– Det är uppmuntrande att fyra partier har högre ambitioner än Sveriges nuvarande klimatmål och att två av dem har ambitioner som nästan når upp till en rättvist fördelad koldioxidbudget för Sverige, enligt Parisavtalets 1,5-gradersmål. Men nu måste ambitionerna omsättas i praktik, säger Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet.
För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål bör Sverige maximalt släppa ut cirka 170 miljoner ton koldioxid. (Stoddard and Anderson, 2022). Det utgör Sveriges andel av den globala budgeten för Parisavtalets 1,5 gradersmål, med hänsyn tagen till avtalets rättviseaspekt. Den bygger på att historiska utsläpp spelar roll, eftersom koldioxid från mänsklig aktivitet påverkar klimatet i tusentals år. Om Sveriges utsläpp överstiger den rättvisa andelen så tar vi av fattigare länders utrymme, eller så missar vi klimatmålen.
I analysen jämförs både partiernas klimatmål och deras ambitioner för kompletterande åtgärder. Miljöpartiets och Vänsterpartiets klimatmål bedöms ligga inom ramen för en rättvist fördelad koldioxidbudget, medan avståndet till nästföljande parti, Centerpartiet, motsvarar nära 100 Mton CO2, – cirka två gånger Sveriges totala utsläpp 2021.
Tabellförklaring:
- Klimaträttvist mål (Stoddard and Anderson, 2022): 170 Mton CO2
- Sveriges nuvarande mål: 355 Mton CO2 (motsvarar 2,1 gånger mer än Parisavtalets 1,5-gradersmål).
- Sverigedemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
- Socialdemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
- Kristdemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
- Centerpartiet: 311 Mton CO2
- Vänsterpartiet: 217 Mton CO2)
- Miljöpartiet: 180 Mton CO2)
- Liberalerna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
Inkluderar man partiernas mål för kompletterande åtgärder, som bio-CCS (lagring av koldioxid från biobränsle) och kolinlagring i skog och mark, så sticker fortfarande Miljöpartiet och Vänsterpartiet ut som mest långtgående, men även Liberalerna utmärker sig, med omfattande mål för bio-CCS.
– En faktabaserad politik måste innehålla både mål och åtgärder som överensstämmer med Parisavtalet. Det är tydligt att alla partier nu måste skärpa arbetet med att få ner utsläppen i närtid och utgå från en nationell koldioxidbudget, säger Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik, Världsnaturfonden WWF.
Analysen baseras på en enkät till samtliga riksdagspartier. Alla partier utom Moderaterna har svarat. Svaren har analyserats av forskare från nätverket Researchers’ Desk och WWF. Moderaterna är med i analysen av klimatmålen, trots att de inte svarade på enkäten, eftersom de tidigare ställt sig bakom Sveriges nuvarande klimatmål och därmed görs beräkningarna utifrån det.
– Våra unga förstår att våra politiker inte gör det som krävs enligt vetenskapen. Nu måste alla partier kliva fram och vara modiga och ta faktabaserade beslut. För varje år som partierna duckar ansvaret, ökar klimatskulden till våra barn – det kan vi inte acceptera, säger Frida Berry Eklund, talesperson för Våra barns klimat och medgrundare av Klimatkollen.
Partierna har också tillfrågats om de står bakom EU:s förslag till mål för upptag av koldioxid i skog och mark. Miljöpartiets och Vänsterpartiets svar är ja. Deras ambitioner för kolinlagring innebär att Sveriges natur skulle öka upptaget av koldioxid motsvarande utsläppen från industri och transporter.Socialdemokraterna och Centerpartiet vill behålla nuvarande nivåer, vilket inte är i linje med EU:s förslag. Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna har inte svarat på frågan.
– Sverige kunde göra stor klimatnytta genom att öka upptaget av kol i skog och mark, vilket också EU önskat av oss. Det är en besvikelse att bara två partier visar en tydlig vilja att göra så, säger Erik Pihl, sakkunnig energi på Naturskyddsföreningen.
FAKTA: Klimatkollens partigranskning, del 1
Resultatet är del 1 i en granskning av partiernas klimatpolitik och omfattar en analys av riksdagspartiernas svar på två frågor:1. Vilken utsläppsbudget eller klimatmål vill ert parti se?2. Står ert parti bakom EU:s förslag till mål om att Sverige ska ha en nettoinbindning av kolinlagring från skog och mark på 47,3 miljoner ton CO₂e årligen till 2030?
Del 2 av partigranskningen släpps i augusti. Då analyseras några av de mest centrala åtgärderna för att minska utsläppen, åtgärder som kan genomföras under kommande mandatperiod och ge effekt till 2030.
PM med analys av partiernas klimatmål finns här och en analys om kolinlagring i skog och mark finns här. Informationen finns även på Klimatkollen här
Partigranskningen är samordnad av Klimatkollen tillsammans med Världsnaturfonden WWF, forskarnätverket Researchers’ Desk, påverksansorganisationen Våra barns klimat och klimatteknikbolaget ClimateView. Granskningen görs i samarbete med rådgivnings- och revisionsföretaget PwC samt Naturskyddsföreningen.
Om koldioxidbudgetar
En koldioxidbudget visar den mängd koldioxid vi har kvar att släppa ut för att klara en viss global temperaturökning med en viss sannolikhet. FN:s klimatpanel, IPCC har tagit fram koldioxidbudgetar som visar vilken mängd utsläpp som motsvarar en viss temperaturökning, med olika nivåer av sannolikhet.
Förra året släppte Sverige ut 48 miljoner ton växthusgaser, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med 2020 enligt SCB. Koldioxidutsläppen uppgick 2021 till 37 miljoner ton. För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål bör Sverige maximalt släppa ut cirka 170 miljoner ton koldioxid
Det skulle innebära att Sveriges utsläpp behöver minska med 21 procent (exponentiellt) från 2022. Den nationella koldioxidbudgeten har beräknats av forskare vid Uppsala universitet. I analysen exkluderas utsläpp från cementproduktion som istället fördelas globalt innan nationella budgetar räknas fram. Läs mer här.
Om Klimatkollen
Klimatkollen är ett nytt digitalt verktyg som presenterar klimatfakta och utsläppsdata för Sverige och alla kommuner. Syftet är att visualisera fakta på ett enkelt och tilltalande sätt, för att på det sättet bidra till en mer faktabaserad klimatdebatt och åtgärder som minskar utsläppen i linje med Parisavtalet. Klimatkollen är utvecklad av Klimatbyrån ideell förening i samarbete med bland andra WWF, Iteam, Våra barns klimat, Klimatklubben och ClimateView.
Kontaktpersoner
Madeleine Van Der Veer
Ansvarig samhällspolitik WWF, ansvarar för valarbetet
