Gå till huvudinnehållet

Pressmeddelande|30 jan, 2025|Pressmaterial

Så påverkas älgen, igelkotten och fåglarna av de mildare vintrarna

Vintrarna nu är annorlunda mot hur de var för trettio år sedan. De vilda djuren, som är anpassade för att klara vintern, kan få det tuffare när det töar eller är plusgrader. Förra året var globalt sett det varmaste som någonsin uppmätts. WWFs Jessica Ångström förklarar hur djuren påverkas.

PM – Varma vintrar (1)
De milda vintrarna påverkar många av de svenska djuren. Från vänster älg, ägretthäger, vildsvin, rådjur, igelkott och gråsäl. Foto: WWF

– Man kan tro att det är snön och kalla temperaturer som drabbar djuren mest, men bristen på snö och kyla kan faktiskt också ställa till det. Sveriges arter är ju anpassade för att klara vinter, snö och kyla, exempelvis genom att gå i ide eller få varm vinterpäls. Andra arter flyttar utomlands, säger Jessica Ångström, natur- och artexpert på Världsnaturfonden WWF. 

Effekter av klimatförändringar syns redan på alla kontinenter och i världshaven, på olika sätt. I Sverige handlar det såväl om högre temperaturer och ändringar i årstidernas  längd som ökad nederbörd, enligt SMHI. Detta påverkar såväl djur som människor. 

Klimatförändringar som milda vintrar i kombination med till exempel förändrad markanvändning och därmed förlorade livsmiljöer gör att många arter får det tuffare den delen av året.  

– När klimatet blir varmare och vintrarna mildare finns det både vinnare och förlorare. För exempelvis rådjur och vildsvin blir det enklare att hitta mat, som annars kan vara svår att få tag på under ett alltför tjockt snötäcke, säger Jessica Ångström. 

Älgar å andra sidan kan få det lite svettigt.  

– Älgen är anpassad till kalla vintrar med sina varma vinterpälsar samt ett rejält fettlager. 30 minusgrader är inget problem för en fullvuxen älg. När vintern är mild blir det helt enkelt för varmt för älgen eftersom pälsen inte släpper ut någon värme. Den kan faktiskt inte svettas, utan måste i stället öka sin energiomsättning för att hålla sig sval, fortsätter Jessica Ångström. 

Igelkotten och andra djur som går i ide kan också bli för varma. När de blir varma ökar deras energiomsättning, vilket leder till att energilagret tar slut fortare. Fettlagret som skulle räcka ända till våren tar slut i förtid. Igelkotten tvingas lämna sitt bo alldeles för tidigt och kommer ha svårt att hitta någon mat. 

Om det är en regnig och blöt vinter bildas mycket is i stället för snö. Ormar och groddjur går i ide precis som igelkotten. Dels går de miste om ett skyddande och isolerande snötäcke, dels kan deras jordhålor fyllas på med smält- och regnvatten. När vattnet fryser till is, fryser djuren ihjäl. De fryser alltså ihjäl, fastän vintern är mild. 

Några som gillar is är två av våra sälarter, gråsäl och vikare. Gråsälen, som lever längre söderut i landet, föredrar att föda sina kutar på packisar långt ut i havsbandet. Men när det saknas is tvingas honorna och ungarna upp på land. Det blir snabbt trångt på skär och kobbar, vilket kan leda till att sälarna blir stressade, smittsamma sjukdomar sprids lättare och färre kutar överlever. 

– En annan förändring vi ser under vintern är att fåglar ändrar sina flyttmönster. Fler arter stannar om de fortfarande kan hitta mat. Och nya arter för Sverige dyker upp, enligt Svensk Fågeltaxering, som t.ex. svarthakad buskskvätta, brandkronad kungsfågel, ägretthäger och vitstjärnig blåhake, säger Jessica Ångström. 

FAKTA  Så gör djur på vintern
Naturen har utrustat vilda djur så att de kan klara av kyla och överleva vintern:

Tjockare päls eller fjädrar: Många däggdjur och fåglar får en tjockare päls eller fjäderdräkt på hösten. Det hjälper dem att behålla kroppsvärmen genom att isolera mot kylan. Fjällräv och ripa är exempel på djur som också får vita vinterdräkter för att smälta in i snölandskapet 

Fettlager: Vissa djur, som exempelvis björnar, lagrar extra fett under hösten. Det fungerar som en energireserv och ger dem värme när det är kallt. 

Holkar och gömställen: Fåglar och små däggdjur använder holkar, håligheter i träd eller andra gömställen för att skydda sig mot kylan och vinden. Gnagare lever under det skyddande snötäcket. 

Bygga upp matförråd: Ekorren, lavskrikan och talltitan är mästare på att bygga upp matförråd under vintern. Talltitan håller strikta vinterrevir för att skydda och ha koll på sina matförråd. 

Vinterdvala: Vissa djur går i en slags vinterdvala, där deras ämnesomsättning och energiförbrukning sänks och de sover, exempelvis björnar, igelkottar och grodor. Även många insekter övervintrar och i kroppen bildas en sorts glykol som hindrar vätskan att frysa till iskristaller. De flesta fjärilar övervintrar som ägg eller puppa. 

Drar till sol och värme: Många fåglar flyttar eftersom det inte finns tillräckligt med mat under vintern. Rekordflyttaren är silvertärnan, som flyttar ända till Antarktis.   

Kontaktpersoner

Dela gärna:

Pressbilder

Vår planet behöver dig

Tillsammans är vi världens chans!

Bli månadsgivare

Genom din månadsgåva kan vi genomföra viktiga naturvårdsprojekt som främjar den biologiska mångfalden och arbeta för klimatet. Så att vi kan fortsätta njuta av vår fantastiska natur även i framtiden.

Stöd oss

Besök vår Gåvoshop

I WWFs gåvoshop hittar du perfekta presenter som inte bara glädjer dina nära och kära, utan också bidrar till en levande planet. Stöd vårt arbete för djuren, naturen och klimatet. Tillsammans ger vi naturen en chans! Besök vår gåvoshop

Ge en gåva

Bli WWF-vän

Som WWF Vän bidrar du som stödjande medlem till naturvårdsarbetet, där pengarna kommer till stor nytta.

Bli WWF-vän

Senast ändrad 30/01/25

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se