesändning wwf.se/live så kommer du att kunna bidra som medborgarforskare. Du rapporterar på hemsidan vad du ser och när. Till exempel en sillgrissleunge som hoppar och vilken tidpunkt. Du väljer själv vilken kamera du vill se.
FAKTA Om projektet
Forskningsprojektet kallas “Havsfåglar i Östersjön” och har drivits av Stockholms universitet och SLU med stöd från WWF sedan 1997. Resultaten används för att övertyga beslutsfattare att stärka skyddet för fåglar och andra djur i havsområdet, finansieringen av fågelhyllan och kamerorna har möjliggjorts genom bidrag från WWF.
FAKTA Om sillgrisslan
Sillgrisslehonan lägger sitt enda ägg på en smal klipphylla 40 meter ovanför marken. Äggen är specialformade vilket gör att risken för att ramla ner minskar. De är också otroligt skickliga fiskare. Sillgrisslan kan dyka 70 meter, där det är helt mörkt. De har gjorts försök att filma men på grund av det kolsvarta djupet har det hittills varit mycket svårt. Trots mörkret lyckas sillgrisslan hitta sin fisk.
Precis som föregående år finns det även kameror uppsatta för ejder.
Här kan du se livesändningen. wwf.se/live
För frågor, kontakta:
Mathilda Karlsson, expert Östersjön, WWF Sverige, 073-087 99 10, mathilda.karlsson@wwf.se
Jonas Hentati Sundberg, forskare Institutionen för akvatiska resurser, SLU - Sveriges lantbruksuniversitet, 073 - 938 79 69, jonas.sundberg@slu.se
Nina Schmieder, pressekreterare, WWF, 073-5862622, nina.schmieder@wwf.se
