– I takt med att fisket av strömming fortsätter på ohållbart höga nivåer hotas hela Östersjöns ekosystem. För att kunna skydda vårt värdefulla innanhav måste vi få klarhet i vad som händer med den strömming som fiskas och vilken roll den spelar i fiskodling samt i andra djurfoder, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
RISE har kartlagt var strömmingen från Östersjöns industrifiske hamnar – den som fångas för att producera fiskmjöl och fiskolja. Syftet var att fylla kunskapsluckor och identifiera möjligheter för ökad transparens och mer hållbart nyttjande i produktions- och konsumtionsleden.
Svenskt industrifiske i Östersjön levererar strömmingsfångsten till Danmark. Dansk fiskmjöl- och fiskoljeindustri hanterar en knapp fjärdedel av all strömming från Östersjön. Fiskolja, som produceras i Danmark av Östersjöströmming, används nästan uteslutande i fiskodlingar och av fiskmjölet används knappt 70 procent. Av resterande fiskmjöl används 17,5 procent som foder till sällskapsdjur och drygt 13 procent till annan djuruppfödning.
Kartläggningen visade att de fabriker runt Östersjön som processar strömming till fiskmjöl och fiskolja exporterar produkterna till foderproduktion i länder som Norge, Storbritannien, EU, Ukraina, USA, Turkiet, Kanada och Sydkorea. En del av fodret används i norsk laxodling samt i svenskodlad regnbåge och röding.
– Det går inte att med enkelhet säga hur mycket strömming som hamnar i norsk laxodling då det finns flera fabriker runt Östersjön som tillverkar fiskolja och fiskmjöl av strömming. I nästa led finns flera foderproducenter och fiskodlingar i olika länder, säger Sara Hornborg på RISE.
Redan idag finns det spårbarhetskrav kring foder där uppgifterna finns hos olika aktörer, men detaljnivån saknas om var fisken som blir till foder kommer i från. Detta gäller även för miljöcertifierad fiskodling – produkter med KRAV eller ASC-certifiering. Som reglerna ser ut i dag kan fortfarande fisk som bidrar till ett ohållbart fiske ingå i foder för ASC- och KRAV-certifierad fisk.
– Fiskodling får inte ske på bekostnad av överfiske av strömming eller annan fisk som används som foder. Det ska vara möjligt för konsumenter att göra hållbara val. Ekosystemen måste värnas om vi ska ha fisk på våra bord, både vildfångad och odlad, i framtiden, säger Inger Näslund WWF.
Fakta:
Syftet med rapporten var att identifiera hur olika aktörer kan bidra till att säkerställa ett långsiktigt, hållbart nyttjande av strömmingen från Östersjön. De specifika målen var att så långt som möjligt kartlägga var fiskmjöl och olja baserat på strömming hamnar, med fokus på svensk konsumtion och produktion av olika laxfiskar. Men också identifiera möjliga utmaningar relaterade till full spårbarhet och skillnader mellan olika aktörer i värdekedjan.
Rapporten kunde, baserat på inkomna uppgifter, visa att både norsk laxodling och svensk odling av regnbåge och röding använder strömming från Östersjön, men i mycket små mängder i förhållande till andra foderingredienser. Då de inkomna uppgifterna inte var fullständiga behöver resultaten följas upp med ännu bättre dataunderlag.
En annan slutsats från rapporten var att om certifierat vattenbruk vill särskilja sig tydligare från icke-certifierat vattenbruk, vore det önskvärt med en ökad transparens kring vilka marina råvaror som använts. Dessutom behöver man se över nuvarande regelverk när det gäller tillåten användning av marina ingredienser för att säkerställa att de kommer från hållbara fisken.
Rapporten i sin helhet finns här.
Kontaktpersoner
