– Det är förfärligt att det här bara fortsätter. Tigern är i dag starkt hotad och just tjuvjakten är artens mest akuta hot. Att fånga djur med snaror är inte bara grymt för djuren utan det riskerar även att öka spridningen av sjukdomar från djur till människor, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.
Stora kattdjur har hittats döda av snaror i Bangladesh, Kina, Indien, Malaysia, Nepal och Sri Lanka. Men snaror har också hittats av parkvakter i många andra viktiga länder för de stora katterna som Bhutan, Pakistan och Mongoliet. En femtedel av intervjuade parkvakter i Bhutan, Indien, Mongoliet, Nepal och Pakistan har under det senaste året upptäckt att minst ett av de stora kattdjuren har fångats med snaror i deras område.
Den verkliga utbredningen av problemet är troligen betydligt större då mörkertalet är stort. Ett exempel på detta är att omkring hälften av parkvakterna också har upptäckt tomma snaror i sina skyddade områden.
– Jakten med snaror är hot mot alla stora kattdjur i Asien. Insatserna måste gå längre än att ta bort snaror - vårt arbete har visat att samarbete mellan lokalsamhällen och naturvårdare spelar stor roll, både för att skydda de vilda djuren samt livsmiljöerna som delas mellan både djur och människor, säger Louise Carlsson, naturvårdsexpert WWF.
Av de 387 stora kattdjuren som bevisligen har dödats är de flesta leoparder (245 stycken) följt av tigrar (130 stycken). De absoluta talen kan verka små, men i ett land som exempelvis Malaysia som bara har mindre än 150 tigrar är förlusten av 11 till följd av tjuvjakt med snaror fundamental. Här vittnar också parkvakter om att de hittat upp mot 100 snaror per dag.
De flesta av snarorna har hittats utanför skyddade områden, vilket visar att arbetet med parkvakter och skyddade områden gör en stor skillnad för djuren. I dessa fall är det inte ovanligt att de stora kattdjuren är bifångst, då snarorna var menade för hovdjur för att antingen förhindra att de äter grödor eller för att komma åt deras kött. Detta gäller specifikt för leoparder, där 73 procent av leoparderna som dött i snaror uppskattas vara bifångst.
När det gäller tigrarna ser det dock lite annorlunda ut. Hälften av dessa fångades i snaror som var ämnade specifikt för tigrar. I Indien, det land som har flest stora kattdjur och där flest bevisligen fångats med snaror, fångades mellan 2 och 14 tigrar varje år mellan 2012 och 2021 av snaror. 2019 var över hälften (53 procent) av tigrarna som dödats av människor i Indien fångade med snaror. Dessutom visade en tidigare WWF rapport att över 700 däggdjursarter påverkas av snaror i Sydostasien.
– Tigerdelar säljs fortfarande illegalt i stor utsträckning och det är, tillsammans med den illegala jakten, ett stort hot mot världens tigrar, säger Louise Carlsson.
Allt är dock inte nattsvart då tigerantalen växer i flera länder. En av förklaringarna är att arbetet med att skydda tigrarna på många håll går framåt. Majoriteten av de intervjuade viltvårdarna uttrycker att jakten med snaror har minskat sedan de började jobba som viltvårdare. Men fortfarande säger de flesta att jakten med snaror utgör ett hot mot djurlivet.
Fakta: Sammanställningen
Snaror är djurfällor som ofta är gjorda av nylonlinor, kablar eller rep och fångar djur runt halsen, bålen eller benen.
WWF har hittat bevis på att 387 stora kattdjur har fångats med snaror under perioden 2011-2021 i Bangladesh, Kina, Indien, Malaysia, Nepal, Pakistan och Sri Lanka.
Av de 387 stora kattdjuren var 245 leoparder, 130 tigrar, 2 Asiatiska lejon, en snöleopard och nio var oidentifierade.
De flesta incidenterna med snaror skedde utanför skyddade områden (93 procent för leoparder, och 65 procent för tigrar).
Antalet viltvårdare som hittat snaror i skyddade områden under det senaste året var störst i Bhutan (89%), följt av Pakistan (88%), Nepal (50%), Mongoliet (47%) och Indien (29%).
Fakta: Tigrar
Sedan förra sekelskiftet har tigrarna i världen minskat från cirka 100 000 djur till 3 900 individer år 2016. Men antalet var 2010 nere i rekordlåga 3200, så globalt har trenden redan vänt. I dag är tigrarnas utbredningsområde endast 5 procent av dess ursprungliga. Orsakerna är illegal jakt, krympande livsmiljöer och handel med tigerdelar.
Förutom att tigrarnas existens hotas av tjuvjakt riskerar handeln med vilda djur leda till att fler virus sprids från vilda djur till människor. Även när djur trängs ut från sina naturliga livsmiljöer, vid storskalig avverkning av skog och annan exploatering är en risk för så kallade zoonoser.
Fakta: WWFs arbete med de stora kattdjuren
WWF samarbetar med både myndigheter, organisationer, lokalsamhällen och viltvårdare på plats för att få fram en helhetslösning på problemet. Det innefattar bland annat frågor rörande lagstiftningar, stöd åt lokala viltvårdare, samt ett arbete med att minska efterfrågan tigerdelar på den svarta marknaden.
WWF stödjer återhämtningen av tigern specifikt i 14 landskap i samråd med regionala myndigheter, där reservat och nationalparker länkas samman med korridorer.
WWF arbetar i partnerskap med byar och lokalbefolkningar som är grannar med tigrarna.
WWF stödjer naturbevakare som använder spetsteknologi, parkvakter i fält som spårar tjuvjägare och undanröjer dödliga snaror och tillsynsmyndigheter som beslagtar illegala tigerprodukter.
Kontaktpersoner
