Från torsdag 11 juni går det att följa Östersjöns egen pingvin – sillgrisslorna på klipphyllan vid Stora Karlsö. Då drar projektet ”Havsfåglar i Östersjön” igång för andra året i rad med livekameror. Svenska folket uppmuntras att skicka in sina observationer som i år analyseras med artificiell intelligens (AI).
Forskarna bygger vidare på förra årets succé där många rapporterade in sina observationer om beteenden som kiv, otrohet och ruvande fåglars värmestress.
– Livesändningarna ger oss spännande insikter om sillgrisslornas beteenden. Förra året fick vi massa ny kunskap, bland annat om vad de äter och hur de umgås, genom mer än 1300 tips från allmänheten. Eftersom turistsäsongen på Stora Karlsö är inställd i år hoppas vi att ännu fler vill vara med digitalt istället, säger Jonas Hentati Sundberg, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Via en ny plattform kan allmänheten bidra online till forskningen. Det är lätt att se fåglarna, berätta vad man ser och kommunicera med forskarna. Med hjälp av AI kan forskarna för första gången följa fåglarna på individnivå och göra en mer ingående analys av inrapporterade observationer.
Under sex veckor i juni och juli förväntas allmänheten se hur fåglarna ruvar, föder upp och uppfostrar sina busiga ungar. När ungarna är tre veckor gamla kastar de sig från de trettio meter höga klipporna ut mot sina pappor som väntar på Östersjöns vågor.
En av förra årets upptäckter var hur ruvande fåglar drabbades av ”värmestress” i solen. Föräldrarna vände då sitt ljusa bröst mot solen för att kyla ner sig. Sillgrisslorna är anpassade till ett kallt klimat. Höjda temperaturer på grund av klimatförändringar kan därmed påverka fåglarna negativt. Forskarna söker därför fler observationer om hur fåglarna reagerar på värme. En annan upptäckt var att fåglarna fortsatte att para sig under ruvning. Det fick forskarna att misstänka att otrohet förekom.
– Vi vill lära oss mer om sillgrisslornas beteenden som hur de samspelar med varandra, hanterar konflikter och försvarar sig mot fiender. Vår förhoppning är att tittarna även i år vill hjälpa oss att hålla utkik, säger Olof Olsson, forskare vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.
Havsfågelkolonin på Stora Karlsö är Sveriges största med cirka 20 000 par sillgrisslor och över 12 000 par tordmular, och placerar Sverige i samma liga med Norge som havsfågelnation. Men idag saknas specifika skydd för viktiga havsfågelkolonier som Stora Karlsö, trots hotbilder som en ökande fartygstrafik med risk för oljeutsläpp och konkurrens med yrkesfisket om sillgrisslornas föda, skarpsillen.
– Sillgrisslan ökar i antal, vilket är positivt. Men som andra havslevande arter behöver fåglarna bättre skydd. Skyddade havsområden skulle göra det möjligt för dem att röra sig fritt för att leta mat, para sig och föda upp ungar. Det saknas idag så här behöver Sverige ta krafttag, säger Metta Wiese, marin expert på Världsnaturfonden WWF.
Här går det att följa sillgrisslorna live och rapportera in observationer: https://www.wwf.se/sillgrissla/ (På engelska här.)
Om projektet ’Havsfåglar i Östersjön’:
Projektet ”Havsfåglar i Östersjön” drivs av SLU och SU med stöd av Världsnaturfonden WWF. Projektet forskar på bland annat sillgrissla, tordmule och silltrut för att kartlägga problem och föreslå åtgärder. Resultat från projekt som medborgarforskningen om sillgrisslor används i arbetet med att få politiska beslutsfattare att stärka skyddet för fåglar och andra djur i havsområdet.
För mer information, kontakta.
Metta Wiese, marin expert Världsnaturfonden WWF på 076-419 89 55
Jonas Hentati-Sundberg, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på 073 – 9387969
Olof Olsson forskare på Stockholms Universitet (SU) på 070-675 45 09
