Idag släpper WWF en rapport som visar att Östersjöländerna inte lever upp till sina åtaganden att skydda Östersjön. Bland de nio granskade länderna är Sverige minst dåligt – men inget land är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att nå målet om ett välmående Östersjön 2021. Av de viktigaste åtgärderna har länderna endast uppnått en tredjedel.
Idag släpper WWF en rapport som visar att Östersjöländerna inte lever upp till sina åtaganden att skydda Östersjön. Bland de nio granskade länderna är Sverige minst dåligt – men inget land är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att nå målet om ett välmående Östersjön 2021. Av de viktigaste åtgärderna har länderna endast uppnått en tredjedel.
- Ambitionen att förena länderna i en gemensam plan att rädda Östersjön var stark 2007 när planen antogs. Men det går på tok för långsamt, och fortsätter det i den här takten klarar inget av länderna målen till 2021. Samtidigt ökar trycket på Östersjön, bland annat i form av övergödning, överfiske och invasiva arter. Länderna måste stå upp för sina åtaganden i Östersjöplanen, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.
WWFs Östersjöbarometer 2018 (Baltic Sea Scorecard) granskar nio länder med kust mot Östersjön utifrån deras åtaganden och framsteg inom områdena övergödning, farliga ämnen, biodiversitet, maritima aktiviteter. Nytt för årets Östersjöbarometer är också området hållbar blå ekonomi. Resultaten är nedslående – av de 58 viktigaste åtgärderna har länderna bara uppnått 16.
Rapporten visar på stora skillnader mellan ländernas prestationer: Sverige är minst dåligt och får högst poäng (-11) av länderna medan Ryssland får lägst poäng (-43). Samtidigt visar rapporten att inget av länderna har vidtagit tillräckliga åtgärder i något område, vilket tyder på att inget land kommer att klara målen inom utsatt tid.
- Östersjön har världens största yta av döda bottnar och viktiga arter som lax, ål och torsk är hotade. Men Sveriges regering har stora möjligheter att påverka Östersjöns utveckling genom att åter ta på sig ledartröjan i det regionala arbetet. WWF vill se fler effektivt skyddade områden, kraftigt ökade insatser för att stoppa övergödningen och stopp för ålfisket, säger Anders Alm, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF.
Rapport: Östersjöbarometern 2018 (Baltic Sea Scorecard 2018)
Fakta ur rapporten
- Sverige får högst poäng av de nio deltagande länderna – men rapporten tyder på att inget av länderna kommer att klara sina mål fram till 2021.
- Endast en av tretton åtgärder för minskad övergödning har genomförts av alla länder. Denna åtgärd är att identifiera landområden med stort näringsläckage.
- Danmark har vidtagit flest åtgärder för att minska farliga ämnen, följt av Finland, Litauen och Polen. Men endast fyra av tio åtgärder har vidtagits.
- En knapp tredjedel av åtgärderna (9 av 26) för att stärka den biologiska mångfalden har uppnåtts. De inkluderar bevarandeplaner för arter som riskerar att utrotas.
- Fram till 2013 genomfördes nästan hälften av alla maritima aktiviteter i planen, som gemensamma påtryckningar för minskade utsläpp från sjöfartens avloppsvatten. Sedan dess har endast två åtgärder genomförts och för resterande har åtgärderna inte genomförts i tid.
- I år granskar rapporten även hur länderna arbetar för att uppnå en hållbar blå ekonomi. Sverige, Finland, Tyskland och Ryssland har utvecklat sina politiska och ekonomiska förutsättningar. Till exempel har Sverige antagit en maritim strategi och genomför en omfattande havsplanering. Övriga länder sackar efter.
Det här vill WWF se för att målen ska uppnås till 2021:
Sverige måste stå upp för överenskomna åtaganden och bidra till ett stärkt ledarskap i HELCOM, som leder aktionsplanen för Östersjön (BSAP). Bland annat för att:
- Uppnå mål om minskat näringsläckage för både kväve och fosfor, i syfte att minska övergödningen.
- Kartlägga och ta fram en åtgärdsplan för farliga ämnen som ännu inte adresserats.
-Förbättra skyddet av den biologiska mångfalden och hotade arter, inklusive kommersiellt fiskade bestånd av torsk, ål och lax.
- Genomföra överenskommelser kopplade till sjöfarten, särskilt för att ta itu problem med främmande arter i Östersjön och utsläpp av toalettavloppsvatten från kryssningsfartyg.
- Vid WWF:s granskning har det varit svårt att följa hur länderna genomför sina åtaganden. Rapporteringen måste förbättras och bli mer transparent.
- WWFs studie tyder på att ökade investeringar för att uppnå målen och en hållbar blå ekonomi för Östersjön kommer att löna sig i form av ekonomisk tillväxt och fler jobb.
För att råda på Östersjöns utmaningar bortom 2021 bör HELCOM och länderna:
- Satsa på att framtidssäkra regionen mot hot som klimatförändringar-
- Satsa på att ta ledarskap inom området hållbar blå ekonomi.
- Arbeta för att Östersjön blir ett regionalt och globalt flaggskepp för de globala hållbarhetsmålen
Om Aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan):
Den första konventionen för skydd av havsmiljön i Östersjön (Helsingforskonventionen HELCOM) undertecknades 1974 och omfattar idag nio Östersjöländer - Sverige, Danmark, Finland, Ryssland, Polen, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen - samt EU-kommissionen. I november 2007 antogs handlingsplanen för Östersjön (BSAP) med målet att nå ”god ekologisk status” för Östersjön 2021. BSAP kommer att granskas vid HELCOMs ministermöte den 6 mars 2018.
Om WWFs Östersjöbarometer (Baltic Sea Scorecard)
WWFs Östersjöbarometer granskar Östersjöländernas handlingsplaner för Östersjön (BSAP) och släpptes för tredje gången 2018. Länderna rankas utifrån sina åtgärder inom övergödning, farliga ämnen, biodiversitet, maritima aktiviteter och hållbar blå ekonomi. För att få pluspoäng krävs att en åtgärd utförts före utsatt tidsfrist, för att få noll poäng krävs att åtgärden utförts på utsatt tid. För att få minuspoäng krävs att landet antingen inte gjort aktiviteten eller att den inte utförts i tid.
För mer information, kontakta:
Anders Alm, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF, anders.alm@wwf.se , 0725-010487
WWFs pressteam, press@wwf.se, 08-546 575 00
