Utsläppen av mikroplast uppmärksammas allt mer. Nya rön visar att vi får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort på 5 gram i veckan. Dricksvatten är en av de största källorna, men vi får även i oss plast genom livsmedel som salt, öl och skaldjur. Det visar en omfattande sammanställning från University of Newcastle som gjorts på uppdrag av WWF. Globala åtgärder är brådskande och nödvändiga för att hantera plastkrisen, säger Världsnaturfonden WWF.
Plastföroreningar påverkar inte bara djur och natur, nya rön visar att plasten även finns i oss människor. Genom dricksvatten, mat och luft får vi mikroplast i våra kroppar.
–Forskarnas analys är en skarp signal till världens regeringar att agera för att stoppa plastföroreningarna. Plast är ett problem som förorenar hav och vatten och nu finns det också i människokroppen, genom vattnet vi dricker, maten vi äter och luften vi andas. Vi står inför en plastkris som riskerar att få stora miljö- och hälsomässiga effekter, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Enligt den nya studien får vi i snitt i oss 2 000 mikroplastpartiklar per vecka, vilket motsvarar ett kreditkort på 5 gram. Under en månad blir det ungefär 21 gram eller drygt 250 gram per år. Siffrorna utgör ett globalt snitt som presenteras i studien ”No Plastic in Nature: Assessing Plastic Ingestion from Nature to People” som gjorts av forskare på University of Newcastle i Australien.
Idag finns det stora kunskapsluckor om hur människor påverkas av mikroplast. Det är därför viktigt med ytterligare studier för att fastställa de långsiktiga effekterna.
–Plast är ett globalt problem som enbart kan lösas genom att ta itu med den egentliga orsaken och åtgärda vid källan. Vi behöver konkreta åtgärder för att stoppa plastflödet till naturen, både på regerings-, producent- och konsumentnivå. WWF arbetar tillsammans med flera andra aktörer med att få till ett globalt, bindande avtal för att minska och förebygga utsläpp av plastavfall och mikroplast i haven, säger Metta Wiese, expert på plast och marina frågor på WWF.
Att vi människor får i oss mikroplaster är en av aspekterna i denna plastkris. Plastföroreningar är bland annat ett stort hot mot vilda djur och deras livsmiljöer men leder också till andra konsekvenser. Varje år beräknas plastföroreningar kosta 74 miljarder kronor i form av förlorade inkomster för fiskerinäringen, handel och turism. Cirka 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi.
Plast i haven beräknas nå 300 miljoner ton år 2030, vilket motsvarar nästan 26 000 halvlitersflaskor för varje kvadratkilometer hav. Cirka 20 procent av den globala plasten samlas in för återvinning – medan genomsnittssiffran för Europa är cirka 30 procent.
Läs mer på wwf.se/plast
FAKTA
Om analysen
Analysen, No Plastic in Nature: Assessing Plastic Ingestion from Nature to People har tagits fram av University of Newcastle, Australien på uppdrag av WWF. Resultatet med ett genomsnittligt plastintag på 5 gram per vecka är ett globalt snitt. Sammanställningen bygger på ett 50-tal vetenskapliga globala studier om människors intag av plast.
Så arbetar WWF med plastfrågan
WWF uppmanar nu världens regeringar att ta ansvar och driva på för ett globalt plastavtal kring havens nedskräpning och spridning av mikroplast. Genom en global namninsamling mobiliserar nu WWF för kravet på ett bindande avtal om plastföroreningar i haven.
Tips för att minska din plastanvändning:
- Undvik engångsplast, tacka nej till sugrör och lock till engångsmuggar.
- Ta med egen mugg till take away-kaffet.
- Köp mindre färdigmat som kommer i plastförpackningar.
- Ta med egen kasse när du handlar – undvik plastkassar i butikerna.
- Välj färre produkter i butiken som är förpackade i plast.
- Undvik kosmetika, hygienprodukter och rengöringsmedel som innehåller mikroplast.
- Välj hellre kläder och textilier av naturmaterial än av syntet. Tvätta syntetkläder mindre ofta och vädra dem i stället.
- Lämna plastförpackningar till återvinning.
Var hamnar plastavfallet?
Varje minut dumpas en lastbil fylld av plastavfall i haven, vilket motsvarar 8 miljoner ton plast per år. Mycket av plasten i havet bryts så småningom ned till mikroplaster och lägger sig på botten och i vattenmassorna och syns därför inte för ögat.
Vad är mikroplast?
Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment, upp till fem millimeter. Mikroplast kan redan från början vara tillverkade som små partiklar eller bildas vid slitage eller nedbrytning av plast. Källa: Naturvårdsverket
Mikroplast i Sverige
Enligt en utredning från Naturvårdsverket uppstår mikroplast framför allt genom slitage av däck från vägar, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg, läckage av granulat från konstgräsplaner och nedskräpning. De största utsläppen sprids till hav och vatten via dagvattensystemet. I dagvattnet finns till exempel mikroplastpartiklar från bildäck, plastskräp och metallföroreningar från bilar. Källa: Naturvårdsverket
För bilder och mer info:
För frågor, kontakta:
Metta Wiese, plastexpert WWF, 076-419 89 55,
metta.wiese@wwf.se
Cecilia Gustavsson, pressekreterare WWF, 073 514 34 98
cecilia.gustavsson@wwf.se
