Den 2 juli drar Världsnaturfonden WWF igång en satsning där svenska folket kan följa fjällrävar i Jämtland dygnet runt i tre veckors tid via livekameror. Syftet är att öka allmänhetens kunskap om fjällrävar, deras situation och vad som behöver göras för att rädda dem.
Bild från livestreamen när fjällrävshonan är på väg tillbaka till lyan efter en kvällsutflykt.
– Fjällräven är ett karismatiskt och vackert djur, men tyvärr ett av Sveriges mest hotade däggdjur. Genom att låta svenska folket följa dem live hoppas vi att fler tar dessa djur till sina hjärtan. Vi vill öka förståelsen för vad som hotar dem och hur vi kan agera för att rädda dem, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
Fjällrävarna lever avlägset högt uppe på kalfjället i små grupper. På den lya i Jämtland där WWF har placerat kameror har två vuxna fjällrävar synts till, en med vit och en med blåsvart päls. Förhoppningen är att även ungar finns i lyan. Under kommande veckor förväntas allmänheten se hur fjällrävarna umgås, äter, busar, kivas och söker skydd mot ovälkomna besökare som rödrävar.
– Fjällrävarna är nyfikna djur och oftast väldigt aktiva. Sommaren får avslöja om det här paret har lyckats få valpar. Om någon ser valpar eller något annat spektakulärt vill vi gärna få tips om det, säger Sandra Jönsson, fjällrävsexpert på WWF.
Det senaste decenniet har fjällräven ökat i antal men läget är fortfarande kritiskt – idag finns totalt runt 350 fjällrävar i de svensk-norska fjällen. Ett av de främsta hoten mot fjällräven är bristen på smågnagare. Under de år det är gott om lämlar, fjällrävens huvudsakliga föda, föds fler valpar medan det omvända råder vid lämmelbrist.
Ett annat hot mot fjällräven är effekten av klimatförändringarna som leder till att rödräven tränger sig upp ovanför trädgränsen. Även fjällvandrares kvarglömda skräp och matrester lockar dessa djur. Rödräven utgör ett hot mot fjällräven på flera vis – både som konkurrent om mat, men också för att rödrävar faktiskt dödar fjällrävar.
– Stammen är otroligt känslig för störningar. Varje valp som föds är betydelsefull eftersom de flesta tyvärr inte överlever sitt första år. Stödmatning, rödrävsjakt, avel och utsättning av valpar bidrar till att öka beståndet men för att få en livskraftig population krävs också ett mer effektivt skydd av deras livsmiljöer, säger Sandra Jönsson.
Följ fjällrävarna på lyan via livekamera
Se när teamet monterar kamerorna på lyan
Tipsa om spännande saker du ser på lyan
Fakta om fjällrävar: Fjällräven lever på tundra och kalfjäll och är en av de äldsta däggdjursarterna på den skandinaviska halvön. Fjällräven är väl anpassad till det arktiska klimatet med hårbeklädda trampdynor och en bra isolerande päls. Pälsen kan vara vit på vintern och brunbeige på sommaren eller blåsvart året runt. Under år med många lämlar, fjällrävens huvudsakliga föda, förökar sig fjällräven som bäst. I början av 1900-talet var fjällräven vanlig i Sverige men redan 1928 var stammen hårt reducerad, varför den blev fridlyst. Trots det skydd som fridlysningen innebar har fjällrävstammen inte återhämtat sig. Idag finns det 350 vuxna fjällrävar i den norsksvenska fjällkedjan. Läs mer
Så här kan du hjälpa fjällrävarna:
- Om du vandrar på fjällen i trakter där fjällrävarna bor, se till att plocka med skräp och matrester så att du inte bidrar till att locka rödrävar till dessa områden.
- Följ fjällrävarna via livesändningen. Berätta vad du ser på WWFs Facebooksida.
- Åk på fjällrävssafari. Organisatörer som STF Helags fjällstation skänker delar av deltagaravgiften till arbetet med att bevara fjällrävar.
- Sprid ordet om fjällrävarna för att få fler engagerade i deras situation.
- Stöd WWF genom att bli naturfadder. Då bidrar du till arbetet med att skydda hotade arter och rädda svensk natur. Läs mer.
Det här gör WWF för att rädda fjällrävarna: WWF kämpar för att få till ett effektivt skydd av fjällrävens livsmiljöer, en nyckelåtgärd för att säkra fjällrävens överlevnad. De naturliga livsmiljöerna för arten kan inte återskapas av människan utan måste skyddas från störningar som vandringsturism, skotertrafik och jakt. WWF stödjer även bevarandeåtgärder som stödmatning, vilket har visat goda resultat för bestånden över tid. Ett annat viktigt område är öka och sprida information om fjällrävens situation till allmänhet och beslutsfattare.
Om projektet: I tre veckors tid finns kameror placerade vid en lya i Jämtland för att fånga fjällrävarnas liv och vardag. Bakom livesändningen står WWF med hjälp av Länsstyrelsen i Jämtlands län.
För mer information, kontakta
Sandra Jönsson, fjällrävsexpert WWF, Sandra.Jonsson@wwf.se, 0725898690
Erika Reje, pressekreterare WWF, erika.reje@wwf.se, 0765454000
