Den biologiska mångfalden i sötvatten minskar mycket snabbare än i våra hav eller skogar. Världens sötvattensfiskar utgör hälften av världens fiskarter och spelar en stor roll för hundratals miljoner människor, andra arter och sötvattenekosystem – inte minst i sårbara områden i Asien, Afrika och Latinamerika.
De undersökta bestånden av sötvattensfiskar har i genomsnitt minskat globalt med 81 procent på 50 år (jämfört med 76 procent i snitt 2021) – och med 91 procent i Latinamerika och Karibien. I Europa är nedgången 75 procent, i Nordamerika 34 procent och Asien och Oceanien 28 procent, enligt rapporten ”Migratory fish species 2024” som granskat 1864 bestånd av 284 arter av sötvattenfisk mellan 1970-2020. Minskningen är orsakad av mänskliga förändringar i ekosystemen och av överfiske.
– Sötvattenfiskarna har stor betydelse både för matförsörjningen och ekosystemen, men det glöms ofta bort när vattenkraftdammar ska byggas eller vid annan exploatering. Därför måste världen ta varningarna på allvar. De goda nyheterna är att vi kan vända utvecklingen. Det handlar om att restaurera fiskbestånd, lekområden och sötvattenmiljöer, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF Sverige.
Förlust av livsmiljöer, dammbyggen och omvandling av våtmarker för jordbruk är några orsaker. Föroreningar och klimatförändringar bidrar också till minskningen av invandrande fiskarter i sötvatten.
Fiskarter som den europeiska ålen och vildlaxen i Östersjön är exempel på två sötvattenarter, där bestånden gått ned drastiskt de senaste decennierna. Den europeiska ålen sprider sig över Europa och Nordafrika som små glasålar när de kommer med strömmarna från Sargassohavet utanför USA. Sedan växer den upp i floder och vattendrag, bland annat i Sverige. När den är vuxen simmar den tillbaka till Sargasso där den para sig i djupet och till slut dör.
Ålen är akut hotad och de senaste årens råd från forskare är att den inte ska fiskas överhuvudtaget, men EU och Sverige tillåter fortsatt fiske.
– Forskare på ICES (Internationella Havsforskningsrådet) förordar noll fångst för ål i samtliga dess livsmiljöer, och noll fångst av lax i Östersjön samt för laxar i älvar med svaga bestånd, säger Inger Melander, fiskeexpert på WWF.
– Trots alarmklockan finns det hopp. Många arter har en god chans att återhämta sig och samma sak gäller för ålen och laxen. Man behöver få stopp på fisket, restaurera och skydda livsmiljöerna. Det kräver tid och tålamod, avslutar Inger Melander.
Till exempel i Europa och USA har tusentals dammar, vallar, dammar och andra flodbarriärer tagits bort under de senaste decennierna. År 2023 tog Europa bort 487 vandringshinder – en ökning av med 50 procent jämfört med 2022.
Sammanfattning av rapporten här: https://worldfishmigrationfoundation.com/wp-content/uploads/2024/05/LPI_Executive-Summary_2024.pdf
Hela rapporten här: https://worldfishmigrationfoundation.com/wp-content/uploads/2024/05/LPI_migratory-freshwater-fishes-2024_Technical-report.pdf
Kontaktpersoner
